Fredagsinspiration: Så kan du skriva en hälsodagbok!

I vår digitala tid kan vi ställa oss frågan om en dagbok ”under kudden” är på utgående men faktum är att dagboken faktiskt kan ha riktigt bra hälsonytta för dig. Vi tipsar om några olika former av hälsodagböcker.

Många minns kanske böckerna i bokhandeln med små lås där allsköns tankar och funderingar kunde skrivas ner. Kända personer som regissören Ingmar Bergman använde dagböckerna som del i sitt arbete och Winston Churchill förde dagbok under krigsåren, dagböcker som idag är en del av ett arv och på sätt och vis ger oss en inblick i någon annans ”hjärna”.

Ibland kan dagboken även vara ett verktyg för att hålla ordning på vår egen hjärna, kropp och själ. Några exempel:

Hälsodagbok

Upplever du hälsoproblem som inte är direkt relaterade till fysisk smärta (se ”Smärtdagbok” längre ner), det kan vara depression, stress, sovvanor med mera är det alltid bra att föra en hälsodagbok. Om problemen förekommer ofta kan den vara ett underlag vid läkarbesöket. Då kan du enkelt och snabbt presentera när (tid på dygnet) du upplever dina problem, i vilka sammanhang (vad du gör) och vilken typ av problem du har (vad du känner).

Rökdagbok 

Du skriver ner hur mycket du röker eller inte röker under dagarna. Uppskatta även hur starkt ditt behov efter cigaretter är. Den här dagboken fungerar som ett instrument för dig när du bestämt dig för att sluta röka.

Smärtdagbok

Kanske inte den roligaste dagboken att skriva men otroligt hjälpsam. Vid läkarbesök är det lätt att antingen beskriva all smärta på en gång eller att du har en bra dag då det inte smärtar. Därför kan det vara bra att se under en period hur ont du har haft, när du har haft ont och vad du gjorde då. En smärtdagbok gör också att du inte under stress hos läkaren måste försöka komma ihåg själv utan enkelt kan visa läkaren din dagbok. I ett försök lät man till exempel barn SMS:a in svar på hur intensiv smärtan var, en SMS-dagbok. Resultatet gjorde att man redan efter en vecka fick en mer konkret bild av smärtan, istället för mer allmänna uppfattningar som ”det gör ont”.

Viktdagbok

Om du försöker gå ner (eller gå upp) i vikt kan det vara bra att ha kontinuerlig koll på vad du äter, hur du motionerar och hur vikten förändras. Det kan du göra genom en viktdagbok som hjälper dig hålla koll på allt detta. Det finns en uppsjö av varianter och många organisationer och företag har sin variant.

Träningsdagbok

Hålla koll på vad du tränar, när du tränar, hur länge och hur mycket. Bra sätt att nå olika delmål och mål och också se framsteg som träningen ger. Det finns flera olika varianter av träningsdagböcker beroende på vilken typ av träning du ägnar dig mest åt. På nätet och i bokhandeln hittar du säkert en som passar dig.

Tacksamhetsdagbok

Många gånger går vi varje dag utan att tänka på de små tingen i livet som vi ska vara tacksamma för. Det kan vara saker som att solen skiner, kaffet smakade extra gott eller att man ska träffa barnbarnen. Att fylla en tacksamhetsdagbok kan ibland vara knepigt om man känner sig lite nere men belöningen blir att du kan blicka tillbaka när det känns tungt och lyftas upp av de positiva upplevelser du har antecknat. En tacksamhetsdagbok kan vara mycket enkelt, bara ett par rader om något du är tacksam för, huvudsaken är att du skriver någonting dagligen.

