Rekordmånga anmälde sin donationsvilja

Färre slipper dö i väntan på nytt organ. Efter årets Donationsvecka står det klart att rekordmånga tog ställning och anmälde sin donationsvilja. 

Förra veckan ville vi, likt många andra, uppmärksamma bristen på organdonatorer, vilket du kan läsa mer om i det här inlägget. Den spridning som Donationsveckan fick resulterade i att antalet anmälningar till donationsregistret slog rekord för andra året i rad – och ökningen var imponerande! I år kom det in 12 439 anmälningar under Donationsveckan, en ökning med 36 procent jämfört med 2017 då cirka 9 100 personer anmälde sig. Detta är att jämföra med en normal vecka då mellan 400 och 1000 personer anmäler sig till donationsregistret, meddelar Socialstyrelsen. Kampanjen lyckades således förmedla hur viktigt det är att ta ställning.

Donationsveckan är en årlig kampanj från Socialstyrelsen, hälso- och sjukvården, patientföreningar och andra organisationer som syftar till att fler personer ska göra sin donationsvilja känd.

Tack vare alla nya anmälningar är vi nu tusentals fler som har tagit ett livsviktig beslut, ett beslut som kan avgöra någon annans framtid. 


Donationsveckan startar idag – #taställning du med!

shutterstock_107994005

Idag, måndag, startar Donationsveckan. En vecka som syftar till att uppmärksamma behovet av donationer. Har du tagit ställning?

Socialstyrelsens siffror visar att över 800 personer idag väntar på ett nytt organ i Sverige. Samtidigt behöver fler göra sin vilja känd när det gäller organdonation, något som är livsviktigt för att fler ska överleva. För att göra din vilja känd när det gäller donation finns det olika sätt att gå till väga:

  1. Informera dina närstående.
  2. Fyll i ett donationskort.
  3. Anmäl dig i donationsregistret (det gör du här, du behöver e-legitimation för detta).
  4. Du kan även i ett brev skriva ner ditt namn, personnummer, ställningstagande, underskrift och sedan skicka in det med post till denna adress:

Socialstyrelsen

Donationsregistret
FRISVAR
110 302 324
110 00 Stockholm

Du kan använda ett eller flera sätt och det är bra att du gör din vilja känd för dina närmaste. Donationskort finns att hämta på apotek och vårdcentraler och man går efter huvudregeln att den senaste ifyllda uppgiften/kända uppgiften om din ställning kring donation är den som gäller. Alla kan göra sin vilja känd oavsett ålder, sjukdomar, levnadsvanor eller andra bakgrundsfaktorer. Sjukvården gör i varje enskilt fall en noggrann utredning av dem som blir aktuella för donation.

På söndag är det den Europeiska donationsdagen och då uppmärksammas organ- och vävnadsdonation inte bara i Sverige utan på flera ställen i hela Europa. Eftersom veckan börjar redan idag så kommer du i Sverige kunna ta del av olika aktiviteter som gäller donationer, aktiviteter som kommer att arrangeras på lokala sjukhus, genom patientföreningar och via ideella organisationer. Du kan läsa mer om vad som händer i ditt landsting via Socialstyrelsens webbplats.

Sprida kunskap! Ett problem är att många inte tar eller har tagit ställning. Det kan finnas olika orsaker till detta, bland annat att det kan vara svårt att veta hur du går tillväga eller vad det egentligen innebär att donera. Därför har vi samlat några länkar nedan som kan vara mycket bra att sprida vidare – på så vis ökar vi kunskapen:

Det finns många sätt att ta ställning till den här både känsliga men samtidigt otroligt viktiga frågan. Vi hoppas fler tar ställning och hjälp oss gärna sprida ordet på till exempel din arbetsplats. Redaktionen har bestämt sig, har du? #taställning


Gemensamma riktlinjer för vård i livets slutskede


Det råder stor variation i rutiner runt om i landet för hur en döende patient ska tas omhand. Därför har nu Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting fått i uppdrag av regeringen att ta fram nationella riktlinjer för hur vård i livets slutskede ska se ut.

