Smycken till förmån för Diabetesfonden

shutterstock_452232196

Smycka dig i silver och stöd forskningen för diabetes. Smyckena är på initiativ och designade av artisten Molly Sandén, som själv är diagnosticerad med Diabetes typ 1.

Smyckena är i äkta silver med diabetessymbolik. Molly, som drabbades av Diabetes typ 1 för några år sedan, brukar själv tänka ”jag är större än mina toppar och dalar” (I am greater than my highs and lows), ett budskap som även smyckena ska förmedla.

Smyckena vänder sig till alla som vill stödja dem som är drabbade av diabetes och som vill bidra till forskning kring sjukdomen. För varje sålt smycke går 25 kronor till Diabetesfonden.

Diabetessmyckena, ett armband och en ring, kan köpas på Guldfynd och kommer att ingå i Molly Sandéns befintliga kollektion Guldfynd by Molly.

diabetessmycken-armband-molly-sanden-bildkalla_guldfynd diabetessmycken-ring-molly-sanden-bildkalla_guldfyndguldfynd-by-molly-sanden-bildkalla_guldfynd

Bildkälla för smycken: Guldfynd

Fakta Diabetes typ 1

Diabetes typ 1 har ett snabbt sjukdomsförlopp och är ett allvarligt tillstånd där kroppen slutar att producera insulin. Som drabbad måste man ständigt hålla koll på sitt blodsocker och ta insulinbehandling. Läs mer om Diabetes typ 1

Fakta Diabetesfonden

Diabetesfonden (Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond) stödjer forskning för att hitta orsaker till och botemedel mot diabetessjukdomar. Diabetesfonden arbetar också för att öka kunskapen kring diabetes och verkar för ett långt och friskt liv för de som lever med sjukdomen.


Fredagsinspiration: Träningstips för dig som är diabetiker!h

shutterstock_121967458

Fysisk aktivitet och träning är bra för hälsan, det gäller för alla och även för dig som är diabetiker. Det finns några saker att tänka på för dig med diabetes och vi har samlat några råd och tips! 

Träning ger inte bara bättre kondition och allmänhälsa utan ökar även insulinkänsligheten, något som kvarstår upp till 24 timmar. När du använder dina muskler vid träning eller fysisk aktivitet ökar glukostransporten i muskeln och insulinkänsligheten förbättras. All fysisk aktivitet, oavsett om det är kondition eller styrka, har en blodsockerreducerande effekt. Det innebär att blodsockernivåerna sjunker när du rör på dig. Hur mycket och hur fort är individuellt och beror på träningens intensitet och hur länge du håller på.

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet, speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass. Du ska däremot inte helt undvika att ta insulin. Har du för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret (man ökar känsligheten för ett insulin som inte finns). Detta leder till minskad prestationsförmåga (energin=glukos blir kvar i blodbanan och kan inte ta sig in i muskelcellen).

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningnen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker. Ju mer intensivt man tränar ju mer ökar främst glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom detta (och muskelglykogenet) förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråden.

Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker det ungefär 2 mil. Vid höginstensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den).

shutterstock_211686553 (1)

Råd 

  • Ät helst riktig mat 1-3 timmar före ett motionspass. Justera eventuellt ner insulindosen till denna måltid.
  • Mät blodsockret innan ett träningspass (se nedan) och under ett träningspass om det blir långvarigt.
  • Se till att ha tillgång till ”snabba kolhydrater” (druvsocker, sportdryck) under träningen.
  • Se till att dricka ordentligt före, under och efter träning.
  • Extra tillförsel av kolhydrater om träningen överstiger 30 min. Ca 15-30 gram för varje halvtimme. T ex: Druvsocker, juice, mjölk, choklad, söt saft. 15 gram = ca 1 dl söt saft, ½ kexchoklad
  • Ät efter träningen för att fylla på glykogenföråden. Blanda gärna snabba och långsamma kolhydrater. Lite godis och grovt bröd.
  • Justera eventuellt ner nattdosen och frukostdosen nästa morgon.
  • Vid allvarlig njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodtrycket för mycket. Vid mångårig diabetes finns risk för hjärtskador och förslitningskador vid alltför hård fysisk aktivitet.
  • Kom ihåg att prata med din läkare eller sjuksköterska innan du gör några större förändringar av insulindoserna.