Du kan självklart kombinera flera av dessa dagböcker i en och samma men om du ska visa för någon utomstående, som en läkare, kanske du ska undvika att skriva alltför personligt, då är det bättre att ha separata dagböcker. Att tänka på när man för dagbok är också att den ska finnas sparad, särskilt om det är digitalt. Via en smartphone kan du ladda ner olika dagböcker som appar, program, och det finns även program till datorn. Kontrollera att du har någon form av backup om telefonen går sönder eller försvinner, samma gäller för datorn. Det är extra viktigt om du för till exempel smärtdagbok att du har den på ett säkert och tryggt ställe och kan plocka fram den vid behov under ett läkarbesök. I många fall behöver du inte en specifik dagbok utan det räcker med en enkel skrivbok där du antecknar datum och vad det gäller. Fördelen med specifika dagböcker är att det oftast finns en mall för just ditt behov.

Men som sagt, tänk på att säkerhetskopiera din dagbok om du för den digitalt, så tappar du inte dina anteckningar. Vad föredrar du, digital eller analog dagbok? Nu vill vi passa på att dela med oss av veckans recept och önska er en riktigt trevlig helg!

Hälsningar,
Redaktionen

Veckans recept: Paprikatacos med kyckling

Testa att göra något annorlunda en fredag kväll – laga en tacoinspirerad middag som hela familjen kan njuta av.

Skippa nötfärsen och byt ut mot kycklingfärs istället. Se hela receptet här.


Fredagsinspiration: Finn inre lugn i kaoset – får vi komma med ett förslag?

 

 

shutterstock_490884568Visst är hösten här. För många är hösten en ”transportsträcka” med målet julafton och vintern. För andra är det ett passage till ljusare tider som ”måste” passeras. Och för vissa är det den bästa årstiden på året, det är väldigt individuellt. 

Hur som helst kan det vara skönt att slappna av nu när det inte är ett pärlband av lediga dagar och vardagen lunkar på – och även om vardagen inte lunkar på är det lätt att hamna i olika negativa spiraler. Då kan det vara värt att komma ihåg att oavsett – så kan du tänka på att det inte alltid behövs göras något och du behöver inte göra allting på en gång.

Olika livssituationer kan kräva att du faktiskt stannar upp, fångar upp tillvaron och situationer och sorterar – mentalt. Lägg in saker i olika fack och kalla dessa något som du själv tror på, till exempel:

måsten”, ”mindre viktigt”, ”för mig själv

Använd sedan dessa ”fack” till att sortera det som behövs i livet. Och framför allt, använd ”för mig själv” -facket.  Ta dig tid och låt ”dig” ta tid att göra saker just för dig själv.

shutterstock_371554987.jpg

Har du något absolut jättebra trick för att slappna av? Då tycker vi att du ska dela med dig i kommentarsfälten. Eller du kanske tycker det snackas för mycket om att slappna av? Alla kanske borde växla upp några knop? Ordet är fritt – kommentera här i bloggen eller på Facebook.

Så, med lite tankar om avslappning och om lugn och ro vill vi presentera veckans smarriga recept och passa på att önska er en trevlig helg – och ta dig tid till dig själv, det förtjänar du!

Redaktionen

veckans recept DOKTORN Sydfransk kycklinggryta Belly Balance Sofia Antonsson mat för IBS-magar

Veckans recept: Sydfransk kycklinggryta

God, enkel och smakrik höstgryta som går fort att göra, perfekt till fredagskvällen. Receptet presenteras i samarbete med Belly Balance.

En perfekt rätt även för de med känsliga magar. Här hittar du hela receptet på DOKTORN.com


Forum för psykisk ohälsa

Den ideella föreningen Mind, som arbetar för psykisk hälsa, har skapat en digital plattform där människor ska kunna mötas och dela med sig av hur livet faktiskt är, utan att behöva mötas av peppiga inspirationscitat eller klyschiga råd. 

Föreningen tycker att vi behöver prata mer om när livet är tufft. På deras forum ges man chans att säga precis som det känns – även bortom carpe diem och solnedgångar mot horisonten. Därtill har de tagit fram ett gäng alternativa citat som ska spegla just verkligheten. De har också tagit fram en lista med tips på hur vi kan bli bättre på att bemöta människor som har det jobbigt.

– Var inte rädd för att fråga personen hur den faktiskt mår.

– Kom inte med råd som “tänk positivt” eller “du måste släppa detta”.

– Lyssna – och berätta att du finns där även om personen drar sig undan.