Den typen av vård kallas för palliativ vård och som läget är nu är den väldigt varierad. Till Sveriges Radio säger professor Carl Johan Fürst att det är slumpen som avgör huruvida patienten får bra eller dålig vård och så ska det självklart inte vara.

Problemet är inte att det råder brist på kunskaper om palliativ medicin och vård, men det saknas tydliga riktlinjer som gör att alla kan få god vård den sista tiden i livet.

Symtomen för en döende person är i mångt och mycket desamma. Det är vanligt att patienten drabbas av nedstämdhet, ångest, smärta, illamående och orkeslöshet. Hos läkarna finns det en rädsla av att ställa diagnosen döende, även om de vet att läkemedlen inte längre gör någon nytta. Följden blir att de överbehandlas och får vård med helt fel inriktning, menar Carl Johan Fürst.

Med hjälp av de nya nationella riktlinjerna kommer läkarna få stöd till att våga prata mer med patienterna om hur de vill ha det under deras sista tid i livet. Carl Johan Fürst tror att det är ett behov som de äldre har, men att läkarna betraktas som ett hinder.
Läs mer om relationen läkare-patient här

Det nya förslaget, som ska gälla alla vårdgivare oavsett om det är privat, kommun eller landsting, ska presenteras till sommaren. Målet är att vård av döende ska bli jämngod i hela landet.

Du kan läsa mer palliativ vård i artikeln Komplexa beslut i slutskedet av en patients liv


Socialstyrelsen rekommenderar riskgrupper att influensavaccinera sig

En och en halv miljon svenskar löper varje år en ökad risk att bli allvarligt sjuka om de skulle få influensa. Socialstyrelsen gick i veckan ut med ett pressmeddelande med information till patienter som tillhör olika riskgrupper att gå och vaccinera sig.

I går (10 oktober) satte landstinget igång sina årliga vaccinationer mot influensan. Socialstyrelsen informerar att alla vaccinationer är frivilliga men tillhör man någon av nedanstående riskgrupp så bör man vaccinera sig:

  • Alla personer över 65 års ålder
  • Personer oavsett ålder, med:
    • kronisk hjärt- eller lungsjukdom
    • svårbehandlad diabetes mellitus
    • nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller behandling)
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • extrem fetma (BMI över 40) eller någon neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
    • barn med funktionshinder
    • gravida (som inte vaccinerades mot svininfluensan A(H1N1) under 2009 eller 2010.

Personer i riskgrupper klarar av influensan sämre än en ung frisk och inte gravid person. Deras influensasymptom kan leda till ett sämre allmäntillstånd, få lunginflammation, en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom som kan kräva längre sjukhusvård.

För att undvika att man blir sjuk så är vaccinationen den viktigaste förebyggande åtgärden men annars så är god handhygien någonting att tänka på, framför allt när man är i miljöer där det vistas många människor. Men bara för att man har vaccinerat sig så ska man vara medveten om att det inte är alla som får ett totalt skydd av vaccinet – men att förloppet blir kortare och mildare. Vill du veta mer om hur du förebygger förkylningar kan du läsa vår artikelserie ”Prosit! Hur du undviker förkylning och vad du gör om du blivit förkyld”.

Man måste vaccinera sig årligen då vaccinet bara håller i sig i ett år, detta trots att det inte har skett några större förändringar från tidigare år. Svininfluensan A(H1N1) som orsakade pandemin för två år sedan finns fortfarande kvar i världen. Den ingår nu i årets vaccin tillsammans med influensa B-virus och ett influensa A(H3N2)-virus. Många svenskar har redan ett bra försvar mot svininfluensan då många vaccinerades samt att man även blev smittad. Socialstyrelsen anser därmed att risken att smittas i Sverige är liten. Men blir man smittad och tillhör någon av ovanstående riskgrupper kan det få allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt att alla som är i riskgruppen, att de går och vaccinerar sig.

Källa: Gemensamt pressmeddelande från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Hela pressmeddelandet går att läsa på Socialstyrelsens hemsida.