Tips!

  • Välj aktiviteter som du tycker är roliga.
  • Ta dig tid att värma upp ordentligt (10–15 minuter).
  • Man måste inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.
  • Minst 30 min aktivitet 3-4 gr/vecka rekommenderas.
  • Sätt upp uppnåbara mål – börja långsamt och bygg upp gradvis.
  • Träningen ska helst vara regelbunden – lite och ofta är bättre än ansträngande och sällan.

Du ska inte bli rädd för att träna på grund av diabetes och eventuellt blodsockerfall, människor med diabetes kan till exempel springa maraton eller åka stora skidlopp, det kräver bara lite mer planering i samband med träningspassen. Utgå från att välja aktiviteter som du tycker är roliga och håll koll på blodsockret så kommer du att kunna träna tryggt!

Med tanke på att det är Världsdiabetesdagen idag så är även veckans recept på temat diabetes. Smarriga muffins passar perfekt efter ett träningspass! Vi vill passa på att önska alla våra vänner och de som ni känner en riktigt trevlig helg!

Trevlig helg!

Redaktionen

Källa: Abbot, Rubin Medical, Diabeteshandboken

Mer läsning

Veckans recept: Banan- & chokladmuffins för diabetiker

Muffins som smakar lika gott till fika som mellanmål. Passar även dig som är diabetiker.

Receptet är hämtat ur boken ”Diabetes – du kan själv påverka”. Hela receptet hittar du här på doktorn.com


Google i ögat ska hjälpa diabetiker

shutterstock_171530321

I dagens samhälle med smarta hushåll, klockor och glasögon kanske det inte kommer som någon överraskning att det snart finns smart teknik som kan användas för att hjälpa dig som är diabetiker.

Det är sökföretaget Google som än en gång tagit tekniken till nya höjder genom att ta fram linser som ska hjälpa dig som är diabetiker att hålla koll på insulinnivåerna med hjälp av tårar. Linsen innehåller mikroskopiska sensorer som mäter sockerhalten i bärarens tårar. Sensorerna är kopplade till en extremt tunn antenn med sändare som ligger mellan två lager av linsmaterial. Är dina insulinnivåer för låga ska linserna kunna larma.

googlelens

Prototypen man har tagit fram vid Googles X-lab, den anläggning där man skapar den här typen av framtidsprojekt, tog ungefär 18 månader att utforma men hur mycket det har kostat vill inte Google avslöja.

De smarta kontaktlinserna inte en utveckling av företagets redan omtalade glasögon Google Glasses. Man tror att diabetiker om fem år ska kunna köpa och använda linserna.

Fakta diabetes

  • 382 miljoner människor med diabetes som måste mäta sitt blodsocker.
  • Enligt International Diabetes Federation kommer var tionde person lida av diabetes 2035.

Källa: AP

Mer läsning


Världens snällaste björn tar sig an diabetes

bamse_omslag_webb kopia

Världens starkaste och snällaste björn hjälper till att öka kunskapen om typ 1-diabetes.

Det var syftet när Svenska Diabetesförbundet för ett år sedan lanserade en tematidning om just typ 1-diabetes. Tanken är att tidningen ska sprida kunskap på ett både lärorikt och samtidigt roligt sätt till kompisar, syskon och klasskompisar till de barn som har diabetes. Tidningen, som ges ut av Egmont Kärnan, vänder sig även till barn som lever med diabetes.

