Så mycket socker innehåller frukterna

Frukt är en viktig del i vår sunda kost. Men den kan innehålla en hel del socker som det kan vara bra att hålla koll på.

Torkad frukt innehåller mer socker än färsk, då vätskan har avdunstat. Här är de fem mest och de fem minst sockerhaltiga frukterna, per 100 gram, enligt sajten Sund.nu.

Mest socker:

  1. Torkad mango 73 gram
  2. Russin 65 gram
  3. Torkade dadlar 64,2 gram
  4. Torkade fikon 62,3 gram
  5. Torkad papaya 53,5 gram

Minst socker:

  1. Färsk papaya 5,9 gram
  2. Färsk jordgubbe 5,8 gram
  3. Färsk tomat 2,8 gram
  4. Färsk citron 2,5 gram
  5. Avokado 0,9 gram

Och ja, tomat och avokado räknas faktiskt som frukter!


Förhöj smaken med lite socker

Använd socker som en krydda. En nypa kan vara allt som behövs för att ge smaken en extra skjuts!

Många grönsaker är goda som de är, men visste du att du kan öka smakupplevelsen med lite socker? Nästa gång du kokar, ångar, steker eller rostar grönsaker, testa att tillsätta en nypa socker (inte mer). Det fångar upp det söta som redan finns i grönsaken. Använd alltså socker mer som en krydda, än i stora lass. Prova till exempel till morot, lök, tomat, potatis och zucchini.


Sockerchock – så många sockerbitar innehåller din mat

shutterstock_283206281

Vi beklagar att säga det, men maten du äter innehåller mer socker än vad du kanske tror. Det finns tyvärr livsmedel som kan låta nyttiga, men som inte alls är det i verkligheten.

För att vi enklare ska kunna sätta i relation till hur mycket socker något innehåller, har dietisten Josefine Jonasson listat några vanliga livsmedel och mätt det i antal sockerbitar (1 sockerbit á 3 gram).

  • Coca cola: 3,5 bitar/dl
  • Apelsinjuice: 3 bitar/dl
  • Stor kaffe latte: 6,5 bitar/styck (1,6 bit/dl)
  • Oboy-pulver: 26,5 bitar/100 g
  • Fjällyoghurt, hjortron: 3 bitar/dl
  • Geléhallon: 18,5 bitar/100 g
  • Blodpudding: 6,5 bitar/100 g
  • Tacokrydda: 4,5 bitar/påse
  • Yoghurtgodis, ananas: 22,5 bitar/100 g

Sett ur det här perspektivet är det lätt att förstå hur enkelt vi får i oss socker varje dag och hur det snabbt växer sig till ohälsosamma mängder. Det visar också att det inte bara är godis och sötsaker som är boven, utan även ”vanlig” mat.

Vi hoppas att detta får er att tänka till, fundera en extra gång och kanske undersöka lite noggrannare på innehållsförteckningen nästa gång ni går till affären.


Den internationella diabetesdagen 14 november samt tävling om bok om diabetes

 

Idag är det den internationella diabetesdagen och i samband med det vill vi lyfta den allt snabbare växande sjukdomen diabetes och vad man själv kan göra för att påverka sin sjukdom och sin livskvalitét.

Diabetes typ 2 klassas sedan en tid tillbaka som en epidemi och FN pratar det som ett lika stort hot mot folkhälsan i världen som malaria, HIV/Aids och tbc. Det tragiska i sammanhanget är att det är en sjukdom som vi till väldigt stor del kan påverka med vår livsstil och kanske inte ens skulle behöva ha.

För att kunna få veta mer kring diabetes har vi ställt frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson som har specialiserat sig på sjukdomen och hur vi med vår kost och livsstil kan påverka sjukdomen. Kristina är just nu aktuell med sin bok, ”Diabetes – du kan själv påverka” och som du kan vinna längre ned i bloggen!

– Vad är diabetes?

Diabetes är en, eller rättare sagt en samling, sjukdomar som handlar om att kroppen inte kan hantera glukos på samma sätt som hos friska.

Vad är diabetes typ 1?

Typ 1 diabetes är en autoimmunsjukdom vilket innebär att vårt immunförsvar har attackerat och utrotat/dödat de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Då kan kroppen inte längre producera insulin. Insulin i sin tur är ett hormon som vi behöver för att få blodsockret (glukosen) från blodet och in i cellerna där det kan lagras eller användas som energi. Utan insulin, kan vi alltså inte minska mängden glukos i blodet – dvs sänka blodsockret.

– Vad är diabetes typ 2?

Typ 2 diabetes, även kallad åldersdiabetes, är egentligen en helt annan sjukdom. Här handlar det i första hand om att insulinet inte fungerar som det ska. Här produceras insulin, åtminstone inledningsvis, som det ska men när insulinet sen ska öppna upp cellerna så blir det problem. Man kan enkelt beskriva det som att insulin är som nycklar som öppnar upp cellerna och när man drabbas av typ 2 diabetes så har det blivit ”tjall på låset”.

– Vad händer i kroppen vid diabetes?

I båda fallen (typ 1 och typ 2) blir resultatet ett högt blodsocker. Mycket glukos i blodet, högt blodsocker, skadar kroppen genom att skada blodkärlen, nerver, näthinna, njurar etc via så kallad glykering. Något som successivt leder till nedsatt syn, försämrad cirkulation, känselbortfall och i förläningen hjärt- kärlsjukdom.

– Vad behöver man göra som diabetiker?