– Hjälp till att bena ut problemen.

– Ha tålamod.

Läs mer på Mind.se


Fredagsinspiration: Vårstäda kropp och själ – vi tipsar om hur du kan gå tillväga!

shutterstock_227377672.jpg

Det är den tiden på året igen – det är dags att vårstäda både i kropp och själ och fylla på med ny energi runt omkring oss, inombords och utomhus. Och det går att göra med ett leende på läpparna!

En städad närmiljö skänker ro i själen, det kan de allra flesta vittna om. Men hur tar man tag i vårstädningen efter vinterns mörker och snöslask? Kommer det ta hela dagen, hela helgen eller kanske flera veckor? Det spelar ingen roll, du tar det i den takt du själv vill genom att helt enkelt planera.

Oavsett om det är vårstädning i kropp och själ eller i hemmet så är planering en nyckelfaktor.

shutterstock_530243431

Listan!

Våga planera och sätt ihop en lista. Vad är det först och främst som du vill ta tag i? Oftast i hemmet handlar det om att plocka upp och plocka undan. Våga släng och våga rensa, se till att de ytor som du senare ska grovstäda är fria från småplock. Det är annars småplocket som kan trötta ut, det ständiga arbetet med att plocka undan.

Så börja gärna i den änden!

shutterstock_519745972

Motivationen!

Känn dig motiverad. Utan motivation blir ingenting roligt, motivera dig själv och din familj med vad målet är, att få det rent och fint hemma. Ta ingen paus utan se till att arbeta på när du väl kommit igång och när du sedan är klar, pusta nöjt ut!

För att få det att rulla på lyssna på musik, en ljudbok eller radio – låt det bli skoj och glöm inte att börja uppifrån och arbeta dig ner. All smuts och allt skräp ramlar ner, så funkar gravitationslagarna!

shutterstock_574923592.jpg

Trädgår’n!

Dessa råd gäller även utomhusstädning, planera och håll igång, ta med dig en termos med kaffe eller te och njut av det nyttiga i att få vara utomhus. Investera i färgglada trädgårdsredskap som göra tillvaron i trädgården lite roligare och klä dig varmt och i kläder du inte är alltför rädd för så att du slipper tänka på att vara försiktig – sen är det bara att köra igång och få i ordning trädgården eller för den delen balkongen!

Har du fullgjort dina ”yttre” vårstädningsplaner och plockat undan allt småplock så är det dags att se till sig själv.

shutterstock_421475491.jpg

Kroppen!

Kroppen kanske också behöver en rejäl vårstädning och vad är bättre än att göra det på just våren. Det finns många olika sätt att vårstäda kroppen och ett vanligt ”kroppsstädningssätt” går under benämningen ”detox”. Toxic är gift på engelska och detox betyder helt enkelt att du gör dig av med ”skräp” (gifter) i kroppen. De som har genomfört en detoxkur rapporterar många gånger att de känner sig både piggare och att kroppen känns starkare.

Det finns många olika varianter av detox, allt från färdiga detoxkurer som rör sig om allt från en vecka till längre perioder. Du kan även ”koka ihop” din egen kur. Du får helt enkelt känna efter och läsa dig till vad som passar dig bäst – berätta gärna om du har något eget tips på ”detox”.  Om du går igenom en detoxkur så ska du alltid tänka på att dricka mycket vatten och vila. Passa även på att ta hand om dig själv lite extra genom exempelvis mindfulness (bra övningar kan du hitta här).

shutterstock_526107775.jpg

Kom ihåg!

Med rätt planering och motivation kan du vårstäda både kroppen, själen och runt omkring dig.

Kom ihåg:

  • Sätt en plan med vårstädningen.
  • Sätt ett mål med vårstädningen – är det mycket att göra, sätt delmål.
  • Sätt en plan med detoxkuren – avbryt om du känner att din allmänhälsa försämras.
  • Använd bra hjälpmedel – handskar och rengöring till städning, ergonomiska verktyg i trädgården och detoxkurer som passar dig
  • Hjälps åt – ta hjälp av vänner och bekanta, hjälper de till kan du återgälda och allting går mycket snabbare plus du får gemenskapen

Våga vara bäst på vårstädning och du – glöm inte att le! Med det sagt, dags för veckans recept. Vi önskar dig, dina vänner och de som du känner en riktigt trevlig helg!