Svenska Diabetesförbundet arbetar mycket med att sätta fokus på problematiken som finns runt skolgången för barn med diabetes och vid lansering ansåg man att tematidningen är ett viktigt verktyg i arbetet. Tidigare har fokus legat på att informera och öka kunskapen hos skolpersonal och föräldrar, med tidningen vänder man sig även direkt till barnen och deras kompisar. Tidningen går att beställa här i Svenska Diabetesförbundets webbutik och den är gratis.

Det finns andra som också vänder sig till barn med diabetes, vi har tidigare berättat om boken ”Älskade vampyr – om livet med ett barn med diabetes typ 1” där författaren Ami Skånberg Dahlstedt på ett lekfullt sätt tar sig an sonen Egils diabetes. Ami bestämde sig bland annat för att försöka göra sjukdomen till något kul och ”coolt” och gjorde lekar av att mäta blodsockret. Du kan läsa intervjun med Ami och Egil här, där får du som förälder till barn med diabetes även tips från Ami från en förälder till en annan.

För föräldrar och skolpersonal har Svenska Diabetesförbundet även lanserat en film. Filmen i sin helhet finns här på deras hemsida men du kan se en liten trailer nedan! Mer läsning om diabetes hittar du på http://www.doktorn.com/diabetes


Den internationella diabetesdagen 14 november samt tävling om bok om diabetes

 

Idag är det den internationella diabetesdagen och i samband med det vill vi lyfta den allt snabbare växande sjukdomen diabetes och vad man själv kan göra för att påverka sin sjukdom och sin livskvalitét.

Diabetes typ 2 klassas sedan en tid tillbaka som en epidemi och FN pratar det som ett lika stort hot mot folkhälsan i världen som malaria, HIV/Aids och tbc. Det tragiska i sammanhanget är att det är en sjukdom som vi till väldigt stor del kan påverka med vår livsstil och kanske inte ens skulle behöva ha.

För att kunna få veta mer kring diabetes har vi ställt frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson som har specialiserat sig på sjukdomen och hur vi med vår kost och livsstil kan påverka sjukdomen. Kristina är just nu aktuell med sin bok, ”Diabetes – du kan själv påverka” och som du kan vinna längre ned i bloggen!

– Vad är diabetes?

Diabetes är en, eller rättare sagt en samling, sjukdomar som handlar om att kroppen inte kan hantera glukos på samma sätt som hos friska.

Vad är diabetes typ 1?

Typ 1 diabetes är en autoimmunsjukdom vilket innebär att vårt immunförsvar har attackerat och utrotat/dödat de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Då kan kroppen inte längre producera insulin. Insulin i sin tur är ett hormon som vi behöver för att få blodsockret (glukosen) från blodet och in i cellerna där det kan lagras eller användas som energi. Utan insulin, kan vi alltså inte minska mängden glukos i blodet – dvs sänka blodsockret.

– Vad är diabetes typ 2?

Typ 2 diabetes, även kallad åldersdiabetes, är egentligen en helt annan sjukdom. Här handlar det i första hand om att insulinet inte fungerar som det ska. Här produceras insulin, åtminstone inledningsvis, som det ska men när insulinet sen ska öppna upp cellerna så blir det problem. Man kan enkelt beskriva det som att insulin är som nycklar som öppnar upp cellerna och när man drabbas av typ 2 diabetes så har det blivit ”tjall på låset”.

– Vad händer i kroppen vid diabetes?

I båda fallen (typ 1 och typ 2) blir resultatet ett högt blodsocker. Mycket glukos i blodet, högt blodsocker, skadar kroppen genom att skada blodkärlen, nerver, näthinna, njurar etc via så kallad glykering. Något som successivt leder till nedsatt syn, försämrad cirkulation, känselbortfall och i förläningen hjärt- kärlsjukdom.

– Vad behöver man göra som diabetiker?

