Ny podd om typ 2-diabetes

Av de nästan 500 000 svenskar som lever med diabetes har de allra flesta diabetes typ 2. I samband med världsdiabetesdagen lanseras Typ2podden – Sveriges första podd som handlar om livet med typ 2-diabetes.

För personer med typ 2 så finns förmågan att producera insulin fortfarande kvar, men mängden insulin räcker ändå inte till för kroppens behov. Trots att det är den vanligaste formen av diabetes, anses sjukdomen ibland lite skamfylld och det kan vara svårt att prata med andra om den. Det är där Typ2podden kommer in i bilden. I podden kommer personer som lever med diabetes typ 2 att ta upp viktiga och ibland svåra frågor och beslut kring sjukdomen. Tanken är att hjälpa personer med typ 2-diabetes att hitta möjligheterna och glädjen i livet, då det är kunskapen och inställningen som i mångt och mycket avgör huruvida man kan påverka sjukdomsförloppet.

Podden produceras av journalisten Anna-Karin Andersson och Janeth Leksell, diabetessjuksköterska och docent vid Uppsala universitet. Första säsongen kommer att ges ut i tio avsnitt och den går att hitta där andra poddar finns samt på www.typ2podden.se.

Podcasten ges ut av det forskande läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim.

 


TV-gala sätter fokus på diabetes

I kväll, på Världsdiabetesdagen, direktsänds Sveriges första TV-gala för diabetes. Syftet är att samla in så mycket pengar som möjligt till forskningen samt att sprida kunskap om sjukdomen.

Diabetesgalan kommer att ge diabetes en helt ny plattform och ända sedan den tillkännagavs har intresset för galan varit enormt. Några av förhoppningarna är att den ska leda till att fler får upp ögonen för sjukdomen, samt att få de som lever med diabetes att känner sig sedda, uppmärksammade och stärkta.

Galakvällen kommer, förutom inslag av diabetes, att bjuda på både underhållning och artistuppträdanden. Bland annat kommer ett stipendium på 500 000 kronor att delas ut till en eller flera diabeteshjältar som bidragit till att göra livet lättare för personer med diabetes. Allt med syfte att sprida kunskap och få in så mycket pengar som möjligt till diabetesforskningen.

Diabetesgalan äger rum på Grand hotell i Stockholm och visas kl. 20.00 i TV3, Viafree och Viaplay. Programledare för Diabetesgalan är Peter Jihde, som själv har typ 1-diabetes.

Bakom galan står Diabetesförbundet och MTG (Moderna Times group) som har ingått ett treårigt samarbete, där Diabetsgalan är en utav flera satsningar.

Du vet väl om att på DOKTORN.com finns ett helt temaområde med artiklar om diabetes? Se alla artiklar här


Fredagsinspiration: Världsdiabetesdagen – visste du att…?

shutterstock_241537834

Frederick Banting och Charles Best var de som upptäckte insulinet år 1920. Det visste du kanske, men vet du varför sjukdomen heter diabetes? Eller vad indiska läkare kallade sjukdomen långt före Kristus tid? Det gör vi och vi delar såklart med oss av kunskaperna!

Här har vi samlat en del fakta så att du kan briljera med lite extra diabeteskunskap i morgon på Världsdiabetesdagen!

Visste du att…?

  • Innan insulinet upptäcktes var diabetes en fruktad sjukdom som läkarna försökte lindra med ett antal strikta dieter där socker prompt skulle undvikas. Det enda man med säkerhet visste var nämligen att socker förvärrade tillståndet för diabetessjuka. I extrema fall ledde de stränga dieterna till att patienten dog av svält.
  • År 600 f.Kr kallades indiska läkare sjukdomen för ”honungsurin”.
  • Sjukdomen fick sitt namn efter greken Aretaios så precisa beskrivning av det kroppsliga förfallet och hur vätskan använder människan som ett vattenrör, genom vilket den rinner ut. Namnet diabetes betyder ungefär ”rinna ut”.
  • I jakten på att lösa gåtan med diabetes utförde Frederick Banting och hans 21-årige medicinstudent Charles Best experiment på diabetessjuka hundar. Det gick åt många hundar för att utvinna insulin ur hundpankreas och få fram ett verksamt insulin som kunde injiceras i människor.
  • Leonard Thompson, 14 år från Toronto, var den första patienten att få insulininjektioner. Detta var 1922 och det blev en stor framgång. Innan hade han varit nära döden men efter insulininjektionerna återfick han snabbt styrka och aptit.
  • John Macleod var den som försedde Banting och Best med ett laboratorium där de kunde utföra sina experiment och var också den som stödde och övervakade projektet. John Macleod var på den tiden den ledande diabetesforskaren i Kanada och det är möjligt att hans kontakter i forskarvärlden kan ha bidragit till ett snabbt erkännande av insulinupptäckten.
  • År 1923 delades Nobelpriset i fysiologi eller medicin ut. Som mottagare av priset stod Frederick Banting och John Macleod för ”upptäckten av insulinet”. Charles Best var därmed förbisedd, något som Banting tyckte var felaktigt och valde därför att dela sitt pris med Best. Även Macleod gav halva sin prissumma till kemisten James Collip, vars insats främst rörde dosering och styrkebestämning av insulinet.
  • Banting, Macleod och resten av forskargruppen tog patent på insulinextraktet men gav bort rättigheterna till universitet i Toronto, som senare använde inkomsterna till fortsatt forskning.
  • Insulin botar inte diabetes, men anses ändå vara en av de största medicinska upptäckterna genom tiderna.
Fakta hämtad från Diabetesförbundet och Nobelpriskampen.se

Fredagsinspiration: Träningstips för dig som är diabetiker!h

shutterstock_121967458

Fysisk aktivitet och träning är bra för hälsan, det gäller för alla och även för dig som är diabetiker. Det finns några saker att tänka på för dig med diabetes och vi har samlat några råd och tips! 

