#säghej – och tillsammans motar vi mobbningen i grind!

Namnlöst-1 kopieraTillbaka i skolan och på arbetsplatser runt om i landet drabbas alltför många av mobbning, något som oavsett ålder sätter svåra spår och djupa ärr. #säghej kan vara en början till något bättre – hjälp oss sprida kampanjen och du, glöm inte att säga hej!

Vår tanke med #säghej är att det många gånger är en bit på vägen att synliggöra medmänniskor och inte bara gå förbi med skyddslappar för ögonen. För den som blir mobbad kan självkänslan pressas i botten och att någon då ser dig, det kan vara avgörande för att orka resa sig eller för att orka be om hjälp att resa sig. Ser du någon som verkar vara utanför – #säghej Tillsammans kan vi mota mobbningen i grind – dela gärna en eller flera av bilderna (som du kan klicka på) – bilderna finns även på vår Facebooksida!

Har du några tips på hur vi kan förebygga mobbning? Eller har du någon historia från ditt eget liv som handlar om just mobbning? Dela gärna med dig till oss på Redaktionen, du får vara anonym. Mejla redaktionen@doktorn.com eller om du vill dela med dig på vår Facebooksida och berätta – din historia kan vara avgörande för någon annan!

Organisationen Friends arbetar för att förebygga mobbning på såväl arbetsplatser som i skolan. Här följer några riktigt bra råd från Friends, stöd gärna deras arbete. Listan är ganska lång men råden är viktiga så dela gärna på din blogg eller Facebooksida.

De är uppdelade i ”Hemma”, ”I barnets skola eller förskola”, ”På barnets idrottsförening” och ”På arbetsplatsen”.

I hemmet

  • Prata om kamratskap och utanförskap. Passa på när barnet tar upp saker som har hänt i skolan eller på fritiden och fråga vad barnet tycker och tänker om det som har hänt. Var det ok att han/hon gjorde så? Vad hade han/hon kunnat göra istället? Hur skulle du ha känt om det hände dig? Vad kan du göra om du ser något sånt här hända igen? Du kan också fråga vilka i klassen barnet brukar leka med, om det är någon som många vill vara med och varför, och om någon är utanför.
  • Lyssna på ditt barn och ta dess berättelser på allvar så att barnet känner sig lyssnad till på riktigt, i både stort och smått. Barnet ska både känna att den har ditt stöd när det behöver hjälp men också känna tillit till sig själv. Undvik att säga sånt som: ”Bry dig inte om dom så slutar dom säkert”. De ger bara barnet en bekräftelse på att det är utsatt men att det inte finns något att göra åt det. Barnet får med andra ord finna sig och stänga in smärtan. Hjälp istället barnet att hitta strategier för hur man kan hantera olika situationer eller problem som uppstår.
  • Ge ditt barn verktyg för hur man kan lösa konflikter på bra sätt. Tänk på att barnet anammar de sätt som ni löser problem inom familjen.
  • Fundera över hur ni pratar hemma. Blir det mycket skitsnack? Vilka fördomar och normer förmedlar du till dina barn? Förutsätter du exempelvis att de kommer bli kära i någon av motsatt kön eller ställer du öppna frågor som ger dina barn möjlighet att svara något annat?

I skola eller förskola

  • Som vuxen är du alltid en förebild. Därför måste du även vara medveten om hur du beter dig när du befinner dig på förskolan eller skolan. Är jag en sån som säger ifrån om jag ser någon behandla ett annat barn illa? Hur reagerar jag om någon skriker ”Fitta” eller ”Bögjävel” i korridoren? Har jag på mig skorna fast alla barn måste ta av sig sina?
  • Uppmärksamma fler barn än dina egna. Lär dig namnen på de andra barnen i klassen och på barnets fritidsaktivitet. Fråga hur det är om någon ser ledsen ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges.
  • Ha en positiv kommunikation med och om skolan. Prata aldrig illa om barnets skola eller personal inför dina barn (även om du är kritisk). Skapa tidigt en dialog med personalen. Vänta inte tills något har hänt. Om du har goda relationer med barnets skola är chansen större att du i ett tidigt skede får veta när något inte är som det ska och det blir vanligtvis lättare att lösa problemen.
  • Lär känna barnets skola! Var med på föräldramöten och var delaktig i skolans trygghetsarbete. Något som många föräldrar upplever som lärorikt är att vara med barnet en dag i förskolan eller skolan. Då ser man sånt som grupperingar, maktstrukturer och om någon är utanför gruppen. Prata gärna med pedagogerna efteråt om både positiva och negativa saker du har sett.
  • Ha en positiv kommunikation med och om de andra barnens föräldrar. Om föräldrarna har bra relationer brukar det kunna sprida sig till barnen. Om man däremot pratar illa om föräldrar kan barnet ha med sig det till skolan och det går ut över den familjens barn. Dessutom ökar chanserna att få veta om något barn far illa och att få ett slut på det, när du har en öppen dialog med de andra föräldrarna.
  • Säg ifrån om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bra skojade” som svar, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”. Riskera att vara en “tråkig” vuxen. Då har du åtminstone visat både de som retades och den utsatta att du är en vuxen som ser och bryr sig.
  • Ta reda på vad skolan har för arbete mot trakasserier, diskriminering och mobbning. Hur arbetar de förebyggande och vad gör de i akuta situationer? Ta del av skolans likabehandlingsplan och dela gärna med dig av dina tankar och funderingar till skolan.
  • Uppmärksamma genast personalen om du misstänker att något barn far illa! Skolan måste utreda på en gång även om det bara rör sig om en misstanke. Riskera hellre att ha fel än att riskera barnet. Kontakta rektor eller skolchef om inte pedagogen lyssnar.

