Fredagsinspiration: Världsdiabetesdagen – visste du att…?

shutterstock_241537834

Frederick Banting och Charles Best var de som upptäckte insulinet år 1920. Det visste du kanske, men vet du varför sjukdomen heter diabetes? Eller vad indiska läkare kallade sjukdomen långt före Kristus tid? Det gör vi och vi delar såklart med oss av kunskaperna!

Här har vi samlat en del fakta så att du kan briljera med lite extra diabeteskunskap i morgon på Världsdiabetesdagen!

Visste du att…?

  • Innan insulinet upptäcktes var diabetes en fruktad sjukdom som läkarna försökte lindra med ett antal strikta dieter där socker prompt skulle undvikas. Det enda man med säkerhet visste var nämligen att socker förvärrade tillståndet för diabetessjuka. I extrema fall ledde de stränga dieterna till att patienten dog av svält.
  • År 600 f.Kr kallades indiska läkare sjukdomen för ”honungsurin”.
  • Sjukdomen fick sitt namn efter greken Aretaios så precisa beskrivning av det kroppsliga förfallet och hur vätskan använder människan som ett vattenrör, genom vilket den rinner ut. Namnet diabetes betyder ungefär ”rinna ut”.
  • I jakten på att lösa gåtan med diabetes utförde Frederick Banting och hans 21-årige medicinstudent Charles Best experiment på diabetessjuka hundar. Det gick åt många hundar för att utvinna insulin ur hundpankreas och få fram ett verksamt insulin som kunde injiceras i människor.
  • Leonard Thompson, 14 år från Toronto, var den första patienten att få insulininjektioner. Detta var 1922 och det blev en stor framgång. Innan hade han varit nära döden men efter insulininjektionerna återfick han snabbt styrka och aptit.
  • John Macleod var den som försedde Banting och Best med ett laboratorium där de kunde utföra sina experiment och var också den som stödde och övervakade projektet. John Macleod var på den tiden den ledande diabetesforskaren i Kanada och det är möjligt att hans kontakter i forskarvärlden kan ha bidragit till ett snabbt erkännande av insulinupptäckten.
  • År 1923 delades Nobelpriset i fysiologi eller medicin ut. Som mottagare av priset stod Frederick Banting och John Macleod för ”upptäckten av insulinet”. Charles Best var därmed förbisedd, något som Banting tyckte var felaktigt och valde därför att dela sitt pris med Best. Även Macleod gav halva sin prissumma till kemisten James Collip, vars insats främst rörde dosering och styrkebestämning av insulinet.
  • Banting, Macleod och resten av forskargruppen tog patent på insulinextraktet men gav bort rättigheterna till universitet i Toronto, som senare använde inkomsterna till fortsatt forskning.
  • Insulin botar inte diabetes, men anses ändå vara en av de största medicinska upptäckterna genom tiderna.
Fakta hämtad från Diabetesförbundet och Nobelpriskampen.se

Fredagsinspiration: Träningstips för dig som är diabetiker!h

shutterstock_121967458

Fysisk aktivitet och träning är bra för hälsan, det gäller för alla och även för dig som är diabetiker. Det finns några saker att tänka på för dig med diabetes och vi har samlat några råd och tips! 

Träning ger inte bara bättre kondition och allmänhälsa utan ökar även insulinkänsligheten, något som kvarstår upp till 24 timmar. När du använder dina muskler vid träning eller fysisk aktivitet ökar glukostransporten i muskeln och insulinkänsligheten förbättras. All fysisk aktivitet, oavsett om det är kondition eller styrka, har en blodsockerreducerande effekt. Det innebär att blodsockernivåerna sjunker när du rör på dig. Hur mycket och hur fort är individuellt och beror på träningens intensitet och hur länge du håller på.

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet, speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass. Du ska däremot inte helt undvika att ta insulin. Har du för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret (man ökar känsligheten för ett insulin som inte finns). Detta leder till minskad prestationsförmåga (energin=glukos blir kvar i blodbanan och kan inte ta sig in i muskelcellen).

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningnen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker. Ju mer intensivt man tränar ju mer ökar främst glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom detta (och muskelglykogenet) förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråden.

Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker det ungefär 2 mil. Vid höginstensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den).

shutterstock_211686553 (1)

Råd 

  • Ät helst riktig mat 1-3 timmar före ett motionspass. Justera eventuellt ner insulindosen till denna måltid.
  • Mät blodsockret innan ett träningspass (se nedan) och under ett träningspass om det blir långvarigt.
  • Se till att ha tillgång till ”snabba kolhydrater” (druvsocker, sportdryck) under träningen.
  • Se till att dricka ordentligt före, under och efter träning.
  • Extra tillförsel av kolhydrater om träningen överstiger 30 min. Ca 15-30 gram för varje halvtimme. T ex: Druvsocker, juice, mjölk, choklad, söt saft. 15 gram = ca 1 dl söt saft, ½ kexchoklad
  • Ät efter träningen för att fylla på glykogenföråden. Blanda gärna snabba och långsamma kolhydrater. Lite godis och grovt bröd.
  • Justera eventuellt ner nattdosen och frukostdosen nästa morgon.
  • Vid allvarlig njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodtrycket för mycket. Vid mångårig diabetes finns risk för hjärtskador och förslitningskador vid alltför hård fysisk aktivitet.
  • Kom ihåg att prata med din läkare eller sjuksköterska innan du gör några större förändringar av insulindoserna.

Tips!

  • Välj aktiviteter som du tycker är roliga.
  • Ta dig tid att värma upp ordentligt (10–15 minuter).
  • Man måste inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.
  • Minst 30 min aktivitet 3-4 gr/vecka rekommenderas.
  • Sätt upp uppnåbara mål – börja långsamt och bygg upp gradvis.
  • Träningen ska helst vara regelbunden – lite och ofta är bättre än ansträngande och sällan.

Du ska inte bli rädd för att träna på grund av diabetes och eventuellt blodsockerfall, människor med diabetes kan till exempel springa maraton eller åka stora skidlopp, det kräver bara lite mer planering i samband med träningspassen. Utgå från att välja aktiviteter som du tycker är roliga och håll koll på blodsockret så kommer du att kunna träna tryggt!

Med tanke på att det är Världsdiabetesdagen idag så är även veckans recept på temat diabetes. Smarriga muffins passar perfekt efter ett träningspass! Vi vill passa på att önska alla våra vänner och de som ni känner en riktigt trevlig helg!

Trevlig helg!

Redaktionen

Källa: Abbot, Rubin Medical, Diabeteshandboken

Mer läsning

Veckans recept: Banan- & chokladmuffins för diabetiker

Muffins som smakar lika gott till fika som mellanmål. Passar även dig som är diabetiker.

Receptet är hämtat ur boken ”Diabetes – du kan själv påverka”. Hela receptet hittar du här på doktorn.com


Bli sockerfri på 8 veckor – vinn boken ”Kärnfrisk familj”!

shutterstock_205432318

Idag kan du på Doktorn.com läsa om att forskare varnar för att europeiska barn äter för mycket socker. Vi har en bok här på Redaktionen som heter ”Kärnfrisk familj – så gör du” (och som du kan vinna). Där finns bland annat ett program som heter ”sockerfri på åtta veckor” som vi vill dela med oss här i bloggen!

Boken Kärnfrisk familj – så gör du skrevs av författarna Ninka-Bernadette och Morten Mauritson när de hade kommit till insikt och ville ändra inte bara sin egen utan även hela familjens livsstil. Programmet som kan hjälpa dig att bli sockerfri är framtaget i samarbete med bland annat Thorbjörg Hafsteinsdottir, sjuksköterska och näringsterapeut med erfarenhet av att arbeta med sockeravvänjning.