Hälsningar,
Redaktionen

shutterstock_573890704.jpg

Poke bowl – en ny trend i köket!

Poke Bowl är en hawaiiansk snabbmatsrätt med japanska influenser som tagit världen med storm!

Oftast innehåller rätten rå fisk men den kan också göras vegetarisk. Välj själv vilka ingredienser du vill ha.. Här hittar du receptet!


#säghej – och tillsammans motar vi mobbningen i grind!

Namnlöst-1 kopieraTillbaka i skolan och på arbetsplatser runt om i landet drabbas alltför många av mobbning, något som oavsett ålder sätter svåra spår och djupa ärr. #säghej kan vara en början till något bättre – hjälp oss sprida kampanjen och du, glöm inte att säga hej!

Vår tanke med #säghej är att det många gånger är en bit på vägen att synliggöra medmänniskor och inte bara gå förbi med skyddslappar för ögonen. För den som blir mobbad kan självkänslan pressas i botten och att någon då ser dig, det kan vara avgörande för att orka resa sig eller för att orka be om hjälp att resa sig. Ser du någon som verkar vara utanför – #säghej Tillsammans kan vi mota mobbningen i grind – dela gärna en eller flera av bilderna (som du kan klicka på) – bilderna finns även på vår Facebooksida!

Har du några tips på hur vi kan förebygga mobbning? Eller har du någon historia från ditt eget liv som handlar om just mobbning? Dela gärna med dig till oss på Redaktionen, du får vara anonym. Mejla redaktionen@doktorn.com eller om du vill dela med dig på vår Facebooksida och berätta – din historia kan vara avgörande för någon annan!

Organisationen Friends arbetar för att förebygga mobbning på såväl arbetsplatser som i skolan. Här följer några riktigt bra råd från Friends, stöd gärna deras arbete. Listan är ganska lång men råden är viktiga så dela gärna på din blogg eller Facebooksida.

De är uppdelade i ”Hemma”, ”I barnets skola eller förskola”, ”På barnets idrottsförening” och ”På arbetsplatsen”.

I hemmet

  • Prata om kamratskap och utanförskap. Passa på när barnet tar upp saker som har hänt i skolan eller på fritiden och fråga vad barnet tycker och tänker om det som har hänt. Var det ok att han/hon gjorde så? Vad hade han/hon kunnat göra istället? Hur skulle du ha känt om det hände dig? Vad kan du göra om du ser något sånt här hända igen? Du kan också fråga vilka i klassen barnet brukar leka med, om det är någon som många vill vara med och varför, och om någon är utanför.
  • Lyssna på ditt barn och ta dess berättelser på allvar så att barnet känner sig lyssnad till på riktigt, i både stort och smått. Barnet ska både känna att den har ditt stöd när det behöver hjälp men också känna tillit till sig själv. Undvik att säga sånt som: ”Bry dig inte om dom så slutar dom säkert”. De ger bara barnet en bekräftelse på att det är utsatt men att det inte finns något att göra åt det. Barnet får med andra ord finna sig och stänga in smärtan. Hjälp istället barnet att hitta strategier för hur man kan hantera olika situationer eller problem som uppstår.
  • Ge ditt barn verktyg för hur man kan lösa konflikter på bra sätt. Tänk på att barnet anammar de sätt som ni löser problem inom familjen.
  • Fundera över hur ni pratar hemma. Blir det mycket skitsnack? Vilka fördomar och normer förmedlar du till dina barn? Förutsätter du exempelvis att de kommer bli kära i någon av motsatt kön eller ställer du öppna frågor som ger dina barn möjlighet att svara något annat?