På idrottsföreningar

  • Du är en förebild som idrottsförälder, både för ditt eget och för andras barn! Ditt språkbruk, kroppsspråk och agerande påverkar barnen mer än du tror. Försök därför att vara positiv och ge beröm till barnen vid träning, tävling eller match. Då skapas förutsättningar för personlig och idrottslig utveckling. Ditt beröm och din positiva attityd sprider också en god stämning i idrottsgruppen och föreningen.
  • Våga agera och säga ifrån om du hör eller ser att någon förälder använder ett negativt språkbruk eller beteende vid sidan av matchen eller tävlingen. Kränkande och nedsättande kommentarer ska inte förekomma inom idrotten!
  • Tänk på att det alltid är barnens behov som ska tillgodoses. Respektera barnets målsättning med idrottandet och påtvinga inte dina egna målsättningar.
  • Lägg fokus på lekfullhet istället för prestation. Fråga barnet efter varje träning: ”Hade du roligt idag?”, istället för: ”Gick det bra idag?”. Resultatfixering skapar kan skapa hierarkier i idrottsgruppen som kan leda till kränkande situationer.
  • Det är ledarens roll att leda gruppen och inte förälderns. Lägg dig därför aldrig i träningsupplägget om du inte är ledare. Om du däremot märker att ledarna kränker barnen i sitt ledarskap ska du självklart agera genom att kontakta ansvariga för verksamheten.
  • Ta del av och läs föreningens policy för barn- och ungdomsidrott (om en sådan finns). Kontakta huvudansvariga i föreningen om du har några frågor kring policyn. Vilka mål och ambitioner har föreningen med sin barn- och ungdomsverksamhet? Finns det förebyggande insatser mot diskriminering, kränkningar och mobbning?

På arbetsplatser

  • Säg hej till dina kollegor! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.
  • Ta tid till fika – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för både stämning och arbetsinsatser när man tar sociala pauser.
  • Sätt dig bredvid olika kollegor i personalrummet så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.
  • Fundera över hur du pratar. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Tar du för givet att alla är heterosexuella på din arbetsplats och pratar du på ett sätt som förmedlar att människor är på ett visst sätt utifrån religion eller hudfärg? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det.
  • Häng inte på skitsnack eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.
  • Välkomna in nya kollegor genom att exempelvis sätta dig bredvid i lunchrummet, fråga om ni ska ta en kopp kaffe ihop eller liknande.
  • Gör något roligt ihop utanför arbetsplatsen som att laga mat tillsammans, ordna en picknick eller någon annan rolig aktivitet där ni får se varandra i en ny miljö. Men se till att alla känner sig välkomna!
  • Om du tycker att någon har gjort ett bra jobb – säg det! Exempelvis ”Vilken intressant rapport du har skrivit. Den gav mig många nya tankar!”. Vi behöver alla få höra att vi är duktiga i vårt jobb.
  • Hör gärna av dig till en kollega som är föräldraledig eller sjuk under en längre period så att den inte känner sig bortglömd.
  • Uppmärksamma varandra på ett positivt sätt. Ni kan exempelvis lyfta något positivt som har hänt under veckan vid personalmötet eller dela ut diplom till månadens kompis. Ett annat förslag är att dela ut ”medaljer” till alla i personalgruppen för olika insatser under året. Passa på under julfesten eller inför en ny säsong. Det kan vara för ”Årets härligaste skratt” eller ”Årets bästa lyssnare”, med eller utan motiveringar. Det viktigaste är att alla uppmärksammas!
  • Kartlägg arbetsplatsen med jämna mellanrum. Genomför enkäter om arbetsplatsens klimat och trivsel. Finns det någon plats där man inte känner sig bekväm att vistas? Upplever personalen att det är god stämning på jobbet? Förekommer kränkningar och är alla del av gruppen?
  • Läs arbetsplatsens jämställdhetsplan och mångfaldsplan och kom med synpunkter om de känns bristfälliga. Är åtgärderna konkreta och tar de utgångspunkt i nuläget på arbetsplatsen? Vem ansvarar för vad?
  • Prata genast med chefen om du tror att någon i gruppen är utsatt för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Det kan vara att någon verkar utfryst eller gruppens hackkyckling. Chefen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om detta sker.
  • Du kan själv stötta den som är kränkt eller utanför gruppen genom att visa att du ser och bryr dig. Häng inte på kränkningarna, ge ett leende, sätt dig bredvid I lunchrummet, fråga vad personen jobbar med just nu och lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs oftast ganska lite för att någon ska känna sig bättre.
  • Säg ifrån! Om du vill kan du även markera för de som kränker att du inte tycker att det är ok. När och hur man säger ifrån beror på person och situation. Om det är en kollega som man känner bra är det förstås lättare och om man har hög status I gruppen är det större chans att bli tagen på allvar. Men alla kan åtminstone prata med ledningen om problemen. Det kan vara bra att ha i åtanke att personer som kränker kan vara osäkra och må dåligt själva av olika anledningar. De behöver precis som alla andra bli sedda och hörda. Därför kan det löna sig att vara schysst även mot de som kränker genom att exempelvis le mot eller prata med! Visa att det är beteendet det är fel på – inte personen!

