Allt i ett ägg

Tänk att man kan få i sig allt man behöver bara genom att äta ägg!

Ägget kallas världens nyttigaste livsmedel. Innanför skalet finns det allra mesta du behöver för att må bra. Ett ägg ger oss massor av vitaminer, bland andra A, D, B2, B12 och folat. Dessutom innehåller det nyttigheter som protein och selen.

I gulan finns fett, vitamin A, olika B-vitaminer, vitamin D, E och K, samt järn och jod.

Vitan innehåller det mesta av äggets vitamin B2.

Selen, magnesium, kalium och niacin finns både i vitan och i gulan, enligt Branschorganisationen Svenska ägg. Ett komplett livsmedel, något annat kan man knappast kalla det! Hur ofta äter du ägg? Kommentera gärna här eller på vår Facebooksida 


Fixa städningen med vanliga livsmedel

Visste du att du har en supereffektiv propplösare i skafferiet?

Glöm giftig kaustiksoda – det finns andra sätt att fixa stopp i avloppet, vanlig bikarbonat och ättika till exempel. Blanda ingredienserna (var beredd på att det bubblar och fräser) och häll sedan blandningen i avloppet, spola därefter med kokande vatten. Vips hörs ett gurglande ljud och proppen är borta! Rena vardagsmagin.

Just vanliga livsmedel som ättika, citron och bikarbonat är bra exempel på miljövänliga produkter att använda i städningen.


Ny märkning ska minska matsvinnet

Nu inför Arla en ny märkning som ska påminna oss konsumenter om att en produkt kan vara ätbar även då bäst-före-datumet har passerat.

Märkningen är en insats för att få folk att slänga mindre mat. Den nya datummärkningen gäller på produkter som mjölk, yoghurt, fil och grädde och ska påminna folk om att en produkt kan hålla längre än bäst-före-datumet. Det handlar om cirka 340 miljoner förpackningar som kommer att märkas “ofta bra efter” med start i mitten av augusti, eftersom många mejeriprodukter håller  mycket längre än bäst före-datumet. På baksidan av de olika paketen kommer det även att finnas tips om att lukta, smaka och titta på produkten för att avgöra om den går att äta eller dricka.

Enligt Ann Freudenthal, ansvarig för hållbarhetskommunikation på Arla, är märkningen ett sätt att hjälpa folk att förstå att de själva kan avgöra om maten är ätbar eller inte. Det här är en bra åtgärd för att påverka klimatet och minska svinnet.

Hur hårt håller du på bäst-före-datumet, kan du äta ändå eller slänger du produkten efter det datumet? Och tycker du att märkningen är bra? Kommentera här i bloggen eller på vår Facebook.


Fermentera mera

Fermentering, eller mjölksyrning, är ett nyttigt sätt att ta vara på grönsaksskörden. Har du koll på varför?

Fermentering är en urgammal konserveringsmetod som i korthet går ut på att man lägger in grödorna i en saltlag. Trots namnet förekommer det ingen mjölkprodukt i processen, namnet kommer sig av att bakterierna som är aktiva är mjölksyrebindande. När man syrar sjunker ph-värdet och miljön blir ogästvänlig för de mikroorganismer som annars får livsmedel att ruttna. Hållbarheten förlängs, samtidigt som smakerna och vitaminerna bevaras. Dessutom frodas hälsosamma bakterier, så kallad probiotika, vid fermentering. Att fermentera är med andra ord både nyttigt och ett bra sätt att minska matsvinnet.


Så håller du salladen fräsch

Trött på bruna sorgkanter på isbergssalladen? Vi ger dig några knep som gör att salladen håller sig fräsch längre.

Visst är det trist när isbergssalladen blir brunaktig efter att man skurit några strimlor? Riv salladen med fingrarna i stället för att skära den med en vanlig kniv. Då håller den överblivna salladen sig fräsch till nästa dag.

För bättre hållbarhet är ett tips att alltid förvara salladshuvuden i en plastpåse i kylen. Ett annat tips är att redan riven sallad kan läggas i en skål med kallt vatten och stå i kylskåpet till nästa dag, så behöver du inte slänga om du rivit för mycket.