I skola eller förskola

  • Som vuxen är du alltid en förebild. Därför måste du även vara medveten om hur du beter dig när du befinner dig på förskolan eller skolan. Är jag en sån som säger ifrån om jag ser någon behandla ett annat barn illa? Hur reagerar jag om någon skriker ”Fitta” eller ”Bögjävel” i korridoren? Har jag på mig skorna fast alla barn måste ta av sig sina?
  • Uppmärksamma fler barn än dina egna. Lär dig namnen på de andra barnen i klassen och på barnets fritidsaktivitet. Fråga hur det är om någon ser ledsen ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges.
  • Ha en positiv kommunikation med och om skolan. Prata aldrig illa om barnets skola eller personal inför dina barn (även om du är kritisk). Skapa tidigt en dialog med personalen. Vänta inte tills något har hänt. Om du har goda relationer med barnets skola är chansen större att du i ett tidigt skede får veta när något inte är som det ska och det blir vanligtvis lättare att lösa problemen.
  • Lär känna barnets skola! Var med på föräldramöten och var delaktig i skolans trygghetsarbete. Något som många föräldrar upplever som lärorikt är att vara med barnet en dag i förskolan eller skolan. Då ser man sånt som grupperingar, maktstrukturer och om någon är utanför gruppen. Prata gärna med pedagogerna efteråt om både positiva och negativa saker du har sett.
  • Ha en positiv kommunikation med och om de andra barnens föräldrar. Om föräldrarna har bra relationer brukar det kunna sprida sig till barnen. Om man däremot pratar illa om föräldrar kan barnet ha med sig det till skolan och det går ut över den familjens barn. Dessutom ökar chanserna att få veta om något barn far illa och att få ett slut på det, när du har en öppen dialog med de andra föräldrarna.
  • Säg ifrån om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bra skojade” som svar, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”. Riskera att vara en “tråkig” vuxen. Då har du åtminstone visat både de som retades och den utsatta att du är en vuxen som ser och bryr sig.
  • Ta reda på vad skolan har för arbete mot trakasserier, diskriminering och mobbning. Hur arbetar de förebyggande och vad gör de i akuta situationer? Ta del av skolans likabehandlingsplan och dela gärna med dig av dina tankar och funderingar till skolan.
  • Uppmärksamma genast personalen om du misstänker att något barn far illa! Skolan måste utreda på en gång även om det bara rör sig om en misstanke. Riskera hellre att ha fel än att riskera barnet. Kontakta rektor eller skolchef om inte pedagogen lyssnar.

På idrottsföreningar

  • Du är en förebild som idrottsförälder, både för ditt eget och för andras barn! Ditt språkbruk, kroppsspråk och agerande påverkar barnen mer än du tror. Försök därför att vara positiv och ge beröm till barnen vid träning, tävling eller match. Då skapas förutsättningar för personlig och idrottslig utveckling. Ditt beröm och din positiva attityd sprider också en god stämning i idrottsgruppen och föreningen.
  • Våga agera och säga ifrån om du hör eller ser att någon förälder använder ett negativt språkbruk eller beteende vid sidan av matchen eller tävlingen. Kränkande och nedsättande kommentarer ska inte förekomma inom idrotten!
  • Tänk på att det alltid är barnens behov som ska tillgodoses. Respektera barnets målsättning med idrottandet och påtvinga inte dina egna målsättningar.
  • Lägg fokus på lekfullhet istället för prestation. Fråga barnet efter varje träning: ”Hade du roligt idag?”, istället för: ”Gick det bra idag?”. Resultatfixering skapar kan skapa hierarkier i idrottsgruppen som kan leda till kränkande situationer.
  • Det är ledarens roll att leda gruppen och inte förälderns. Lägg dig därför aldrig i träningsupplägget om du inte är ledare. Om du däremot märker att ledarna kränker barnen i sitt ledarskap ska du självklart agera genom att kontakta ansvariga för verksamheten.
  • Ta del av och läs föreningens policy för barn- och ungdomsidrott (om en sådan finns). Kontakta huvudansvariga i föreningen om du har några frågor kring policyn. Vilka mål och ambitioner har föreningen med sin barn- och ungdomsverksamhet? Finns det förebyggande insatser mot diskriminering, kränkningar och mobbning?

