Fredagsinspiration: Världsdiabetesdagen – visste du att…?

shutterstock_241537834

Frederick Banting och Charles Best var de som upptäckte insulinet år 1920. Det visste du kanske, men vet du varför sjukdomen heter diabetes? Eller vad indiska läkare kallade sjukdomen långt före Kristus tid? Det gör vi och vi delar såklart med oss av kunskaperna!

Här har vi samlat en del fakta så att du kan briljera med lite extra diabeteskunskap i morgon på Världsdiabetesdagen!

Visste du att…?

  • Innan insulinet upptäcktes var diabetes en fruktad sjukdom som läkarna försökte lindra med ett antal strikta dieter där socker prompt skulle undvikas. Det enda man med säkerhet visste var nämligen att socker förvärrade tillståndet för diabetessjuka. I extrema fall ledde de stränga dieterna till att patienten dog av svält.
  • År 600 f.Kr kallades indiska läkare sjukdomen för ”honungsurin”.
  • Sjukdomen fick sitt namn efter greken Aretaios så precisa beskrivning av det kroppsliga förfallet och hur vätskan använder människan som ett vattenrör, genom vilket den rinner ut. Namnet diabetes betyder ungefär ”rinna ut”.
  • I jakten på att lösa gåtan med diabetes utförde Frederick Banting och hans 21-årige medicinstudent Charles Best experiment på diabetessjuka hundar. Det gick åt många hundar för att utvinna insulin ur hundpankreas och få fram ett verksamt insulin som kunde injiceras i människor.
  • Leonard Thompson, 14 år från Toronto, var den första patienten att få insulininjektioner. Detta var 1922 och det blev en stor framgång. Innan hade han varit nära döden men efter insulininjektionerna återfick han snabbt styrka och aptit.
  • John Macleod var den som försedde Banting och Best med ett laboratorium där de kunde utföra sina experiment och var också den som stödde och övervakade projektet. John Macleod var på den tiden den ledande diabetesforskaren i Kanada och det är möjligt att hans kontakter i forskarvärlden kan ha bidragit till ett snabbt erkännande av insulinupptäckten.
  • År 1923 delades Nobelpriset i fysiologi eller medicin ut. Som mottagare av priset stod Frederick Banting och John Macleod för ”upptäckten av insulinet”. Charles Best var därmed förbisedd, något som Banting tyckte var felaktigt och valde därför att dela sitt pris med Best. Även Macleod gav halva sin prissumma till kemisten James Collip, vars insats främst rörde dosering och styrkebestämning av insulinet.
  • Banting, Macleod och resten av forskargruppen tog patent på insulinextraktet men gav bort rättigheterna till universitet i Toronto, som senare använde inkomsterna till fortsatt forskning.
  • Insulin botar inte diabetes, men anses ändå vara en av de största medicinska upptäckterna genom tiderna.
Fakta hämtad från Diabetesförbundet och Nobelpriskampen.se

Google i ögat ska hjälpa diabetiker

shutterstock_171530321

I dagens samhälle med smarta hushåll, klockor och glasögon kanske det inte kommer som någon överraskning att det snart finns smart teknik som kan användas för att hjälpa dig som är diabetiker.

Det är sökföretaget Google som än en gång tagit tekniken till nya höjder genom att ta fram linser som ska hjälpa dig som är diabetiker att hålla koll på insulinnivåerna med hjälp av tårar. Linsen innehåller mikroskopiska sensorer som mäter sockerhalten i bärarens tårar. Sensorerna är kopplade till en extremt tunn antenn med sändare som ligger mellan två lager av linsmaterial. Är dina insulinnivåer för låga ska linserna kunna larma.

googlelens

Prototypen man har tagit fram vid Googles X-lab, den anläggning där man skapar den här typen av framtidsprojekt, tog ungefär 18 månader att utforma men hur mycket det har kostat vill inte Google avslöja.

De smarta kontaktlinserna inte en utveckling av företagets redan omtalade glasögon Google Glasses. Man tror att diabetiker om fem år ska kunna köpa och använda linserna.

Fakta diabetes

  • 382 miljoner människor med diabetes som måste mäta sitt blodsocker.
  • Enligt International Diabetes Federation kommer var tionde person lida av diabetes 2035.

Källa: AP

Mer läsning


Den internationella diabetesdagen 14 november samt tävling om bok om diabetes

 

Idag är det den internationella diabetesdagen och i samband med det vill vi lyfta den allt snabbare växande sjukdomen diabetes och vad man själv kan göra för att påverka sin sjukdom och sin livskvalitét.

Diabetes typ 2 klassas sedan en tid tillbaka som en epidemi och FN pratar det som ett lika stort hot mot folkhälsan i världen som malaria, HIV/Aids och tbc. Det tragiska i sammanhanget är att det är en sjukdom som vi till väldigt stor del kan påverka med vår livsstil och kanske inte ens skulle behöva ha.

För att kunna få veta mer kring diabetes har vi ställt frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson som har specialiserat sig på sjukdomen och hur vi med vår kost och livsstil kan påverka sjukdomen. Kristina är just nu aktuell med sin bok, ”Diabetes – du kan själv påverka” och som du kan vinna längre ned i bloggen!

– Vad är diabetes?

Diabetes är en, eller rättare sagt en samling, sjukdomar som handlar om att kroppen inte kan hantera glukos på samma sätt som hos friska.

Vad är diabetes typ 1?

