Kvällens tv-tips: Första hjälpen

forsta-hjalpen-svt
Bildkälla: Notre Dame Film AB 2015/Fredrik V Thelander

I kväll har SVT-programmet Första hjälpen premiär på SVT1. Fyra läkare åker landet runt och hjälper människor med diverse sjukdomar och åkommor. Det blir starka möten och ren fakta blandat med handfasta tips och råd.

I serien återser vi också den omtyckta läkaren Magnus Eriksson som tidigare har medverkat i Kvartersdoktorn och nu senast i dokumentärserien Det är inte så dumt att bli gammal.

Första hjälpen är inget tungt hälsoprogram utan är snarare, som de medverkande själva beskriver det, både bildande och underhållande. Programledare Sofia Rågenklint säger så här:

– Det är inga pekpinnar utan tvärtom så tror jag att det är lite upplyftande trots att det handlar om sjukdomar och krämpor. Att man får svar på mycket av det man själv går och funderar på.

Så om du känner att du vill öka kunskapen på ett lättsamt och lättillgängligt sätt föreslår vi att du sätter på SVT1 kl.20.00 de kommande tisdagarna och tittar på Första hjälpen. Vem vet, kanske har det lugnande effekt på dig så du slipper oroa dig i onödan!

Ett annat sätt att få tillgång till nyttig information om olika sjukdomstillstånd är förstås att besöka www.doktorn.com, där vi dagligen publicerar nya artiklar inom olika hälsoområden.

 


Elisabeth Höglund skriver en bok om cancer

Elisabeth Höglund, journalisten och författaren, är en av de patienter som under de senaste åren upplevt bristerna i den svenska sjukvården när hon under förra året drabbades av cancer i bukspottskörteln. 

Höglund genomgick en av de mest omfattande och farliga bukoperationer som görs i Sverige. Under hennes tre månader långa sjukhusvistelese vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge ställdes hos flera gånger öga mot öga med döden. Hon mötte på läkarslarv, urusel vårdplanering, ouppmärksamhet från vårdpersonalens sida och en personalbrist så stor att vissa sjuksköterskor tvingades att gå tredubbla pass på varandra för att inte eftersätta patienternas behov.

Den svenska sjukvården har bristfälliga resurser och patienters liv eller död kan ibland avgöras av semestervikarier som inte har tillräcklig kompetens att bedöma svåra sjukdomsförlopp.

Höglund har idag blivit helt frisk och ställde i förra veckan upp i tv-programmet Skavlan. I programmet berättade hon i korta drag om att hon har skrivit en bok, ”Nattens änglar – min kamp mot cancern”.
I boken berättar hon dramatiskt och självutlämnande om sin kamp mot döden, om att drabbas av cancer, om sina tre månader på sjukhus och även om heroiska insatser av läkare och sjuksköterskor.

Men utan sin mans medverkan på sjukhuset och en läkares, Ralf Segersvärd, personliga engagemang i hennes fall hade inte Elisabeth Höglund varit i livet idag.

Boken har release idag och kan köpas i de flesta bokaffärer. Värd att läsa för att få inblick i andra cancerpatienters liv.

Vi kommer att läsa boken och håll därför ögonen öppna för en kommande recension på Doktorn.com

Värt att läsa mer om cancer:


Barnhälsovården fördelas jämlikt till alla grupper i samhället

Barnhälsovården klarar sitt mål att nå alla familjer med små barn oavsett bakgrund. Sårbara grupper, som BVC ska ge särskilt stöd till har inte mer kontakt med BVC än andra.

Barnhälsovård (BVC) ska erbjudas kostnadsfritt till alla småbarnsföräldrar i Sverige. I Barnhälsovårdsprogrammet finns hembesök, hälsokontroller hos sjuksköterska och läkare, vaccinationer och deltagande i föräldragrupp.

Thomas Wallby har i sin avhandling från Uppsalas universitet haft i uppdrag att se över om barnhälsovården klarar av sitt mål att nå alla familjer med små barn, oavsett bakgrund. Resultatet visar att grupper som invandrarfamiljer, familjer med låga inkomster, unga och ensamstående mödrar får lika mycket hjälp och stöd i form av sjuksköterskebesök, läkarbesök och vaccinationer som andra familjer.

