Midsommarinspiration: Fem saker du (kanske) inte visste om midsommar & veckans recept

Conny Sjostrom / Shutterstock.com

Conny Sjostrom / Shutterstock.com

Tänk att midsommar redan på 1600-talet gick så vilt til latt man ville förbjuda resandet av majstänger. Men vad kommer alla traditioner egentligen ifrån? Dessutom – veckans recept passar perfekt på midsommarbordet.

Den vanliga uppfattningen är att vi i Norden, och då framförallt Sverige, firar en midsommar som är starkt förknippad med gamla nordiska traditioner. Så är det till viss del men även om vårt midsommarfirande har flera nordiska drag är svensk midsommar i mångt och mycket mer lik de kontinentala majfester som även de hålls den här tiden på året. Midsommar innehåller trots det många beståndsdelar, en liten bit kristendom, en liten bit fornnordisk mysticism blandat med en gnutta industrihistoria.

När man spårar midsommarfirandet bakåt så kan det ibland vara svårt att se var de mycket gamla influenserna och de kristna tar vid och även blandas upp. Till exempel inföll midsommar alltid i anslutning till Johannes Döparens dag, en stark biblisk figur. Samtidigt omtalas midsommarfirandet redan i de mycket gamla isländska ättesagorna.

I Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” från 1955 berättas om ett midsommarfirande kring Johannes Döparens afton. Där står bland annat att läsa om att man samlades på fält för att ”där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.” En del av midsommarfirandet i Sverige bygger på, ofta naturförknippade, ritualer. Växtligheten tillskrevs särskilda magiska krafter denna natt och det fanns (finns?) en tro att övernaturliga väsen var särskilt aktiva.

Därför samlade man bland annat läkande växter men även växter för att spå in i framtiden. De allra flesta är bekanta med traditionen att plocka sju eller nio sorters blommor och lägga under huvudkudden på sommarnatten för att i drömmen se vem man ska leva sitt liv med. Ett alternativ till detta var att spara sin midsommarkrans och till jul lägga den i badet för att på så vis bli frisk och stark under resten av vintern.

Maja är ett gammalt ord och betyder smycka med löv.

Växterna återkommer även i den starkaste symbolen för midsommar, majstången. ”Maja” betyder just att smycka med löv och är ett mycket gammalt ord. Man tror att midsommarstången kom till Sverige från Tyskland redan under medeltiden.

För de unga har midsommarafton länge varit en höjdpunkt och redan 1689 skrev man efter ett midsommarfirande i Björksäter att det ”blef förbudit att upsättia Midsommarstänger” eftersom man ville avskaffa ”det elacka lefwernet” som man tyckte att ungdomarna ägnade sig åt. Än idag kan väl säkert en och annan midsommarfest gå lite vilt till. I Sverige har midsommar länge också varit den helg som markerat starten för industrisemestern och spelar än idag en viktig roll i att markera att sommaren börjar på allvar.

Och visst får vi hoppas att sommaren börjar på allvar nu, eller hur! Doktorn.com arbetar under sommaren för att öka kunskapen inom medicin, hälsa och välbefinnande och vi finns här när ni behöver det, där ni behöver det – även på er mobil eller surfplatta. Men nu tänkte vi fira midsommar och tackar för den här veckan genom att låta er ta del av 5 saker som du (kanske) inte visste om midsommar.

  • Ursprungliga datumet för midsommar var 24 juni. Dagen före, den 23 juni var fram till 1952 midsommarafton.
  • Sedan 1953 firas midsommarafton alltid på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.
  • Midsommarelden har i viss mån funnits kvar in på 1900-talet.
  • Det sägs att rulla sig naken i midsommardaggen ger hälsa.
  • I södra Sverige dricker man på midsommar ur en källa, smyckad runtom med granris, för att få hälsa.

Dessutom, veckans recept såklart – en hit på midsommarbordet och en favorit hos Redaktionen.

Hälsningar, Redaktionen!

Grönsallad med jordgubbar

Jordgubbar i en matsallad kan ge en fantastisk smakupplevelse.

Passar perfekt till exemeplvis grillat. Läs hela receptet här!

Källa: Nordiska Muséet


Elda säkert på Valborg – använd appen Brandkoll Ute!

shutterstock_72578377 Valborgselden, en tysk tradition för att skrämma häxorna på flykt, ska nu firas runt om i landet och markerar samtidigt att nu är våren här. Men tänk på att elda säkert!