På arbetsplatser

  • Säg hej till dina kollegor! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.
  • Ta tid till fika – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för både stämning och arbetsinsatser när man tar sociala pauser.
  • Sätt dig bredvid olika kollegor i personalrummet så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.
  • Fundera över hur du pratar. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Tar du för givet att alla är heterosexuella på din arbetsplats och pratar du på ett sätt som förmedlar att människor är på ett visst sätt utifrån religion eller hudfärg? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det.
  • Häng inte på skitsnack eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.
  • Välkomna in nya kollegor genom att exempelvis sätta dig bredvid i lunchrummet, fråga om ni ska ta en kopp kaffe ihop eller liknande.
  • Gör något roligt ihop utanför arbetsplatsen som att laga mat tillsammans, ordna en picknick eller någon annan rolig aktivitet där ni får se varandra i en ny miljö. Men se till att alla känner sig välkomna!
  • Om du tycker att någon har gjort ett bra jobb – säg det! Exempelvis ”Vilken intressant rapport du har skrivit. Den gav mig många nya tankar!”. Vi behöver alla få höra att vi är duktiga i vårt jobb.
  • Hör gärna av dig till en kollega som är föräldraledig eller sjuk under en längre period så att den inte känner sig bortglömd.
  • Uppmärksamma varandra på ett positivt sätt. Ni kan exempelvis lyfta något positivt som har hänt under veckan vid personalmötet eller dela ut diplom till månadens kompis. Ett annat förslag är att dela ut ”medaljer” till alla i personalgruppen för olika insatser under året. Passa på under julfesten eller inför en ny säsong. Det kan vara för ”Årets härligaste skratt” eller ”Årets bästa lyssnare”, med eller utan motiveringar. Det viktigaste är att alla uppmärksammas!
  • Kartlägg arbetsplatsen med jämna mellanrum. Genomför enkäter om arbetsplatsens klimat och trivsel. Finns det någon plats där man inte känner sig bekväm att vistas? Upplever personalen att det är god stämning på jobbet? Förekommer kränkningar och är alla del av gruppen?
  • Läs arbetsplatsens jämställdhetsplan och mångfaldsplan och kom med synpunkter om de känns bristfälliga. Är åtgärderna konkreta och tar de utgångspunkt i nuläget på arbetsplatsen? Vem ansvarar för vad?
  • Prata genast med chefen om du tror att någon i gruppen är utsatt för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Det kan vara att någon verkar utfryst eller gruppens hackkyckling. Chefen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om detta sker.
  • Du kan själv stötta den som är kränkt eller utanför gruppen genom att visa att du ser och bryr dig. Häng inte på kränkningarna, ge ett leende, sätt dig bredvid I lunchrummet, fråga vad personen jobbar med just nu och lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs oftast ganska lite för att någon ska känna sig bättre.
  • Säg ifrån! Om du vill kan du även markera för de som kränker att du inte tycker att det är ok. När och hur man säger ifrån beror på person och situation. Om det är en kollega som man känner bra är det förstås lättare och om man har hög status I gruppen är det större chans att bli tagen på allvar. Men alla kan åtminstone prata med ledningen om problemen. Det kan vara bra att ha i åtanke att personer som kränker kan vara osäkra och må dåligt själva av olika anledningar. De behöver precis som alla andra bli sedda och hörda. Därför kan det löna sig att vara schysst även mot de som kränker genom att exempelvis le mot eller prata med! Visa att det är beteendet det är fel på – inte personen!

Källa: Friends.se – läs mer om mobbning här


Drömmer du om en vit jul? Ta ställning nu!

shutterstock_123008716

Vilken roll har alkoholen i ditt hem under jul? Eller drömmer du, din familj och din släkt om en ”vit jul”? 