När man har drabbats av diabetes – oavsett om det är typ 1 eller typ 2 – ligger fokus på att försöka hålla blodsockret på en jämn nivå för att undvika följdsjukdomar och skador på kroppen. Det ska varken bli för högt eller för långt. Förutom mediciner så har livsstilen och framför allt kosten en viktig roll i denna balansgång. Maten vi äter, hur mycket vi rör på oss, andra sjukdomar, stress och sömn påverkar alla vårt blodsocker. Vi kan därför med vår livsstil hjälpa eller för del delen stjälpa kroppen i strävan att hålla blodsockret jämt.

De allra flesta förknippar i första hand diabetes med socker och att diabetiker ska undvika socker. Men detta är bara en väldigt liten del. Det finns betydligt mycket mer att göra.

– Vad händer när vi äter mat med kolhydrater och glukos?

Så fort vi äter kolhydrater (pasta, ris, potatis, rotfrukter, frukt, bröd, allt som är gjort på mjöl etc) så kommer blodsockret att påverkas. Kolhydrater består nämligen av glukos som minsta byggsten och när vi äter kolhydratrika livsmedel så bryts kolhydraterna/stärkelsen i dessa produkter ner till glukos i tarmen och glukosen tas sen upp i blodet. Glukos i blodet är samma sak som blodsocker.

Dock vet man att alla kolhydratrika livsmedel inte påverkar blodsockret lika mycket, det är det som kallas för GI – glykemiskt index. Ju mer finfördelat och/eller processat ett livsmedel är desto mer påverkar det blodsockret. Ett finfördelat mjöl tex. påverkar blodsockret mer än hela korn av samma spannmål (ex. vetemjöl vs. hel vetekärna). Faktum är att ett finfördelat mjöl till och med höjer blodsockret mer än vad socker gör.

– Vilken kolhydratkälla ska man välja som diabetiker?

Som diabetiker har man därför mycket att vinna på att tänka på vilken typ av kolhydratkälla man väljer – välja bort allt finfördelat och istället satsa på rena råvaror så som rotfrukter, hela korn, quinoa, bönor etc. Även den totala mängden kolhydrater bör hållas nere. En del dieter går hela vägen och förbjuder helt kolhydrater. Detta kommer naturligtvis lösa problemet med blodsockret på en gång eftersom; inga kolhydrater – ingen blodsockerpåverkan.

– Vad händer då med blodsockret med mera?

Ja, då missar man en viktig sak: blodsockerbalans är inte det enda man bör ta hänsyn till när man pratar om diabetes, åtminstone inte typ 2 diabetes. Det handlar om något mycket mer komplext, där flera andra faktorer spelar in så som inflammationer, blodtryckskontroll, blodfettskontroll etc. och att ta bort alla kolhydrater påverkar mer än bara blodsockret. Det kanske vassaste argumentet är att det inte finns något som tyder på att man måste ta bort alla kolhydrater för att minska/lösa problemet med blodsockret utan det räcker att välja rätt sort och måttlig mängd.

Vi på Doktorn tackar för Kristinas svar på frågor om diabetes!

På DOKTORN:com kan du även läsa ett utdrag från Kristinas bok, faktorer som är intressanta i samband med diabeteskost. Vad du ska tänka på när du är diabetiker, arbetar med diabetiker eller är närstående till någon som är diabetiker.

Vi tävlar även ut Kristinas bok – ”Diabetes – du kan själv påverka”

Vi har tre stycken exemplar som ni kan vinna. Skicka in ditt svar till info@doktorn.com senast på måndag den 19 november kl 12:00. Då drar vi tre vinnare och publicerar era namn på bloggen denna vecka. I ämnesraden i mejlet skriver ni ”Diabetestävling”. Glöm inte att skriva din fullständiga adress så att vi kan skicka er eventuella vinst.

Ps. Om ni inte vinner kan boken även köpas i vanlig bokhandel eller på Adlibris och Bokus. Ds.

Fråga: Vad brukar man kalla diabetes för?

  1. sockersjuka
  2. saltsjuka
  3. pepparsjuka

// Daniel, webbredaktör


Förbättrad folkhälsa med sockerskatt?

Efter att våra danska grannar införde en skatt på fett kommer nu amerikanska forskare med ett förslag på sockerskatt. Enligt deras beräkningar skulle det innebära stora besparingar för landet inom både hälsa och ekonomi.

Beräkningarna har visserligen gjorts i USA och av deras mått mätt, men Pia Lindeskog, chef för Folkhälsoinstitutets avdelning för Levnadsvanor och livsmiljö, tror att det går att göra uträkningar av samma slag i Sverige och få ett likartat resultat.

I och med att övervikt blir allt mer förekommande bland invånarna har svenska debattörer varit positiva till en framtida sockerskatt. I så fall skulle det bland annat innebära en extra skatt på godis och läsk. Något som säkert skulle vara lämpligt för barn, ungdomar och gottegrisar i allmänhet!
Läs mer om socker i livsmedel
Läs mer om hur några kilos övervikt kan påverka dig

Än så länge har Folkhälsoinstitutet varken ställt sig för eller emot i frågan om sockerskatt i Sverige. Däremot vill de gärna göra en utredning kring vilka ekonomiska effekter det skulle kunna ge inom livsmedelsområdet, säger Pia Lindeskog.

Vad tycker du, ska vi införa sockerskatt i ett försök att minska övervikten hos Sveriges befolkning?