Källa: Friends.se – läs mer om mobbning här


Fredagsinspiration: Besök Sveriges största manifestation mot mobbning & veckans recept!

IMG_0028

Vill du testa på hur det är att vara brandman eller lära dig hjärt- och lugnräddning? Och dessutom se artister som Molly Sandén, Sigrid, Vera Nord och Petter och Dj Sleepy på scen? Passa på nu på lördag! 

Det är organisationen Friends som arrangerar Sveriges största manifestation mot mobbning nu på lördag. Hela arrangemanget kommer att ta plats på Skansen och Sollidenscenen och sändas via Expressen TV för den som inte kan vara på plats på lördag.

Förutom Molly Sandén, Sigrid, Vera Nord och Petter och Dj Sleepy kommer även Ace Wilder, Martin Stenmarck, Nour El Refai och Sigrid och JA att uppträda. Själva scenframträdandet som börjar klockan 15:00 leds av konferenciererna Sarah Dawn Finer och Nassim Al Fakir. Molly Sandén är högaktuell med både en ny låt och video och med debatten om vikt och kroppsideal som har tagit fart med den så kallade ”hashtaggen” #överminstoltakropp där man via sociala medier kan dela sina tankar kring kroppsideal och självförtroende (Molly Sandén bloggar här på Veckorevyn där du kan läsa mer om hennes tankar kring kampanjen och sitt liv som artist). Mollys senaste video kan du se längre ner i det här inlägget och vill du läsa en intervju med henne så träffade Redaktionen Molly Sandén tidigare i år. Här hittar du hela den intervjun.

affisch-artister

Men det är inte bara artistuppträdanden på lördag. Friends erbjuder även möjlighet att testa hur det är att vara brandman, lära sig hjärtlungräddning, testa speedshooting med Hockeyförbundet och NHL-spelaren Gabriel Landeskog. På plats finns också författaren och bloggaren Sandra Beijer som delar med sig av tankarna kring sin nyligen utgivna tonårsbok. Hos Glada Hudik-teatern kan du få gnuggistatueringar, gå en frågerunda samt träffa Mats ”ICA-Jerry” Melin. Scouterna, AIK och Ultimate Performance är bara några av de namnen som finns på plats för spännande aktiviteter.

Portarna öppnas klockan 10:00 och arrangemanget håller på fram till klockan fem på eftermiddagen. Biljetter hittar du här. Vi tycker det är ett superbra initiativ och gillar Friends så självklart bloggar vi om detta. Har du inte möjlighet att komma till Skansen sänder alltså Expressen TV direkt och är du intresserad av att donera en slant till Friends arbete mot mobbning, gå in här.

Med det sagt ger vi er en musikvideo, veckans recept och önskar Friends och alla deras vänner och alla våra vänner och de som ni känner en alldeles fantastiskt härlig helg!

Trevlig helg! 

Redaktionen

Risotto med fräscha grönsaker

Risotto laddad med massor av grönsaker.