Vill du ha koll på om det är säkert att elda ute rekommenderar vi appen Brandrisk Ute från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Appen kan du använda redan nu och även hela säsongen och den är gratis!

Du kan se en prognos för den aktuella dagen och fem dagar framåt, prognosen uppdateras varje dygn och hämtas från SMHI. Med hjälp av positioneringsfunktionen (GPS, 3G och wifi) i din iPhone, iPad eller Android får du mellan 1 mars – 1 juni aktuell risk för gräsbrand, och mellan 10 april – 31 augusti aktuell risk för skogsbrand. Prognosen gäller för den plats där du befinner dig, men du kan också söka efter motsvarande information för andra orter.

Du kan dela med dig av aktuell brandrisk där du är eller för sökt ort på Facebook, Twitter och med e-post. Om du t ex. vet med dig att en familjemedlem eller kompis befinner sig på, eller ska resa till en ort, kan du söka rätt på brandrisken för denna ort och dela med dig av brandrisken och sprida kunskap om säker eldning.

Tänk på att alltid kontrollera om eldningsförbud råder där du befinner dig innan du gör upp eld eller vid andra aktiviteter som kan orsaka gnistbildning. Appen finns gratis för iPhone, iPad och Android telefoner/surfplattor. Du hittar den på App Store här eller Google Play här.

  • Var alltid försiktig när du eldar!
  • Det absolut viktigaste är att ha brandsläckare till hands ifall något skulle hända.
  • Någon ska alltid bevaka elden, bäst om den som bevakar vet hur man hanterar en brandsläckare korrekt.
  • Tänk på vad det är du eldar. Elda bara grenar, kvistar och ris.
  • När du släcker elden, kolla att det inte finns glöd kvar och täck sedan askhögen med jord eller vatten.
  • På vissa ställen runt om i landet smälls det även fyrverkerier på valborg. Den som handskas med dessa måste vara nykter, alkohol och fyrverkerier kan sluta riktigt illa. Tänk även på att inte böja dig över en antänd pjäs och skulle en pjäs inte fungera vänta med att gå fram till den och försök aldrig att tända om en pjäs som inte funkade.

Och du, om någon ber dig att köpa ut alkohol finns det bara ett enda svar: ”nej”. 

Redaktionen

Fakta: Valborgsmässoafton På kvällen på valborgsmässoafton hälsar vi våren välkommen genom att samlas kring valborgsmässobålen och sjunga vårvisor. Tal hålls till våren och skålar utbringas. Helgonet Valborg, som har namnsdag den 1 maj, har gett namn åt denna afton. Hon var en anglosaxisk furstedotter som missionerade i Tyskland på 700-talet där hon så småningom blev abbedissa.

Sederna kring Valborg är dels inhemska, dels av tyskt ursprung. Valborgsmässoeldarna tändes ursprungligen för att jaga bort både rovdjur och övernaturliga varelser innan djuren den 1 maj släpptes ut på bete för första gången under våren. Omkring eldarna fördes oväsen – man sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek. I Tyskland trodde man att häxorna hade häxsabbat på valborgsmässoafton och därför tände man bål i det fria för att hålla dem på avstånd.

Valborgsmässoeldarna koncentrerades till Uppland och angränsande landskap dit de troligtvis införts av tyskar. Först på 1800-talet spred sig seden över landet. I västsverige är i stället påskeldar alltjämt vanliga. Sista april var det i sydsverige sed bland ungdomen att bära maj i by eller sjunga maj. Ett följe drog från gård till gård och sjöng en majvisa och satte en grönskande kvist, maj, i takfoten på stugan. Som tack för upp- trädandet skulle majsångarna ha matvaror till ett gille. Idag är det universitetsstäderna som bjuder på det intensivaste valborgsfirandet. I Uppsala och Lund har studenterna sedan lång tid tillbaka firat vårens ankomst med såväl sillfrukost med nubbe som körsång och mösspåtagning.

I Dala-Floda har man fortfarande en tradition med valborrar. Valborrar är utklädda personer som helst ska vara ”fulare än trollen” och föra oväsen vid eldarna. Traditionen lever kvar från en tid då man trodde på häxor och troll som skulle skrämmas bort inför våren och sommaren.

Källor: Civilsvarsförbundet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nordiska Muséet