Almedalsinspiration: ”Allt kan bara bli bättre” plus Almedalsdrinken

Visby1

Almedalsveckan börjar lida mot sitt slut och det finns faktiskt två punkter som utkristalliserat sig, i alla fall om Redaktionen får säga sin uppfattning.

Dels är det förankring. På samtliga seminarier talas det om strukturförändringar, samhällssyn, ledningsbeslut och samarbeten. Samtidigt om man lägger örat mot marken kan vi höra att de som arbetar mitt i organisationerna inom vård och omsorg inte alls har samma syn på behov, tid och möjlighet som de som står på Almedalens olika scener har. På ett seminarie, om psykisk ohälsa, lyftes också patientens perspektiv fram – att man för att få en fungerande förankring inledningsvis behöver involvera alla delar i vårdkedjan, från patient till sjukhusledning och allt däremellan. Att inte förankra och också att inte ta beslut som löper över mandatperioder leder till en splittrad organisation som i slutänden drabbar dig som patient.

För att möjliggöra förankring behöver man kommunicera. Det kan tyckas självklart att vi idag kan göra just det, när vi har så många möjligheter att kommunicera. Men det brister. Många självklarheter räknas upp på de olika seminarierna, rapporter lyfter frågor men frågeställningen kvarstår år efter år. Underbemanning, okunskap, ointresse med mera. Vi vet att onyttig mat och lite motion påverkar vår hälsa negativt, ungdomar vet att rökning är farligt för hälsan, vården vet om att den behöver samarbeta över olika professioner. Ändå, även om beslut till och med är taget, görs det inte.

Redaktionen och Erlandsson & Bloom AB har lång erfarenhet av att arbeta nära vården med vår tidning, webb och tv som har inriktning på medicin, vård, omsorg och välbefinnande. Därför kan vi genom att samtala med våra många kontakter förstå att svensk vård är en tungrodd skuta som inte alltid kan vända på en femöring.

Vad som kan behövas, tycker vi efter att ha hört veckans seminarier, är förankring av de projekt som är lyckade, en dialog med alla inblandade, även patienter och anhöriga, i utformningen av vård och omsorg och en tydligare och mer öppen kommunikation mellan vård, omsorg och andra myndigheter.

Vi tror, precis som flera av panel- och debattdeltagarna under veckan, att dessa två delar kan vara nyckeln till en ännu bättre vård. För även om svensk vård redan idag på många sätt är god så kan precis som Kenneth Gärdestad uttryckte det, ”allt bara bli bättre”.

Med det sagt passar vi på att slå ett slag för den berömda Almedalsdrinken som skapades 2012 av Örjan Åstrand. Almedalsdrinken blev det årets snackis eftersom mycket kring Almedalsveckan hade kommit att förknippas med rosévin och mingel. Enligt svensk lagstiftning måste man ha en gästlista om man har ett mingel med alkoholhaltiga drycker, något som inte bara försvårar utan även utestänger många under 18 och andra. Med Almedalsdrinken ser många en möjlighet att bjuda alla på något gott till snittarna, mingel och möjlighet att kommunicera. Det tycker vi på Redaktionen är toppen – själva serverade vi när vi var på plats förra året alkoholfritt bubbel!

Så, varför inte testa Almedalsdrinken hemma, slå några slag på glaset och kanske till och med håll ditt eget partiledartal? All kunskap och politik börjar någonstans, kanske på din egen bakgård? Det är ett par dagar kvar sedan lämnar vi Almedalen för det här året – nästa år, valåret 2014, får vi se vad vi på Doktorn.com hittar på för att ytterligare slå ett slag för medicin, hälsa och välbefinnande. Vi önskar dig en riktigt trevlig helg och ser fram emot att ge er mer läsning och fler artiklar från Almedalen under nästa vecka när vi åter är tillbaka på Redaktionen i Stockholm.

Tills dess önskar vi en trevlig helg!

Redaktionen

Almedalsdrinken

Allt fler vill dricka gott utan alkohol och därför finns Almedalsdrinken. Efterfrågan på alkoholfritt ökar ständigt och i år lanseras en ny smak av Almedalsdrinken.

År 2012 gjorde drinken succé och utsågs av PR-byrån Westander till hetast i Almedalen. Testa drinken på något mingel, uteställe eller sväng ihop den själv. Du hittar hela receptet här! 

 


Böcker på recept botar depression

shutterstock_80973499

Nu kan läkare ordinera böcker istället för läkemedel, något som förhoppningsvis leder det till att fler får hjälp!