Träning ger inte bara bättre kondition och allmänhälsa utan ökar även insulinkänsligheten, något som kvarstår upp till 24 timmar. När du använder dina muskler vid träning eller fysisk aktivitet ökar glukostransporten i muskeln och insulinkänsligheten förbättras. All fysisk aktivitet, oavsett om det är kondition eller styrka, har en blodsockerreducerande effekt. Det innebär att blodsockernivåerna sjunker när du rör på dig. Hur mycket och hur fort är individuellt och beror på träningens intensitet och hur länge du håller på.

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet, speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass. Du ska däremot inte helt undvika att ta insulin. Har du för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret (man ökar känsligheten för ett insulin som inte finns). Detta leder till minskad prestationsförmåga (energin=glukos blir kvar i blodbanan och kan inte ta sig in i muskelcellen).

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningnen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker. Ju mer intensivt man tränar ju mer ökar främst glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom detta (och muskelglykogenet) förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråden.

Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker det ungefär 2 mil. Vid höginstensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den).

shutterstock_211686553 (1)

Råd 

  • Ät helst riktig mat 1-3 timmar före ett motionspass. Justera eventuellt ner insulindosen till denna måltid.
  • Mät blodsockret innan ett träningspass (se nedan) och under ett träningspass om det blir långvarigt.
  • Se till att ha tillgång till ”snabba kolhydrater” (druvsocker, sportdryck) under träningen.
  • Se till att dricka ordentligt före, under och efter träning.
  • Extra tillförsel av kolhydrater om träningen överstiger 30 min. Ca 15-30 gram för varje halvtimme. T ex: Druvsocker, juice, mjölk, choklad, söt saft. 15 gram = ca 1 dl söt saft, ½ kexchoklad
  • Ät efter träningen för att fylla på glykogenföråden. Blanda gärna snabba och långsamma kolhydrater. Lite godis och grovt bröd.
  • Justera eventuellt ner nattdosen och frukostdosen nästa morgon.
  • Vid allvarlig njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodtrycket för mycket. Vid mångårig diabetes finns risk för hjärtskador och förslitningskador vid alltför hård fysisk aktivitet.
  • Kom ihåg att prata med din läkare eller sjuksköterska innan du gör några större förändringar av insulindoserna.

Tips!

  • Välj aktiviteter som du tycker är roliga.
  • Ta dig tid att värma upp ordentligt (10–15 minuter).
  • Man måste inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.
  • Minst 30 min aktivitet 3-4 gr/vecka rekommenderas.
  • Sätt upp uppnåbara mål – börja långsamt och bygg upp gradvis.
  • Träningen ska helst vara regelbunden – lite och ofta är bättre än ansträngande och sällan.

Du ska inte bli rädd för att träna på grund av diabetes och eventuellt blodsockerfall, människor med diabetes kan till exempel springa maraton eller åka stora skidlopp, det kräver bara lite mer planering i samband med träningspassen. Utgå från att välja aktiviteter som du tycker är roliga och håll koll på blodsockret så kommer du att kunna träna tryggt!

Med tanke på att det är Världsdiabetesdagen idag så är även veckans recept på temat diabetes. Smarriga muffins passar perfekt efter ett träningspass! Vi vill passa på att önska alla våra vänner och de som ni känner en riktigt trevlig helg!

Trevlig helg!

Redaktionen

Källa: Abbot, Rubin Medical, Diabeteshandboken

Mer läsning

Veckans recept: Banan- & chokladmuffins för diabetiker

Muffins som smakar lika gott till fika som mellanmål. Passar även dig som är diabetiker.

Receptet är hämtat ur boken ”Diabetes – du kan själv påverka”. Hela receptet hittar du här på doktorn.com


Världens snällaste björn tar sig an diabetes

bamse_omslag_webb kopia

Världens starkaste och snällaste björn hjälper till att öka kunskapen om typ 1-diabetes.

Det var syftet när Svenska Diabetesförbundet för ett år sedan lanserade en tematidning om just typ 1-diabetes. Tanken är att tidningen ska sprida kunskap på ett både lärorikt och samtidigt roligt sätt till kompisar, syskon och klasskompisar till de barn som har diabetes. Tidningen, som ges ut av Egmont Kärnan, vänder sig även till barn som lever med diabetes.

Svenska Diabetesförbundet arbetar mycket med att sätta fokus på problematiken som finns runt skolgången för barn med diabetes och vid lansering ansåg man att tematidningen är ett viktigt verktyg i arbetet. Tidigare har fokus legat på att informera och öka kunskapen hos skolpersonal och föräldrar, med tidningen vänder man sig även direkt till barnen och deras kompisar. Tidningen går att beställa här i Svenska Diabetesförbundets webbutik och den är gratis.

Det finns andra som också vänder sig till barn med diabetes, vi har tidigare berättat om boken ”Älskade vampyr – om livet med ett barn med diabetes typ 1” där författaren Ami Skånberg Dahlstedt på ett lekfullt sätt tar sig an sonen Egils diabetes. Ami bestämde sig bland annat för att försöka göra sjukdomen till något kul och ”coolt” och gjorde lekar av att mäta blodsockret. Du kan läsa intervjun med Ami och Egil här, där får du som förälder till barn med diabetes även tips från Ami från en förälder till en annan.

För föräldrar och skolpersonal har Svenska Diabetesförbundet även lanserat en film. Filmen i sin helhet finns här på deras hemsida men du kan se en liten trailer nedan! Mer läsning om diabetes hittar du på http://www.doktorn.com/diabetes