Tips – så undviker du att halka ute!

shutterstock_173109380Så här års kan det vara halt för fotgängare i alla åldrar. Vilken tur att det finns råd som håller oss stadigare på marken! 

Framförallt, använd halkskydd på skorna när du är ute. Det är ett bra sätt att undvika halkolyckor. Halkskydd är effektivast när du går på is eller hårdpackad snö. Halkskydd och broddar finns i många olika modeller. Det finns halkskydd som täcker hela foten, hälen eller bara framfoten. Skydd under hälen är effektivast. Det visar en undersökning från Luleå tekniska universitet. Prova dig fram till vilken sort som passar just dig bäst. Små steg, halkskydd och fysisk träning tar dig genom vintern så halksäkert som möjligt.

– Det är absolut viktigast att ha halkskydd under hälen, säger Lillemor Lundin Olsson till sajten Veteranen.se. Hon är professor vid institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering på avdelningen för sjukgymnastik vid Umeå Universitet och expert på att förebygga fallskador. Anledningen till att det är viktigast att ha halkskydd på hälen är att det är den vi sätter i först när vi går. Det blir stor kraft på liten yta, och är det halt är det ofta när vi sätter i hälen som foten halkar iväg. Ett tips när det är halt ute är därför att försöka “gå med hela foten”. Ju större yta av fotsulan som är mot underlaget, desto högre blir friktionen.

Broddar under skorna har positiv effekt för att minska fall utomhus på vintern. Men dessvärre använder folk ofta fel typ av halkskydd, eller struntar i dem. Lillemor Olsson menar att det är dels för att halkskydd kan vara svåra att ta på sig och dels för att många halkskydd gjorda för joggingskor och inte fungerar bra på vanliga skor.

Så går du säkert

  • Ta kortare steg än normalt.
  • Böj knäna litegrann, och luta dig en aning framåt når du går.
  • Sänk din tyngdpunkt och försök gå så att hela sulan kommer i kontakt med marken.
  • Var uppmärksam när du börjar gå från stillastående, eller när du ändrar hastighet. Det är ofta vid sådana tillfällen som fall kan inträffa.
  • Komplettera promenaderna med balansträning och även koordinationsträning. Gärna i kombination med styrketräning.

Tänk på detta

  • Var ute i god tid så att du inte behöver gå fort.
  • Undvik distraherande aktiviteter, som att prata i mobiltelefon medan du går.
  • Använd bra skor.

Här kan det vara extra halt

  • Områden med svaga lutningar som i gränsen mellan trottoarer och övergångsställen.
  • Vitmålade linjer, till exempel på övergångsställen.
  • Brunnslock.
  • Plattbelagda ytor, till exempel i butiksentréer.
  • Broar över vattendrag.

Visste du att… Både kommunen och fastighetsägarna har ansvar för snöröjning och sandning. Har du synpunkter på hur kommunen eller fastighetsägaren sandar? Kontakta din kommun alternativt fastighetsägare omgående så hjälper du till att förebygga fallolyckor.

shutterstock_120830938

Fakta om halkolyckor

  • Cirka 25 000 personer uppsöker varje år akuten efter att ha halkat på snö eller is.
  • En tredjedel av dem halkar på tomten eller i bostadsområdet. Över 40 procent halkar på väg, trottoar eller liknande.
  • Genom att använda halkskydd kan risken för att ramla minskas med 30%.

Källa: Motala kommun, Veteranen


Vårdpersonalen är less på arbetsförhållandena

Arbetsmiljön för landets sjuksköterskor har inte blivit bättre för att sommaren är över. Flera hundra sköterskor har redan sagt upp sig, vilket leder till hotad patientsäkerhet och ökad press på den personal som fortfarande är kvar på sin arbetsplats.

Innan sommaren skrev vi här på bloggen om att vårdmottagningarna och sjukhusen inte hade full täckning när det gäller antalet sjuksköterskor kontra antalet patienter. Det har nu lett till att personalen är helt slutskörd. I dagens Metro Stockholm, kan man läsa att 500 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensköterskor runt om i landet har sagt upp sig på grund av de rådande arbetsförhållandena.

På vissa håll i exempelvis Skåne råder det anställningsstopp, trots att de har personalbrist. Personal som vill vidareutbilda sig har inte möjlighet att göra det då de inte kan få ledigt från sin nuvarande tjänst.  Som ni kan se så får de som behöver akutvård sämre hjälp, vilket påverkar patientsäkerheten negativt och enkla sjukdomsfall får vänta längre innan de får hjälp.

