Världens snällaste björn tar sig an diabetes

bamse_omslag_webb kopia

Världens starkaste och snällaste björn hjälper till att öka kunskapen om typ 1-diabetes.

Det var syftet när Svenska Diabetesförbundet för ett år sedan lanserade en tematidning om just typ 1-diabetes. Tanken är att tidningen ska sprida kunskap på ett både lärorikt och samtidigt roligt sätt till kompisar, syskon och klasskompisar till de barn som har diabetes. Tidningen, som ges ut av Egmont Kärnan, vänder sig även till barn som lever med diabetes.

Svenska Diabetesförbundet arbetar mycket med att sätta fokus på problematiken som finns runt skolgången för barn med diabetes och vid lansering ansåg man att tematidningen är ett viktigt verktyg i arbetet. Tidigare har fokus legat på att informera och öka kunskapen hos skolpersonal och föräldrar, med tidningen vänder man sig även direkt till barnen och deras kompisar. Tidningen går att beställa här i Svenska Diabetesförbundets webbutik och den är gratis.

Det finns andra som också vänder sig till barn med diabetes, vi har tidigare berättat om boken ”Älskade vampyr – om livet med ett barn med diabetes typ 1” där författaren Ami Skånberg Dahlstedt på ett lekfullt sätt tar sig an sonen Egils diabetes. Ami bestämde sig bland annat för att försöka göra sjukdomen till något kul och ”coolt” och gjorde lekar av att mäta blodsockret. Du kan läsa intervjun med Ami och Egil här, där får du som förälder till barn med diabetes även tips från Ami från en förälder till en annan.

För föräldrar och skolpersonal har Svenska Diabetesförbundet även lanserat en film. Filmen i sin helhet finns här på deras hemsida men du kan se en liten trailer nedan! Mer läsning om diabetes hittar du på http://www.doktorn.com/diabetes


Den internationella diabetesdagen 14 november samt tävling om bok om diabetes

 

Idag är det den internationella diabetesdagen och i samband med det vill vi lyfta den allt snabbare växande sjukdomen diabetes och vad man själv kan göra för att påverka sin sjukdom och sin livskvalitét.

Diabetes typ 2 klassas sedan en tid tillbaka som en epidemi och FN pratar det som ett lika stort hot mot folkhälsan i världen som malaria, HIV/Aids och tbc. Det tragiska i sammanhanget är att det är en sjukdom som vi till väldigt stor del kan påverka med vår livsstil och kanske inte ens skulle behöva ha.

För att kunna få veta mer kring diabetes har vi ställt frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson som har specialiserat sig på sjukdomen och hur vi med vår kost och livsstil kan påverka sjukdomen. Kristina är just nu aktuell med sin bok, ”Diabetes – du kan själv påverka” och som du kan vinna längre ned i bloggen!

– Vad är diabetes?

Diabetes är en, eller rättare sagt en samling, sjukdomar som handlar om att kroppen inte kan hantera glukos på samma sätt som hos friska.

Vad är diabetes typ 1?

Typ 1 diabetes är en autoimmunsjukdom vilket innebär att vårt immunförsvar har attackerat och utrotat/dödat de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Då kan kroppen inte längre producera insulin. Insulin i sin tur är ett hormon som vi behöver för att få blodsockret (glukosen) från blodet och in i cellerna där det kan lagras eller användas som energi. Utan insulin, kan vi alltså inte minska mängden glukos i blodet – dvs sänka blodsockret.

– Vad är diabetes typ 2?

Typ 2 diabetes, även kallad åldersdiabetes, är egentligen en helt annan sjukdom. Här handlar det i första hand om att insulinet inte fungerar som det ska. Här produceras insulin, åtminstone inledningsvis, som det ska men när insulinet sen ska öppna upp cellerna så blir det problem. Man kan enkelt beskriva det som att insulin är som nycklar som öppnar upp cellerna och när man drabbas av typ 2 diabetes så har det blivit ”tjall på låset”.

– Vad händer i kroppen vid diabetes?

I båda fallen (typ 1 och typ 2) blir resultatet ett högt blodsocker. Mycket glukos i blodet, högt blodsocker, skadar kroppen genom att skada blodkärlen, nerver, näthinna, njurar etc via så kallad glykering. Något som successivt leder till nedsatt syn, försämrad cirkulation, känselbortfall och i förläningen hjärt- kärlsjukdom.

