Vad göra med blasten?

Nu lockar primörerna i matbutikernas grönsakshyllor, men hur ska man tänka kring blasten – ska den kapas eller sparas?

Knippen av morötter, rödbetor eller rädisor med blasten kvar ser extra fina ut – men om du inte ska använda rotsaken med en gång bör du kapa det gröna när du kommer hem. Det tipsar sajten smasteg.nu om. Rädisorna håller hela fem gånger så länge utan blast, och dessutom stjäl bladverket näring från rotsaken. Men du, bara för att du kapar blasten behöver den inte gå till spillo! Späd morots- eller rödbetsblast går finfint att använda i sallad.


Det goda ogräset

Brännässlan brukar vi betrakta som ogräs, men faktum är att den är full av nyttigheter som C-vitamin, järn och kalcium.

Brännässlor är inte bara ett svidande ogräs. De späda bladen från de nya skotten kryllar av nyttigheter som C-vitamin, järn och kalcium. Brännässlor räknas som vår mineralrikaste grönsak och borde egentligen ha en mer framskjuten plats i vår kost.

De bästa bladen för matlagning hittar man nu på våren och försommaren. Använd handskar i skördearbetet så undviker du att bränna dig. Förväll dem sedan innan tillagning, det vill säga låt de få ett uppkok, så försvinner de brännande egenskaperna och kan hanteras utan problem.


Allt i ett ägg

Tänk att man kan få i sig allt man behöver bara genom att äta ägg!

Ägget kallas världens nyttigaste livsmedel. Innanför skalet finns det allra mesta du behöver för att må bra. Ett ägg ger oss massor av vitaminer, bland andra A, D, B2, B12 och folat. Dessutom innehåller det nyttigheter som protein och selen.

I gulan finns fett, vitamin A, olika B-vitaminer, vitamin D, E och K, samt järn och jod.

Vitan innehåller det mesta av äggets vitamin B2.

Selen, magnesium, kalium och niacin finns både i vitan och i gulan, enligt Branschorganisationen Svenska ägg. Ett komplett livsmedel, något annat kan man knappast kalla det! Hur ofta äter du ägg? Kommentera gärna här eller på vår Facebooksida 


Fredagsinspiration: Därför ska du åka längdskidor

På söndag är det dags för folkfesten Vasaloppet att gå av stapeln. Skidåkning har många fördelar men visste du att du inte behöver vara någon elitidrottare för att tillgodose dig hälsofördelarna med längdskidåkning? Vi ger dig några goda skäl att knäppa på dig skidorna och dra ut i spåren!

Och som alltid hittar du veckans recept längre ner i blogginlägget. Häng med så åker vi ut i skidspåret i hälsans tecken!

Överkroppen får jobba!

En av de största fördelarna med att åka skidor är att du använder hela kroppen, även överkroppen. När du cyklar eller springer är det främst benen som får jobba men i skidåkning aktiverar du även armar och överkropp, men tänk på att inte sloka om du tröttnar utan att ha bra hållning hela vägen in i mål!

D-vitamin!

Frisk luft och solljus är alltid skönt men visste du att solen även ger oss D-vitamin. Så en solig dag i skidspåret kan ge oss en D-vitaminboost och stärka skelettet!

Aktiverar många muskler!

Vid längdskidåkning aktiverar du som sagt många muskler på en gång och det i sin tur påverkar hjärtat och lungorna på ett bra sätt och när det blir motigt, till exempel i uppförsbackar, blir det som aktiv intervallträning.

Bränn kalorier! 

Med skidåkning förbränner du runt 600 kalorier i timmen om du är en vanlig motionär. Det gör skidåkning till en av de träningsformer där du bränner absolut flest kalorier samtidigt som du spänner dina coremuskler, mage, då du åker skidor.

Bli gladare!

En undersökning som genomfördes av koreanska forskare visade att skidåkare är både gladare och hälsosammare, även om de bara tar sig ut i spåret någon gång om året.

Så, hoppa i pjäxorna, knäpp på skidorna och ut i spåret. Vi ses igen på måndag!

Trevlig helg!

Redaktionen

Veckans recept:

En kaloririk rätt som passar bra för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med kalorier, eller som vill bjuda på snygga snittar till mingelpartyt. Dessutom blir det snyggt med de sushiliknande rullarna! Här hittar du hela receptet på www.DOKTORN.com


Granatäpple utan stänk

Granatäpplekärnor är goda, men kan vara svåra att komma åt. I alla fall om man inte kan det rätta tricket!

De vackert illröda granatäpplekärnorna är både vackra och goda, men kan vara kladdiga att komma åt och sprida färgstänk i köket. Är det något du vill undvika? Inga problem, det gör du enkelt genom att dela äpplet itu, håll ned det i en bunke med vatten och gröp ur kärnorna. Sedan är det bara att sila av vattnet i ett durkslag – kvar återstår de små juvelerna, redo att toppa gröten, yoghurtskålen eller salladen med!


Snabb glass på banan

Vem har sagt att man inte kan äta glass också på vintern? Med frysta bananer får du en utmärkt bas av nyttigare karaktär.

Visst, det är kallt ute men till efterrätt eller under en värmande filt i soffan så kan glass vara ganska mysigt ändå. Att använda frusna bananer som bas är ett snabbt – och nyttigare – trick för att stilla glassbegäret. En snabbvariant av glass får du genom att plocka ut en till två bananer ur frysen, lägg gärna till en näve frysta jordgubbar, addera två matskedar kakao och häll på en skvätt mjölk. Kör i en mixer tills du har en slät smet och servera genast.

Vill du hellre ha en chokladig smoothie? Då ska du hälla i lite mer mjölk innan du mixar klart och servera i ett högt glas. Smaklig spis!


Så mycket socker innehåller frukterna

Frukt är en viktig del i vår sunda kost. Men den kan innehålla en hel del socker som det kan vara bra att hålla koll på.

Torkad frukt innehåller mer socker än färsk, då vätskan har avdunstat. Här är de fem mest och de fem minst sockerhaltiga frukterna, per 100 gram, enligt sajten Sund.nu.

Mest socker:

  1. Torkad mango 73 gram
  2. Russin 65 gram
  3. Torkade dadlar 64,2 gram
  4. Torkade fikon 62,3 gram
  5. Torkad papaya 53,5 gram

Minst socker:

  1. Färsk papaya 5,9 gram
  2. Färsk jordgubbe 5,8 gram
  3. Färsk tomat 2,8 gram
  4. Färsk citron 2,5 gram
  5. Avokado 0,9 gram

Och ja, tomat och avokado räknas faktiskt som frukter!