När man har drabbats av diabetes – oavsett om det är typ 1 eller typ 2 – ligger fokus på att försöka hålla blodsockret på en jämn nivå för att undvika följdsjukdomar och skador på kroppen. Det ska varken bli för högt eller för långt. Förutom mediciner så har livsstilen och framför allt kosten en viktig roll i denna balansgång. Maten vi äter, hur mycket vi rör på oss, andra sjukdomar, stress och sömn påverkar alla vårt blodsocker. Vi kan därför med vår livsstil hjälpa eller för del delen stjälpa kroppen i strävan att hålla blodsockret jämt.

De allra flesta förknippar i första hand diabetes med socker och att diabetiker ska undvika socker. Men detta är bara en väldigt liten del. Det finns betydligt mycket mer att göra.

– Vad händer när vi äter mat med kolhydrater och glukos?

Så fort vi äter kolhydrater (pasta, ris, potatis, rotfrukter, frukt, bröd, allt som är gjort på mjöl etc) så kommer blodsockret att påverkas. Kolhydrater består nämligen av glukos som minsta byggsten och när vi äter kolhydratrika livsmedel så bryts kolhydraterna/stärkelsen i dessa produkter ner till glukos i tarmen och glukosen tas sen upp i blodet. Glukos i blodet är samma sak som blodsocker.

Dock vet man att alla kolhydratrika livsmedel inte påverkar blodsockret lika mycket, det är det som kallas för GI – glykemiskt index. Ju mer finfördelat och/eller processat ett livsmedel är desto mer påverkar det blodsockret. Ett finfördelat mjöl tex. påverkar blodsockret mer än hela korn av samma spannmål (ex. vetemjöl vs. hel vetekärna). Faktum är att ett finfördelat mjöl till och med höjer blodsockret mer än vad socker gör.

– Vilken kolhydratkälla ska man välja som diabetiker?

Som diabetiker har man därför mycket att vinna på att tänka på vilken typ av kolhydratkälla man väljer – välja bort allt finfördelat och istället satsa på rena råvaror så som rotfrukter, hela korn, quinoa, bönor etc. Även den totala mängden kolhydrater bör hållas nere. En del dieter går hela vägen och förbjuder helt kolhydrater. Detta kommer naturligtvis lösa problemet med blodsockret på en gång eftersom; inga kolhydrater – ingen blodsockerpåverkan.

– Vad händer då med blodsockret med mera?

Ja, då missar man en viktig sak: blodsockerbalans är inte det enda man bör ta hänsyn till när man pratar om diabetes, åtminstone inte typ 2 diabetes. Det handlar om något mycket mer komplext, där flera andra faktorer spelar in så som inflammationer, blodtryckskontroll, blodfettskontroll etc. och att ta bort alla kolhydrater påverkar mer än bara blodsockret. Det kanske vassaste argumentet är att det inte finns något som tyder på att man måste ta bort alla kolhydrater för att minska/lösa problemet med blodsockret utan det räcker att välja rätt sort och måttlig mängd.

Vi på Doktorn tackar för Kristinas svar på frågor om diabetes!

På DOKTORN:com kan du även läsa ett utdrag från Kristinas bok, faktorer som är intressanta i samband med diabeteskost. Vad du ska tänka på när du är diabetiker, arbetar med diabetiker eller är närstående till någon som är diabetiker.

Vi tävlar även ut Kristinas bok – ”Diabetes – du kan själv påverka”

Vi har tre stycken exemplar som ni kan vinna. Skicka in ditt svar till info@doktorn.com senast på måndag den 19 november kl 12:00. Då drar vi tre vinnare och publicerar era namn på bloggen denna vecka. I ämnesraden i mejlet skriver ni ”Diabetestävling”. Glöm inte att skriva din fullständiga adress så att vi kan skicka er eventuella vinst.

Ps. Om ni inte vinner kan boken även köpas i vanlig bokhandel eller på Adlibris och Bokus. Ds.

Fråga: Vad brukar man kalla diabetes för?

  1. sockersjuka
  2. saltsjuka
  3. pepparsjuka

// Daniel, webbredaktör