Att som barn komma i andra hand efter spriten är tufft, det vittnar många om. Och visst är det tänkvärt att många sätter en bag in box före sina barn, sin familj och sin släkt. Det finns en hel del människor som ligger i ”riskzonen”. Det kan betyda att du inte nödvändigtvis är en i ”A-laget nere på bänken” utan att du istället helt enkelt dricker dig lite för full, lite för ofta. Ett beteende som lätt kan eskalera och bli ett problem när en bag in box blir två bag in box, eller de där sista nubbarna blir lite för många (läs mer i vår artikelserie Tema alkohol).

Många barn växer upp i hem där alkohol tar bort den magi som ska finnas under julen. Därför arrangerar IOGT-NTO-rörelsen kampanjen Vit Jul för åttonde året. Syftet med kampanjen är att bedriva jullovsaktiviteter för barn och unga och få fler vuxna som firar jul med barn att fira en jul utan alkohol och låta julhelgen vara alkoholfri. Många barn känner oro när vuxna i deras närhet dricker alkohol. För dessa barn kan julen vara en pina istället för den glädjehögtid den borde vara. När förskolor, skolor, fritidsgårdar och sportaktiviteter tar jullov försvinner många frizoner. Vit Juls verksamhet är en viktig del för att skapa frizoner och ge barn en plats att gå till under jullovet, säger Lisa Greve, verksamhetsutvecklare för kampanjen. De aktiviteter som arrangeras under jullovet kan innehålla allt från pulkaåkning till pepparkaksbak och badhusbesök. För att se vilka aktiviteter som arrangeras klicka här.

Här kan du även vara med i kampanjen genom att ta ställning vilket innebär att du lovar att avstå drycker med en alkoholhalt över 2,25 volymprocent under julafton, juldagen och annandagen 2014.

Ställ gärna frågan till dig själv, hur stor plats får alkoholen ta i ditt hem under jul och nyår? Går det att minska ner eller kanske avstå helt. Berätta gärna för oss om du har någon egen berättelse inom det här området, du kan mejla info@doktorn.com om du vill vara vara anonym, annars går det bra att kommentera direkt i bloggen och på vår Facebooksida.

Det finns vinnare – familjer som har kontroll över sina alkoholvanor eller nyktra alkoholister som själva har tagit tag i sina problem. Vi hyllar er och tycker att alla ska få växa upp i ett hem där familjen står först, inte alkoholen!


Får det vara en katt till kaffet?

shutterstock_154696313

Vi pratar inte om lussekatter utan om det senaste fenomenet som har nått New York.

Nämligen ett kattcafé. Ursprungligen kommer idén om kattcafé från Japan där stressade människor kunde ta sig tid att sitta ner, umgås med katterna och bara vara. För faktum är att ett keligt husdjur kan göra underverk för oss människor eftersom den vänliga fysiska beröringen frigör ämnet oxytocin i hjärnan.Försök har visat att vänlig beröring – med en takt på omkring 40 strykningar per minut – kan sänka blodtrycket, höja smärttröskeln, sänka nivån av stresshormoner och för oss människor är beröring dessutom livsviktig. Enligt professor Kerstin Uvnäs-Moberg finns det en rad beröringsformer som framkallar oxytocinet: varm temperatur, massage och akupunktur till exempel. Hon säger även att det går utmärkt att byta ut den mänskliga kontakten till interaktion med ett djur. Och i Japan har man alltså sedan 90-talet använt mycket av den här kunskapen till att låta människor och djur interagera med varandra på så kallade kattcaféer.

Den 15 december i år kommer så New Yorks första kattcafé Meow Parlour att öppna. Förutom kaffe och fikabröd så kan du även boka in en kelstund med caféets katter i en hemmaliknande trygg miljö. En halvtimme med kissemissarna kostar 4 dollar, fem timmar kostar 30 dollar. Du kan fika med katterna, mata katterna och umgås i lugn och ro då tiderna bokas in i förväg. Och eftersom katterna kommer från katthemmet KittyKind finns även möjlighet för den som vill att adoptera sin alldeles egna katt.

Kanske ett kattcafé kan lugna den hektiska stadens stressade invånare eller vad tror du?

Mer läsning

kattcafé

Källa: TimeOut, http://www.doktorn.com