Typ 1 diabetes är en autoimmunsjukdom vilket innebär att vårt immunförsvar har attackerat och utrotat/dödat de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Då kan kroppen inte längre producera insulin. Insulin i sin tur är ett hormon som vi behöver för att få blodsockret (glukosen) från blodet och in i cellerna där det kan lagras eller användas som energi. Utan insulin, kan vi alltså inte minska mängden glukos i blodet – dvs sänka blodsockret.

– Vad är diabetes typ 2?

Typ 2 diabetes, även kallad åldersdiabetes, är egentligen en helt annan sjukdom. Här handlar det i första hand om att insulinet inte fungerar som det ska. Här produceras insulin, åtminstone inledningsvis, som det ska men när insulinet sen ska öppna upp cellerna så blir det problem. Man kan enkelt beskriva det som att insulin är som nycklar som öppnar upp cellerna och när man drabbas av typ 2 diabetes så har det blivit ”tjall på låset”.

– Vad händer i kroppen vid diabetes?

I båda fallen (typ 1 och typ 2) blir resultatet ett högt blodsocker. Mycket glukos i blodet, högt blodsocker, skadar kroppen genom att skada blodkärlen, nerver, näthinna, njurar etc via så kallad glykering. Något som successivt leder till nedsatt syn, försämrad cirkulation, känselbortfall och i förläningen hjärt- kärlsjukdom.

– Vad behöver man göra som diabetiker?

När man har drabbats av diabetes – oavsett om det är typ 1 eller typ 2 – ligger fokus på att försöka hålla blodsockret på en jämn nivå för att undvika följdsjukdomar och skador på kroppen. Det ska varken bli för högt eller för långt. Förutom mediciner så har livsstilen och framför allt kosten en viktig roll i denna balansgång. Maten vi äter, hur mycket vi rör på oss, andra sjukdomar, stress och sömn påverkar alla vårt blodsocker. Vi kan därför med vår livsstil hjälpa eller för del delen stjälpa kroppen i strävan att hålla blodsockret jämt.

De allra flesta förknippar i första hand diabetes med socker och att diabetiker ska undvika socker. Men detta är bara en väldigt liten del. Det finns betydligt mycket mer att göra.

– Vad händer när vi äter mat med kolhydrater och glukos?

Så fort vi äter kolhydrater (pasta, ris, potatis, rotfrukter, frukt, bröd, allt som är gjort på mjöl etc) så kommer blodsockret att påverkas. Kolhydrater består nämligen av glukos som minsta byggsten och när vi äter kolhydratrika livsmedel så bryts kolhydraterna/stärkelsen i dessa produkter ner till glukos i tarmen och glukosen tas sen upp i blodet. Glukos i blodet är samma sak som blodsocker.

Dock vet man att alla kolhydratrika livsmedel inte påverkar blodsockret lika mycket, det är det som kallas för GI – glykemiskt index. Ju mer finfördelat och/eller processat ett livsmedel är desto mer påverkar det blodsockret. Ett finfördelat mjöl tex. påverkar blodsockret mer än hela korn av samma spannmål (ex. vetemjöl vs. hel vetekärna). Faktum är att ett finfördelat mjöl till och med höjer blodsockret mer än vad socker gör.

– Vilken kolhydratkälla ska man välja som diabetiker?

Som diabetiker har man därför mycket att vinna på att tänka på vilken typ av kolhydratkälla man väljer – välja bort allt finfördelat och istället satsa på rena råvaror så som rotfrukter, hela korn, quinoa, bönor etc. Även den totala mängden kolhydrater bör hållas nere. En del dieter går hela vägen och förbjuder helt kolhydrater. Detta kommer naturligtvis lösa problemet med blodsockret på en gång eftersom; inga kolhydrater – ingen blodsockerpåverkan.

– Vad händer då med blodsockret med mera?

Ja, då missar man en viktig sak: blodsockerbalans är inte det enda man bör ta hänsyn till när man pratar om diabetes, åtminstone inte typ 2 diabetes. Det handlar om något mycket mer komplext, där flera andra faktorer spelar in så som inflammationer, blodtryckskontroll, blodfettskontroll etc. och att ta bort alla kolhydrater påverkar mer än bara blodsockret. Det kanske vassaste argumentet är att det inte finns något som tyder på att man måste ta bort alla kolhydrater för att minska/lösa problemet med blodsockret utan det räcker att välja rätt sort och måttlig mängd.

Vi på Doktorn tackar för Kristinas svar på frågor om diabetes!

På DOKTORN:com kan du även läsa ett utdrag från Kristinas bok, faktorer som är intressanta i samband med diabeteskost. Vad du ska tänka på när du är diabetiker, arbetar med diabetiker eller är närstående till någon som är diabetiker.

Vi tävlar även ut Kristinas bok – ”Diabetes – du kan själv påverka”

Vi har tre stycken exemplar som ni kan vinna. Skicka in ditt svar till info@doktorn.com senast på måndag den 19 november kl 12:00. Då drar vi tre vinnare och publicerar era namn på bloggen denna vecka. I ämnesraden i mejlet skriver ni ”Diabetestävling”. Glöm inte att skriva din fullständiga adress så att vi kan skicka er eventuella vinst.

Ps. Om ni inte vinner kan boken även köpas i vanlig bokhandel eller på Adlibris och Bokus. Ds.

Fråga: Vad brukar man kalla diabetes för?

  1. sockersjuka
  2. saltsjuka
  3. pepparsjuka

// Daniel, webbredaktör