Det är Dagens medicin som rapporterar om att man i England har sett att självhjälpböcker kan fungera som behandling av personer som lider av mildare depression och oro. Eftersom Englands bibliotek har varit hårt ansatta av besparingskrav kan vi tycka att det är kul att biblioteken hittar andra vägar att visa att de gör nytta.

Totalt är det 30 böcker som läkaren kan skriva ut och som patienten hämtar på närmaste bibliotek. Man har tidigare genomfört varianter av det här försöket i Wales, Nya Zeeland och Danmark skriver Dagens medicin. Försöket bygger på att det har visat sig att självhjälpsböcker effektivt kan hjälpa personer med något av följande psykiska tillstånd:

  • Mildare depression
  • Oro
  • Stress
  • Hetsätning
  • Fobier

Tanken är att istället för läkemedel ordineras böcker! Till Dagens Medicin säger Ove Andersson som är Distriktsläkarföreningens ordförande att man inte har sett behov av en sån här lösning i Sverige men att det däremot finns en tanke att ha ett nationellt hälsobibliotek på internet.

Vad tror ni, kan det här vara något i tiden? Här kan du fråga om depression och ångest och läsa andra frågor och svar på området.

Mer läsning:

 


Vårdpersonalen är less på arbetsförhållandena

Arbetsmiljön för landets sjuksköterskor har inte blivit bättre för att sommaren är över. Flera hundra sköterskor har redan sagt upp sig, vilket leder till hotad patientsäkerhet och ökad press på den personal som fortfarande är kvar på sin arbetsplats.

Innan sommaren skrev vi här på bloggen om att vårdmottagningarna och sjukhusen inte hade full täckning när det gäller antalet sjuksköterskor kontra antalet patienter. Det har nu lett till att personalen är helt slutskörd. I dagens Metro Stockholm, kan man läsa att 500 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensköterskor runt om i landet har sagt upp sig på grund av de rådande arbetsförhållandena.

På vissa håll i exempelvis Skåne råder det anställningsstopp, trots att de har personalbrist. Personal som vill vidareutbilda sig har inte möjlighet att göra det då de inte kan få ledigt från sin nuvarande tjänst.  Som ni kan se så får de som behöver akutvård sämre hjälp, vilket påverkar patientsäkerheten negativt och enkla sjukdomsfall får vänta längre innan de får hjälp.

De som lämnar sina arbetsplatser har möjligheter att få arbete inom den privata vården som har bättre arbetsförhållanden. Norge erbjuder den svenska vårdpersonalen högre lön och tar de arbete där så försvinner även viktig kompetens utomlands.

– Vi behöver en förändring innan systemet urholkas helt och hållet!


Debatt: ”I väntans tider” – kan vi bygga världens smartaste väntrum?

Idag tillkännagav vi på DOKTORN.com ett nytt samarbete som kommer innebära mer väntrums-TV åt folket. Vi älskar landets väntrum där det finns möjlighet att öka tryggheten helt enkelt genom att sprida relevant kunskap i kombination med en trivsam miljö. Och efter snart mer än 10 år i branschen och ett nätverk av kontakter är vi väl medvetna om hur de svenska väntrummen ser ut. Och det är något som varierar friskt.

I debatter kring alternativ vård har det ibland pratats om att det är själva upplevelsen i samband med alternativa behandlingar som grundlägger känslan av att man ”får effekt”. Huruvida behandlingarna hjälper eller inte ger vi oss inte in på men faktum är att upplevelser som dofter, färger och belysning länge varit en känd faktor när det handlar om hur vi mår. Hos många alternativa kliniker är det mjukare belysning, (ibland) skönare möbler, stämningsfulla bilder. Många gånger finns det en genomtänkt filosofi med väntrummen där vanliga traditionella väntrum ligger långt efter.

Samtidigt fyller väntrum en unik funktion, de måste vara praktiska. Man kan till exempel inte ha alltför dunkel belysning, många olika växter (ett fåtal, men många växter kan påverka allergiker) eller extremt färgglada miljöer för även detta kan påverka välmåendet hos den som besöker ett traditionellt väntrum. Det ska upplevas en seriositet och en klinisk miljö när man besöker ett väntrum i väntan på vård. Med det inte sagt att det behöver vara tråkigt. Eller opersonligt.

En annan faktor är pengar. Att rusta upp alla Sveriges väntrum är naturligtvis en kostnadsfråga. Vi har genom åren besökt mindre, privata eller landstingsägda, kliniker, vårdmottagningar och tandläkarmottagningar som med enkla grepp har skapat en mer trivsam miljö, samtidigt finns det många väntrum med gamla möbler, trista väggar och dåligt organiserad närmiljö (gamla tidningar, ouppdaterade broschyrer med mera).