– Vad behöver man göra som diabetiker?

När man har drabbats av diabetes – oavsett om det är typ 1 eller typ 2 – ligger fokus på att försöka hålla blodsockret på en jämn nivå för att undvika följdsjukdomar och skador på kroppen. Det ska varken bli för högt eller för långt. Förutom mediciner så har livsstilen och framför allt kosten en viktig roll i denna balansgång. Maten vi äter, hur mycket vi rör på oss, andra sjukdomar, stress och sömn påverkar alla vårt blodsocker. Vi kan därför med vår livsstil hjälpa eller för del delen stjälpa kroppen i strävan att hålla blodsockret jämt.

De allra flesta förknippar i första hand diabetes med socker och att diabetiker ska undvika socker. Men detta är bara en väldigt liten del. Det finns betydligt mycket mer att göra.

– Vad händer när vi äter mat med kolhydrater och glukos?

Så fort vi äter kolhydrater (pasta, ris, potatis, rotfrukter, frukt, bröd, allt som är gjort på mjöl etc) så kommer blodsockret att påverkas. Kolhydrater består nämligen av glukos som minsta byggsten och när vi äter kolhydratrika livsmedel så bryts kolhydraterna/stärkelsen i dessa produkter ner till glukos i tarmen och glukosen tas sen upp i blodet. Glukos i blodet är samma sak som blodsocker.

Dock vet man att alla kolhydratrika livsmedel inte påverkar blodsockret lika mycket, det är det som kallas för GI – glykemiskt index. Ju mer finfördelat och/eller processat ett livsmedel är desto mer påverkar det blodsockret. Ett finfördelat mjöl tex. påverkar blodsockret mer än hela korn av samma spannmål (ex. vetemjöl vs. hel vetekärna). Faktum är att ett finfördelat mjöl till och med höjer blodsockret mer än vad socker gör.

– Vilken kolhydratkälla ska man välja som diabetiker?

Som diabetiker har man därför mycket att vinna på att tänka på vilken typ av kolhydratkälla man väljer – välja bort allt finfördelat och istället satsa på rena råvaror så som rotfrukter, hela korn, quinoa, bönor etc. Även den totala mängden kolhydrater bör hållas nere. En del dieter går hela vägen och förbjuder helt kolhydrater. Detta kommer naturligtvis lösa problemet med blodsockret på en gång eftersom; inga kolhydrater – ingen blodsockerpåverkan.

– Vad händer då med blodsockret med mera?

Ja, då missar man en viktig sak: blodsockerbalans är inte det enda man bör ta hänsyn till när man pratar om diabetes, åtminstone inte typ 2 diabetes. Det handlar om något mycket mer komplext, där flera andra faktorer spelar in så som inflammationer, blodtryckskontroll, blodfettskontroll etc. och att ta bort alla kolhydrater påverkar mer än bara blodsockret. Det kanske vassaste argumentet är att det inte finns något som tyder på att man måste ta bort alla kolhydrater för att minska/lösa problemet med blodsockret utan det räcker att välja rätt sort och måttlig mängd.

Vi på Doktorn tackar för Kristinas svar på frågor om diabetes!

På DOKTORN:com kan du även läsa ett utdrag från Kristinas bok, faktorer som är intressanta i samband med diabeteskost. Vad du ska tänka på när du är diabetiker, arbetar med diabetiker eller är närstående till någon som är diabetiker.

Vi tävlar även ut Kristinas bok – ”Diabetes – du kan själv påverka”

Vi har tre stycken exemplar som ni kan vinna. Skicka in ditt svar till info@doktorn.com senast på måndag den 19 november kl 12:00. Då drar vi tre vinnare och publicerar era namn på bloggen denna vecka. I ämnesraden i mejlet skriver ni ”Diabetestävling”. Glöm inte att skriva din fullständiga adress så att vi kan skicka er eventuella vinst.

Ps. Om ni inte vinner kan boken även köpas i vanlig bokhandel eller på Adlibris och Bokus. Ds.

Fråga: Vad brukar man kalla diabetes för?

  1. sockersjuka
  2. saltsjuka
  3. pepparsjuka

// Daniel, webbredaktör