Lena: ”Då gick jag och min man armkrok – jag baklänges och han framlänges”

I vår artikel om Parkinson kan du läsa om sjukdomen, mycket fakta och information som ökar kunskapen om sjukdomen. Men hur är det egentligen att leva med Parkinson, hur ser vardagen ut, vilka begränsningar finns och vilka glädjeämnen kan man ändå tillåta sig ha? Det berättar Lena, som bara var 34 år när hon diagnostiserades, om.

Lena berättar öppet och personligt om hur hennes liv ser ut idag, hur hon och hennes man hanterar fram- och motgångar och hur det är att leva med Parkinson. Du kan se hela Lenas berättelse i filmen nedan, vill du sedan ta del av fler berättelser kan du klicka här.

Källa: Abbvie


Molekyl förbryllar Parkinsonsforskare


En ny studie visar att samma substans som hämmar infektions-förmågan hos bakterier kan påskynda fiberbildningen av det protein som är inblandat i utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Resultatet av forskningen slår alla medverkande forskare med häpnad.

FN075 är namnet på en molekyl som begränsar bakteriers infektionsförmåga. Molekylen har som egenskap att hindra tillväxten av och funktionen hos de hårliknande utskott som bakterierna brukar utnyttja för att kunna ge upphov till infektioner.

En intressant sak är att amyloida proteiner (felveckade proteiner), som ansamlas i nervsjukdomar som exempelvis Parkinsons, är uppbyggda på samma sätt som bakteriernas hårliknande utskott. Därför ville forskarna testa om molekylen FN075 även kunde bromsa bildandet av amyloider hos ett protein som är delaktigt i Parkinsons sjukdom. Till forskarnas förvåning
– och tvärtemot vad de trodde skulle hända – så snabbade det istället på uppkomsten av amyloida strukturer.

Det innebär att omgivningen som molekylen befinner sig i och vilket protein den möter är avgörande för vilken effekt det blir. Därmed markerar studien hur viktig grundforskning med tester är för att förstå vilka potentiella sidoreffekter som nya substanser kan ha på amyloida proteiner. Gränsen mellan vilka aktiviteter som substansen triggar igång och vilka den hämmar verkar nämligen vara hårfin.

Med den här studien i ryggen kan man konstatera att molekyler som FN075 är värdefulla forskningsverktyg, som bidrar till bättre förståelse för sådana här komplicerade processer.

Forskarna spekulerar nu om kroppens egna metaboliter kanske hjälper till att aktivera amyloidbildning i nervsjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers. Men oavsett svaret på den frågan har dessa resultat inspirerat forskarna till att fortsätta utveckla och använda små molekyler som kan påverka amyloidbildning.

Läs mer om Parkinsons sjukdom här