I ett pilotprojekt ska en grupp forskare vid Stockholms universitet kartlägga mikroorganismer i tunnelbanan. Forskarna hoppas att projektet bland annat kan minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Men vad är mikroorganismer egentligen och är de farliga? Vi berättar mer!

Forskarna Klas Udekwu och Per Ljungdahl med forskargrupper vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut är en del av projektet MetaSUB som kartlägger mikroorganismer i tunnelbanan. MetaSUB är ett internationellt konsortium av laboratorium världen över som arbetar med att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanesystemet. Stockholm är en av många städer som ingår i projektet, däribland New York, Sao Paulo, Shanghai och Moskva. I mitten av mars tar studenter och forskare från Stockholms universitet prover från olika ytor på tunnelbanestationerna och i tågen för att studera olika sorters mikroorganismer.

Prover kommer att tas på följande stationer:
•T-Centralen
•Brommaplan
•Slussen
•Fittja
•Fruängen
•Västra Skogen
•Skarpnäck
•Danderyds sjukhus
•Globen

Projektet kommer att pågå under en femårsperiod och går ut på att identifiera mikroorganimser i tunnelbanesystemet. Forskarna vill öka förståelsen för den specifika sammansättningen av mikroorganismer i tunnelbanemiljön och undersöka hur miljön förändras med väder, årstider och människoströmmar. Man hoppas att kunskapen projektet ger kan bidra till att förbättra vår omgivning och miljö och förhoppningsvis minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer.

Fakta mikroorganismer

Vad är mikroorganismer? Mikroorganismer, eller mikrober, kallas de levande organismer som inte kan ses med blotta ögat. Bakterier och virus är några av de alla olika typer av mikroorganismer som finns. De allra flesta bakterier är livsnödvändiga för människan, till exempel består tarmfloran av bakterier som naturligt finns i människans tarmar.

Är mikroorganismer farliga? Varje timme avger du över 40 miljoner bakterieceller från handen, munnen, håret och andra kroppsdelar som landar på golv, väggar och andra ytor. Det uppskattas att över 99,9999 % av de bakterieceller vi får kontakt med varje dag liknar de vi redan har på oss och påverkar inte vår hälsa. Tack vare kunskap om god hygien och åtgärder som vaccinationsprogram är våra närmiljöer säkra även om det inte förhindrar att vi kan smittas av virusinfektioner som influensa.

Källa: Stockholms universitet