Det är här vi tror det går att göra skillnad. Att det genom enkla grepp ska gå att förändra och förbättra. Att ge besökarna möjlighet att sitta ner och vänta i lugn och ro men även kunna erbjuda ökad kunskap i form av broschyrer, väntrums-tv och uppdaterade tidningar.

Vår filosofi är att kunskap ökar tryggheten. Runt om i landet har man redan idag börjat se över vilka förändringar man kan göra i väntrummet. Som sagt, det fyller redan en viktig funktion och har därför vissa riktlinjer – och om du fick drömma och tänka fritt, hur tycker du att ett bra väntrum ska vara? Vilken teknik borde finnas? Hur ska möblerna vara? Vad borde personalen tänka på? Belysning? Färger? För vi tror att det går att göra mer. Mycket mer. Och vi har bara börjat!

Dela med dig – vad är din vision av världens bästa väntrum?


Äldrevården ratar ny teknik

En ny rapport visar att trots att det finns nya innovativa tekniska lösningar att tillgå inom äldrevården så används dessa mycket sällan, om ens alls.

I ett inslag i SVT’s Rapport konstaterar rapportförfattaren Arne Modig att det främst är två orsaker som ligger bakom den låga användningen av ny teknik och det är avsaknaden av kompetens samt kostnader.

Det finns redan i dag enklare tekniska lösningar som används inom äldrevården till exempel trygghetslarm. Du har säkert sett, hört eller läst om debatterna när man har tagit bort det fasta telefonnätet och att detta då har kunnat påverka trygghetslarmen negativt. Andra exempel på tekniska lösningar är en så kallad spisvakt som hjälper till att hålla koll så inte spisplattorna glöms bort.

När det kommer till nya tekniska lösningar har man bland annat gjort försök med videotelefoni som kommunikationsmedel. Hos personal som äldre har det dock uttryckts oro, berättar Arne Modig för Rapport, att det ska påverka själva vården och att risken finns att man vill ersätta mer frekventa personliga besök med tekniska lösningar för att spara kostnader.

Ny teknik inom äldrevården kan även vara en fråga om generationsskifte tror vi på redaktionen. När en ny generation blir äldre, en generation som har vuxit upp med webbkameror, smartphones och andra tekniska lösningar kan bilden förändras. Man upphör förmodligen inte med att använda de tekniska apparater man vant sig vid bara för att man blir äldre och behöver vård.

Videotelefoni och datorer kan till exempel underlätta den sociala kontakten med släkt och vänner. Det som är viktigt när man inför ny teknik är att alla känner sig säkra med syftet och handhavandet. Där återspeglar den nya rapporten att man har en lång väg kvar men allteftersom attityden kanske förändras lär även tekniken förändras, förbättras och förenklas.


Att vänta är en dygd

Barn- och ungdomsmottagningen i Lerums, Göteborg Foto: http://www.designmedomtanke.se

Vilken betydelse har egentligen väntrum för vår upplevelse av vården?

I Stockholm håller man nu på att bygga Nya Karolinska Sjukhuset i Solna. Det kommer att bli ett toppmodernt sjukhus med allt vad man kan tänka sig inom modern vård.

En miljö som de allra flesta möter när de åker till sin vårdmottagning oavsett om det är ett sjukhus, en vårdcentral eller en husläkare, är väntrummet. Vilken betydelse har väntrummet egentligen för patienter?

Inom alternativhälsan har det länge varit praxis att skapa en lugn och trivsam miljö även i väntrummet. Ibland har forskare hävdat att denna, själva upplevda, känslan av lugn skapar bättre förutsättning för läkandeprocessen.

När det kommer till den allmänna vården har det ibland varit både svårt och opraktiskt att skapa en alltför alternativ miljö. Starka färger, växter eller tygmöbler kan vålla allergiska reaktioner och blir med tiden slitna – särskilt om det är mycket folk i omlopp.

Men skulle man kunna förändra åtminstone lite grann? Kan man tänka sig att små ändringar som färgsättning, ljus och ”en tanke bakom” skulle kunna förbättra känslan när man besöker vården? Företaget Design med omtankearbetar mycket med offentlig miljö och att skapa en både hållbar och designad känsla även inom den offentliga sektorn.

Kontakten med vården är något vi alla möter i våra liv – inom många andra sektorer, som handel och upplevelseindustrin, arbetar man mycket med att förstärka själva känslan för besökaren. Är detta viktigt även inom vården? Det tror vi, vad tror du? Kommentera gärna.