Doktorns boktips: Första hjälpen vid matbordet

shutterstock_169271546

”Första hjälpen vid matbordet” är titeln på boken som ska hjälpa småbarnsföräldrar att vinna matkampen mot barnen. Här finns tips på hur man bäst hanterar en treåring som vägrar äta grönsaker och barn som bara vill äta makaroner.

Att laga mat till barn kan vara både stressande och tålamodsprövande. Det kan säkert de flesta småbarnsföräldrar skriva under på. Det är som att barnen föds med en inbyggd skepsis mot mat som de inte känner igen sedan tidigare. Och vet du, att födas med vissa smakpreferenser är precis vad de gör! Det kallas neofobi, det vill säga rädsla för nya livsmedel, maträtter och konsistenser. Det är därför nyblivna föräldrar brukar få rådet att börja introducera ny mat i form av smakportioner.

Men måltiderna kan förstås förbli en kamp ändå och det är där boken ”Första hjälpen vid matbordet” kommer så väl till hands. Här får du massvis med användbara tips och idéer om hur du ska gå till väga för att slippa en kamp vid varje måltid. Barndietisten och kokboksförfattaren Sara Ask är din räddare i nöden och hon vet precis hur middagen kan serveras för att så många som möjligt ska vilja äta sig mätta på den – inklusive de små. För att få mer kött på benen finns även en genomgång av de viktigaste näringsämnena, översatta i mat. Du kommer upptäcka att det faktiskt inte är så svårt att få i sig tillräckligt med vitaminer och att det inte behövs så mycket protein som du kanske tror.

Den här boken är verkligen första hjälpen vid matbordet – så nu kan du låta maten bli en fröjd!

forsta-hjalpen-vid-matbordet_ordfront-forlag

Första hjälpen vid matbordet hittar du i bokhandeln eller på nätet. 


Barnhälsovården fördelas jämlikt till alla grupper i samhället

Barnhälsovården klarar sitt mål att nå alla familjer med små barn oavsett bakgrund. Sårbara grupper, som BVC ska ge särskilt stöd till har inte mer kontakt med BVC än andra.

Barnhälsovård (BVC) ska erbjudas kostnadsfritt till alla småbarnsföräldrar i Sverige. I Barnhälsovårdsprogrammet finns hembesök, hälsokontroller hos sjuksköterska och läkare, vaccinationer och deltagande i föräldragrupp.

Thomas Wallby har i sin avhandling från Uppsalas universitet haft i uppdrag att se över om barnhälsovården klarar av sitt mål att nå alla familjer med små barn, oavsett bakgrund. Resultatet visar att grupper som invandrarfamiljer, familjer med låga inkomster, unga och ensamstående mödrar får lika mycket hjälp och stöd i form av sjuksköterskebesök, läkarbesök och vaccinationer som andra familjer.

BVC ska också ge extra stöd till familjer efter deras behov. Thomas har inte kunnat se att det är några grupper som skulle kunna tänkas behöva utökat stöd har mer kontakt med BVC än andra grupper. Utsatta grupper deltar dock i betydligt lägre grad BVC:s föräldragrupper, mer än välställda grupper.

Thomas tycker att det är bra att vården tar hand om alla, att alla får ta del av ett generellt medicinskt barnhälsoprogram, att det är lika för alla. Däremot har han inte granskat närmare varför de utsatta grupperna inte deltar mer i föräldragrupperna än andra. Kan det vara så att BVC inte har tillgängliggjort denna typ av information på rätt sätt eller känner personerna i dessa grupper att de inte tillhör ”normen” och att de ger ingenting att vara med på dessa föräldraträffar? Det är en fråga som barnhälsovården får fundera vidare på så att alla får följa med.

Undersökningen bygger på BVC:s kontakter med 25 000 barn födda 1998-2006, folkbokförda i Uppsala län.