Nya regler för ”fri från”-produkter

Det är ju inte helt ovanligt att det står ”Fri från…” på en matvara man köper i butiken, men i höst sker en regeländring.

Då blir det obligatoriskt för företag som märker livsmedel med ”fri-från” att anmäla dessa till Livsmedelsverket. Den nya regeln börjar gälla från och med 15 oktober.

Syftet är både att stärka kontrollen och att öka tryggheten för dem som äter produkterna. Märkningar som glutenfria, mjölkfria och andra ”fri-från”-livsmedel ska göra det lättare för personer med en viss överkänslighet att kunna välja livsmedel.


Mat på lösvikt

shutterstock_131422709

Tänk dig en livsmedelsaffär helt utan förpackningar, där all mat köps på lösvikt. Det har blivit verklighet i Danmark där Nordens första förpackningsfria matbutik har öppnat – och inom kort öppnar en liknade affär i Malmö.

Tanken bakom de förpackningsfria butikerna, Løs Market som de heter i Danmark, är att vi måste lära oss ta ansvar för vår egen konsumtion. Vi har accepterat att all mat kommer i förpackningar av plast, glas, metall och kartong och det gör att genomsnittssvensken slänger 477 kilo hushållssopor om året. Men så behöver det alltså inte vara.

I de förpackningsfria butikerna finns genomskinliga behållare med till exempel linser, mjöl och pasta som alla säljs på lösvikt. Som kund tar du själv med dig lådor och påsar som du sedan fyller med den mängd mat du själv önskar. Konceptet syftar till att minska både matsvinnet och avfallsmängden.

Vad tycker du, skulle du vilja ha en förpackningsfri matbutik där du bor? Kommentera gärna här eller på vår Facebook

 

Källa: Metro

Sockerchock – så många sockerbitar innehåller din mat

shutterstock_283206281

Vi beklagar att säga det, men maten du äter innehåller mer socker än vad du kanske tror. Det finns tyvärr livsmedel som kan låta nyttiga, men som inte alls är det i verkligheten.

För att vi enklare ska kunna sätta i relation till hur mycket socker något innehåller, har dietisten Josefine Jonasson listat några vanliga livsmedel och mätt det i antal sockerbitar (1 sockerbit á 3 gram).

  • Coca cola: 3,5 bitar/dl
  • Apelsinjuice: 3 bitar/dl
  • Stor kaffe latte: 6,5 bitar/styck (1,6 bit/dl)
  • Oboy-pulver: 26,5 bitar/100 g
  • Fjällyoghurt, hjortron: 3 bitar/dl
  • Geléhallon: 18,5 bitar/100 g
  • Blodpudding: 6,5 bitar/100 g
  • Tacokrydda: 4,5 bitar/påse
  • Yoghurtgodis, ananas: 22,5 bitar/100 g

Sett ur det här perspektivet är det lätt att förstå hur enkelt vi får i oss socker varje dag och hur det snabbt växer sig till ohälsosamma mängder. Det visar också att det inte bara är godis och sötsaker som är boven, utan även ”vanlig” mat.

Vi hoppas att detta får er att tänka till, fundera en extra gång och kanske undersöka lite noggrannare på innehållsförteckningen nästa gång ni går till affären.


Skölj alltid maten – även ekologisk!

shutterstock_121550419

Frukt och grönt ska alltid sköljas. Alltid, alltid, alltid. Det gäller även om du köper färdigskuren sallad i påse som har texten ”Färdigsköljd”.

Noggrann sköljning av livsmedel – så även de ekologiska – är mycket viktigt. Du riskerar annars att bli sjuk av de bakterier och mikroorganismer som finns kvar på livsmedlet. Och bakterier förökar sig snabbt. Visserligen trivs de inte särskilt bra på grönsaker, men om du blandar slarvigt sköljd sallad med exempelvis räkor, ja, då hittar bakterierna snabbt en trivsam plats.

Alla bakterier går inte att få bort, men du kan minska mängden så här:

  • Skölj all frukt och grönt noga. Sallad ska sköljas blad för blad, se till att få bort alla jordpartiklar.
  • Var extra noga med ekologiska livsmedel då de har gödslats med naturgödsel som alltid innehåller tarmbakterier.
  • Skölj även färdigskuren sallad i påse, även om det står att det inte behövs. Färdigskuren sallad ger ifrån sig växtsaft, vilket till exempel salmonellabakterien gillar.
  • Ät bara sallad som är blandad med räkor, skinka eller dylikt precis när de är nygjorda.
  • Bakterier och virus dör inte i frysen, så ska du äta frysta grönsaker gäller det att koka upp dem hastigt först!

