Nu ska bakterierna i Stockholms tunnelbana kartläggas – för hälsans skull!

shutterstock_355056011

I ett pilotprojekt ska en grupp forskare vid Stockholms universitet kartlägga mikroorganismer i tunnelbanan. Forskarna hoppas att projektet bland annat kan minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Men vad är mikroorganismer egentligen och är de farliga? Vi berättar mer!

Forskarna Klas Udekwu och Per Ljungdahl med forskargrupper vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut är en del av projektet MetaSUB som kartlägger mikroorganismer i tunnelbanan. MetaSUB är ett internationellt konsortium av laboratorium världen över som arbetar med att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanesystemet. Stockholm är en av många städer som ingår i projektet, däribland New York, Sao Paulo, Shanghai och Moskva. I mitten av mars tar studenter och forskare från Stockholms universitet prover från olika ytor på tunnelbanestationerna och i tågen för att studera olika sorters mikroorganismer.

Prover kommer att tas på följande stationer:
•T-Centralen
•Brommaplan
•Slussen
•Fittja
•Fruängen
•Västra Skogen
•Skarpnäck
•Danderyds sjukhus
•Globen

Projektet kommer att pågå under en femårsperiod och går ut på att identifiera mikroorganimser i tunnelbanesystemet. Forskarna vill öka förståelsen för den specifika sammansättningen av mikroorganismer i tunnelbanemiljön och undersöka hur miljön förändras med väder, årstider och människoströmmar. Man hoppas att kunskapen projektet ger kan bidra till att förbättra vår omgivning och miljö och förhoppningsvis minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer.

Fakta mikroorganismer

Vad är mikroorganismer? Mikroorganismer, eller mikrober, kallas de levande organismer som inte kan ses med blotta ögat. Bakterier och virus är några av de alla olika typer av mikroorganismer som finns. De allra flesta bakterier är livsnödvändiga för människan, till exempel består tarmfloran av bakterier som naturligt finns i människans tarmar.

Är mikroorganismer farliga? Varje timme avger du över 40 miljoner bakterieceller från handen, munnen, håret och andra kroppsdelar som landar på golv, väggar och andra ytor. Det uppskattas att över 99,9999 % av de bakterieceller vi får kontakt med varje dag liknar de vi redan har på oss och påverkar inte vår hälsa. Tack vare kunskap om god hygien och åtgärder som vaccinationsprogram är våra närmiljöer säkra även om det inte förhindrar att vi kan smittas av virusinfektioner som influensa.

Källa: Stockholms universitet


Stockholm ändrar sig om glasögonbidrag till barn

Tack vare massmedial påtryckning kommer Stockholm att ändra sig och ge glasögonbidrag till barn och ungdomar.

Organisationen Majblomman informerade tidigare i månaden om att Stockholms läns landsting inte ger några former av bidrag till barn och ungdomar för deras synproblem. Vi, liksom andra medier fångade upp det och undrade varför det är så stora skillnader var man bor. De styrande allianspartierna i Stockholms läns landsting tog tag i frågan och är överens om att de måste förbättra denna bidragsdel för sina invånare.

Dock kommer ett införande att ske tidigast  2014 och enligt Stig Nyman (KD), vill allianspartierna att Stockholm ska ge bäst bidrag i landet. Det ska bli intressant att se och följa hur det kommer att se ut. De kommer idag att lägga med denna utgift i budgeten inför 2014.

Det är även intressant hur viktigt det är att vi som arbetar i media lyfter fram samhällsviktiga frågor och att en debatt på högre nivå sker.

Läs gärna vårt tidigare blogginlägg om glasögonbidrag till barn


Skillnader på barns medicinska problem

Landstingen betraktar synfel och synnedsättningar olika om man jämför med barn med hörselproblem eller är hörselskadade. Barn som hör dåligt är berättigade till att få hörapparat som finansieras helt av staten. De barnen har möjlighet att kunna vara med och följa skolundervisning och kunna delta med sina vänner på fritiden.

Synfel hos barn är egentligen också ett medicinskt problem, framför allt när barnen börjar skolan. Blir synnedsättningen bestående fungerar glasögonen som vilket hjälpmedel som helst och bör då betraktas på samma sätt som en hörapparat? Trots detta ser landstingen olika på barn möjligheter att kunna delta och vara aktiv i sin vardag, i skolan och på fritiden. De som har mycket begränsad ekonomi har inte möjlighet att ge sina barn samma chans som andra familjer har.

Fattiga familjer behöver ha ekonomisk hjälp till att köpa glasögon till sina barn. Vissa barn kan behöva vänta upp till ett år innan inköp kan göras. Synen blir sämre i och med att ögonen ansträngs och problemen kan bli bestående. Vissa landsting ger bidrag med ett par hundralappar till varje barn medan stockholmsbarnen blir helt utan.

Årets Majblomma sätter fokus på barns behov av glasögon, läs mer i den här artikeln. Tycker du att glasögon till barn bör subventioneras? Kanske även för vuxna?