De som lämnar sina arbetsplatser har möjligheter att få arbete inom den privata vården som har bättre arbetsförhållanden. Norge erbjuder den svenska vårdpersonalen högre lön och tar de arbete där så försvinner även viktig kompetens utomlands.

– Vi behöver en förändring innan systemet urholkas helt och hållet!


Är du orolig att dina journaler kommer på villovägar?

Datainspektionen riktade tidigare i år skarp kritik mot Sveriges vårdgivare och hur de hanterar patientjournaler.

Vi skrev om detta i den här artikeln. I ett antal uppmärksammade fall har även bland annat Sverige radios Ekot rapporterat om dålig hantering av sjukhusjournaler och privatpersoner har riktat skarp kritik mot hur deras journaler har hanterats.

En viktig aspekt är möjligheten att spärra sin journal, vilket kan bli aktuellt om man blir behandlad på olika vårdinrättningar men inte vill att uppgifterna efter avslutad behandling ska finnas tillgängliga. Så kallad ”sammanhållen journalföring” innebär att olika vårdgivare kan komma åt dina journaluppgifter. Det hände exempelvis Yvonne, som du kan läsa mer om här. Hon upptäckte att över 50 personer hade varit inne och sett hennes journal. När Yvonne undersökte det hela närmre upptäckte hon den inte helt kända möjligheten att spärra sin journal.

Vi på Redaktionen tror och tycker att det är viktigt att vårdtagarna i Sverige känner förtroende för sjukvården. Därför hoppas vi att Datainspektionens invändningar nu påverkar vårdgivare att förbättra data- och patientsäkerheten inom svensk sjukvård då det enligt Datainspektionen har funnits brister under flera år på den här fronten.

Har du upplevt något liknande? Har du kanske rentav spärrat din journal? Kommentera gärna här eller på Facebook. Veckans fråga ”är du orolig att dina patientuppgifter kan komma på villovägar” besvarar du här!

Vad tycker du? 


Maten på sjukhus – aptitlig och nyttig eller bara förkastlig

Är maten god, välsmakande och nyttig? Tänker man på alla individer som ska äta maten? Alla har vi olika åsikter kring maten som serveras. Men nytt beslut från landstingsfullmäktige är på väg där de vill bli bättre.

Det verkar som om landstingsfullmäktige i Stockholm fått information om att maten som serveras patienterna på sjukhusen runt om i länet inte är tillräckligt god och nyttig. Idag beslutas det (nämligen) om hur patientmåltiderna ska fungera i framtiden, där varje sjukhus ska bestämma hur patienternas måltider ska hanteras. Ett måltidsnätverk sätts upp där man ska lära sig av varandra och kontinuerligt utveckla måltidssituationen för patienterna.

Måltidsnätverket ska arbeta med kunskaps- och erfarenhetsutbyte och gemensamma utbildningar. Att de som kommer på goda idéer och bra lösningar på en plats ska spridas vidare till andra. Fokus ska ligga på att man ska bli bättre på att uppfylla patienternas önskemål och behov av god mat samt goda måltider. I och med detta beslut kommer Landstingets tidigare kostpolicy att upphöra.

Anna Starbrink (FP), anser att maten och måltiden är en viktig del av vården och att måltiden ska vara en höjdpunkt under ens sjukhusvistelse. Att maten i sig och måltidens inramning ska locka till att äta och njuta och hon tänker framför allt på samhällets äldre personer som ofta är undernärda patienter med mindre matlust.

Visionen som kommer gälla all landstingsägd vårdverksamhet lyder:

”År 2016 serveras alla patienter, inom Stockholms läns landsting en god smaklig och näringsriktig mat utifrån deras individuella behov, önskemål och preferenser för att de ska få en positiv måltidsupplevelse. Maten serveras i en stimulerande måltidsmiljö och det finns tillgång till mat dygnet runt. Närstående och medföljande ska kunna köpa varm mat dygnet runt”.

En vision som låter bra när man läser det, men är det uppnåeligt, det kan man fråga sig. Mina senaste besök på sjukhus har jag inte känt av att den uppvärmda maten i plastlåda varit varken näringsrik eller god. Däremot att man har kunnat äta dygnet runt, dock ej lagad varm mat. Vi kan ju alltid hoppas på förbättringar då det finns patienter som ligger långvarigt inne på sjukhusen!

Hela måltidsutredningen finns här som pdf-fil:
http://sll.se/Handlingar/Landstingsfullm%C3%A4ktige/2012/2012-05-08/F%C3%B6rslag%2024.sid%2069.pdf