 

Information hämtad från Kurera.se

Fredagsinspiration: Fina fisken – ”så mycket D-vitamin finns i fisken” och fredagsmys!

shutterstock_100906978

På Redaktionen råder delade meningar på temat ”fisk”. En del fullkomligt älskar fisk och skaldjur medan andra inte alls är lika förtjusta. Men faktum är att fisk är bra för oss och innehåller bland annat D-vitamin.

I bland annat Sveriges Mästerkock kan man se att det är många kötträtter som sveper förbi men även en och annan fiskrätt. Kött upplevs dock som mer vanligt – men vi får inte glömma fisken. En del barnfamiljer upplever att barnen tycker att fisk smakar ”för speciellt” och undviker därför fisk men det finns barn som tycker om fisk och fiskrätter. Så varför äter vi inte mer fisk?

Fisk är rikt på D-vitamin.

Tidigare har vi berättat om att barnfamiljer faktiskt får i sig för lite fisk. Konsumtionen under 2011 minskade med 14 procent! I en studie som vi också har skrivit om så kom man fram till att barn som var allergiska mot fisk (och andra livsmedel) fick i sig mindre D-vitamin än vad forskarna hade trott. D-vitamin som är så viktigt för oss människor (läs mer här).

Här är en lista på hur mycket D-vitamin olika livsmedel, inte bara fisk, innehåller:

  • 1 port (120 g) regnbåge: 16,3 mikrogram
  • 1 port (120 g) lax: 15 mikrogram
  • 1 port (120 g) färsk sill: 14,4 mikrogram
  • 1 port (120 g) strömming: 11 mikrogram
  • 1 port (120 g) makrill: 4,7 mikrogram
  • 1 port (100 g) kycklingfilé med skinn: 1,5 mikrogram
  • 1 port (120 g) torsk: 1,2 mikrogram
  • 1 port (120 g) gädda, abborre: 1 mikrogram
  • 1 tallrik (2 dl) vitaminberikad lättfil eller lättyoghurt: 0,8 mikrogram
  • 1 ägg (60 g): 0,8 mikrogram
  • 1 glas (1,5 dl) vitaminberikad lätt- eller mellanmjölk: 0,6 mikrogram
  • 1 port (100 g) fläskkött: 0,5 mikrogram
  • 5 g bordsmargarin till 1 smörgås: 0,4 mikrogram
  • 1 port (100 g) nötkött: 0,4 mikrogram
  • 1 port (100 g) köttfärs (10 %): 0,4 mikrogram
  • 1 port (100 g) kycklingfilé utan skinn: 0,4 mikrogram
  • 1 rejäl klick (0,5 dl) vispgrädde: 0,2 mikrogram

(Källa: Vi föräldrar)

D-vitamin kan vi bland annat få från solen som för närvarande, även om vi går mot ljusare tider, lyser med sin frånvaro mestadels av dagen. Så varför inte få i sig en lite D-vitamin via fisk? Har du något tips på en smarrig fiskrätt, skicka ett mejl till info@doktorn.com och dela med dig så kan vi publicera receptet på hemsidan. Om inte annat kan du gå in och kolla under Mat & Vitaminer på hemsidan där vi samlar våra recept och där det redan finns ett helt stim av fiskrecept.

Så, nu är det helg – fredag och allt. Varför inte byta ut köttbiten mot en bit fisk? Kanske laga veckans recept som ”lunchpaj” imorgon lördag? Vi hoppas att ni får en skön helg så ses vi nästa vecka våra vänner – simma lugnt!

Grönsakspaj med lax

En grönsakspaj med lax baserad på ångkokta eller bakade sötpotatisar. Går även att göra vegetarisk.

Servera med en fräsch grönsallad, perfekt för såväl helglunchen som fredagsmiddagen. Vill du göra pajen vegetarisk byter du ut laxen mot tofu. Läs hela receptet här