Enkelt, supernyttigt – och fruktansvärt gott. Här hittar du hela receptet på Doktorn.com


”Jag blir mobbad i skolan” – så får du hjälp!

shutterstock_171384302

Går du i skolan och känner dig mobbad? Hur vet du om du är utsatt för mobbning i skolan? Och vad kan du göra om det händer? Vi berättar mer i bloggen. Och du, det är aldrig ditt fel om du blir mobbad – du är fantastisk på alla sätt och vis!

Om du utsätts för mobbning är det lätt att du känner dig både orolig och mår dåligt.  Att bli mobbad kan skapa osäkerhet och dåligt självförtroende men ingen ska behöva gömma sig för att andra mobbar.

Och, om du ser någon som är mobbad – våga gå fram och prata med den personen. Tillsammans blir vi starkare och att om du som ser någon som blir mobbad vågar gå fram och säga hej kan det betyda otroligt mycket. Våga för tillsammans blir vi starka! 

Det är inte ovanligt att du som blir mobbad tror att det är fel på dig, men så är inte fallet. Du ska inte behöva ändra på dig för att slippa mobbningen – du har alltid rätt att vara precis den du är, precis som du är och som just du vill vara. Och det är din rättighet att slippa bli mobbad!

Ps! Vill du som lärare, förälder eller ledare veta mer om vad du kan göra för att motverka mobbning? Det finns utmärkt material här på Friends hemsida

När är det mobbning? 

Det är mobbning om man flera gånger blir

  • retad
  • hotad
  • förlöjligad
  • slagen
  • kränkt

Hur det tar sig uttryck är olika, det kan handla om viskningar, blickar, skratt, knuffar, slag, elaka ord, falska rykten, sexuella trakasserier med mera. Det kan också handla om att någon eller några skickar elaka sms eller mejl, skriver taskiga kommentarer på Facebook, i en blogg eller på något annat ställe på nätet. Eller att någon lägger upp kränkande bilder på nätet.

Att vara utsatt för mobbning är tufft och du kan behöva hjälp för att få det att sluta.

Berätta

Det kan kännas nervöst att berätta för någon att man blir mobbad. Kanske tror man att det ska bli värre om man berättar. Kanske skäms man för att man är utanför. Men det är inte du som blir mobbad som har gjort fel – lita på oss, våga berätta!

Bra att tänka på om du blir mobbad

  • Det är aldrig ditt fel om du blir mobbad.
  • Det finns lagar som säger att man inte får mobbas i till exempel skolan eller på en arbetsplats.
  • Det är också ett brott om någon hotar dig, till exempel hotar med våld eller hotar med att sprida bilder på nätet.
  • Skolor och arbetsgivare är skyldiga att försöka göra så att alla känner sig trygga.
  • Ta kontakt med någon vuxen du litar på, till exempel en förälder eller någon annan du känner.
  • Du kan också kontakta en skolkurator eller en ungdomsmottagning för att prata och få råd och stöd.
  • Om skolan får veta att en elev känner sig mobbad är de skyldiga att se till att det inte fortsätter.
  • Om du mobbas i skolan och inte får hjälp av sin skola så kan man anmäla det till Barn- och elevombudet.

Kontakta polisen om någon sprider bilder på dig utan tillstånd. Det är ett brott mot personuppgiftslagen. Att kränka eller mobba någon på nätet är lika olagligt som på skolgården, gatan eller fritidsgården.

Så anmäler du mobbning till Barn- och elevombudet

Om du mobbas i skolan och inte får hjälp av din skola så kan man anmäla det till Barn- och elevombudet. De kallas också för BEO. Dit kan du skriva, ringa eller skicka e-post. I en anmälan är det bra att få med följande:

  • Ditt namn, din adress och telefonnummer.
  • Namn och adress på skolan.
  • En beskrivning av vad som hänt.
  • Hur länge man har blivit illa behandlad.
  • Om man pratat med någon på skolan om det som har hänt.
  • Om personalen i skolan eller någon annan har försökt hjälpa en.

Obs! Om man skriver brev eller skickar e-post till Barn- och elevombudet blir brevet offentligt. Det betyder att alla som ber om att få läsa ditt brev kan få göra det. Om brevet handlar om känsliga saker så kan en del information göras hemlig om du vill, så att bara de på myndigheten får läsa den.

En anmälan gör du till:

Barn- och elevombudet
Box 23069
104 35 STOCKHOLM
Telefonnumret till BEO: 08 – 586 080 00
E-post till BEO: beo@skolinspektionen.se

Källa: Umo.se

Alla har rätt att slippa mobbning!

shutterstock_210171772