BVC ska också ge extra stöd till familjer efter deras behov. Thomas har inte kunnat se att det är några grupper som skulle kunna tänkas behöva utökat stöd har mer kontakt med BVC än andra grupper. Utsatta grupper deltar dock i betydligt lägre grad BVC:s föräldragrupper, mer än välställda grupper.

Thomas tycker att det är bra att vården tar hand om alla, att alla får ta del av ett generellt medicinskt barnhälsoprogram, att det är lika för alla. Däremot har han inte granskat närmare varför de utsatta grupperna inte deltar mer i föräldragrupperna än andra. Kan det vara så att BVC inte har tillgängliggjort denna typ av information på rätt sätt eller känner personerna i dessa grupper att de inte tillhör ”normen” och att de ger ingenting att vara med på dessa föräldraträffar? Det är en fråga som barnhälsovården får fundera vidare på så att alla får följa med.

Undersökningen bygger på BVC:s kontakter med 25 000 barn födda 1998-2006, folkbokförda i Uppsala län.


Diettrend, dietkultur eller dietreligion – fast utan bibel

LCHF, GI, Raw Food med mera… En ny dietkultur eller religion har tagit över Sverige – men utan bibel att följa. Många har åsikter, allt från föräldrar, vänner, läkare och andra ”testa-det-här-tyckare”.

Vi på redaktionen diskuterar mat dagligen i samband med lunchen. Vi vet på ett ungefär redan vad som finns i den andre medarbetarens matlåda. Här har vi Raw Food på ena sidan bordet, LCHF på andra och på kanten av bordet GI. Alla har vi olika tankar om våra dieter som vi försöker följa. Vissa försöker oftare, andra mer sällan.

Jag själv har inte valt min sida av bordet ännu men lyssnar intensivt på alla argument med fördelar och nackdelar hit och dit om vilken diet som är bäst. Det är en djungel kring mat, kost och dieter och det är svårt att reda ut vilken som är bäst. Jag som precis har kommit tillbaka från min föräldraledighet har inte riktigt hängt med i alla trender och svängar sitter och lyssnar och tar in vad som sägs. Jag har egentligen aldrig varit någon direkt följare av någon mattrend utan ätit mer eller mindre av det som fall andan på plats.

Den tiden som jag var hemma handlade det jämt om att laga mat som fungerar och som är bra för mitt barn. Vi lagade och serverade olika saker, allt från kött, fisk och sopprätter blandat med grönsaker och en bit frukt till efterrätt. Med andra ord fortsatte jag att äta samma typ av mat som tidigare fast vi hoppade över det vi visste inte var bra, den ”farliga” snabbmaten.

Allt handlade om att ge min dotter mat i hennes takt, vilket påverkade att jag själv inte hann äta lika mycket mat som tidigare. Resultatet blev en direkt hunger i min mage de första dagarna, men jag åt vid uppsatta tidpunker och fick samtidigt i mig mat när det var mellanmål för henne. Jag hann under min lediga tid hemma inte tänka på några dieter men märkte ändå av att jag var tvungen att byta hål på mitt skärp. Mitt midjemått blev sju centimeter mindre och vågen visade att tolv kilo sprungit iväg.

Nu när jag är tillbaka på jobbet och i ”vardagen” tänker jag fortsättningsvis bara lyssna på andra och deras kost- och dietvanor. Själv tänker jag äta som jag gjort under ledigheten. Äta allt men ta mindre portioner. Det känns som att tallrikarna hemma och på restauranger har blivit större, mer mängd mat får plats. Att äta sig proppmätt vid varje måltid gör att magsäcken töjs och man måste äta mer varje gång. Äter man mindre krymper den och man behöver inte äta lika mycket och det funkar för mig.

Vilken dietreligion följer du eller tror du mer på vad din mage säger till dig om vad som är bäst för dig?

//Daniel Erlandsson, webbredaktör