Att bli sockerfri kan ha en rad hälsofördelar och det här åtta veckors-programmet i sin helhet, det här är en kortare och förenklad version, hittar du i boken som ges ut på förlaget Langeskiöld. Vill du vinna ett exemplar av boken? Missa inte tävlingen längst ner i det här blogginlägget!

shutterstock_131078540

Bli sockerfri på 8 veckor

1. Testa: Är du sockerberoende?

Vi börjar med en lista på symtom och beteenden man brukar ha om man inte tål socker. De kommer ofta timmarna och dagarna efter att man ätit mycket sött:

  • trötthet, sömnighet
  • dåligt humör, irritation, kort stubin
  • koncentrationssvårigheter
  • oro, rastlöshet
  • dålig sömn
  • huvudvärk
  • sötsug, särskilt när man är trött och stressad
  • viktuppgång
  • ser till att alltid ha sötsaker hemma
  • tycker att frukt inte är tillräckligt sött
  • ljuger om hur mycket bröd eller socker man äter
  • blir sur om någon ätit upp sista godiset
  • gömmer undan sötsaker, även för barn

Om du har många av dessa symtom och beteenden kan det vara tecken på att du är sockerberoende och mår bra av att trappa ner eller sluta med sötsaker. Det gäller särskilt de sista fem punkterna som handlar om beteendet.

2. Rensa bort!

Rensa bort allt socker ur kylskåp och skafferi. Det kan finnas överallt och ha många namn, bland annat druvsocker, sirap, melass, råsocker, farin, florsocker, glukos, laktos, fruktsocker, honung, maltodextrin, dextros, sackaros och sorbitol.

Undvik konstgjorda sötningsmedel, de lurar kroppen att trigga sötsuget. Om man vill söta är björksocker (xylitol), maltitol eller laktitol okej.

Kolla i ingredienslistan! Socker är också alla snabba kolhydrater som fungerar likadant som socker i kroppen, till exempel vitt bröd, vitt mjöl och vitt ris. Fällorna finns där man minst anar det, i färdigmat, pålägg och charkuterier. Det kan finnas i makrill på burk, frysta bär, ketchup, soja, marinerat kött, chips, nötblandningar, pommes frites, pasta, saft, fruktjuice, fruktyoghurt, läsk och många frukostflingor.

3. Köp hem!

För att bli av med sötsuget, undvik all mat med snabba kolhydrater. För att få balans minskar du mängden kolhydrater och ökar mängden proteiner och goda fetter som ger bättre och längre mättnad. Det här är bra mat för att slippa sötsug:

  • Protein av hög kvalitet, till exempel ägg, kyckling, kalkon, fisk, gärna fet fisk som lax, makrill, sardiner och strömming.
  • Frukt och bär av alla de slag: banan, jordgubbar, hallon, mango, blåbär, björnbär, äpple, allt gärna ekologiskt.
  • Sojamjölk, rismjölk.
  • Grönsaker, baljväxter och rotfrukter efter smak: morötter, rödbetor, squash, potatis, vitkål, broccoli, blomkål, brysselkål, ärter, tomat, gurka, paprika, avokado, majs, sallad, fänkål, gärna ekologiskt.
  • Fullkornsprodukter som råris, vildris, fullkornspasta, fullkornsbröd, quinoa, hirs, havre.
  • Oljor från linfrö, oliv, raps och kokos.
  • Nötter och mandlar.

4. Ät regelbundet!

Frukost:

Om du äter så att blodsockret håller sig stabilt redan från morgonen så hinner sötsug inte uppstå innan det är dags för mellanmål. Här är ett tips:

  • Varm toast med stekt ägg och tomat
  • Det här behövs till 2 personer:
  • 2 skivor fullkornsbröd, ev glutenfritt
  • 4 ägg
  • olivolja
  • hackad vitlök
  • tomater, skurna i skivor
  • lite majonnäs
  • hackad purjolök

Gör så här: Vändstek äggen i olivoljan med vitlöken. Rosta bröd och tomatskivor i oljan. Bred lite majonnäs på brödet, lägg på två stekta ägg och tomater. Strö purjolök över.

Lunch:

Protein, grönsaker och nyttiga fetter till lunch stabiliserar blodsockret så att du är på den säkra sidan. Det gäller att ändra proportionerna så att du äter mer proteiner och grönsaker/rotfrukter och mindre snabba kolhydrater. Allt vitt ris, vit pasta och vitt mjöl är bannlyst, välj i stället fullkornsprodukter. Några lunchtips:

  • Sallad med kyckling, oliver, ägg, grönsallad och dressing av olja och vinäger.
  • Matig rågbrödsmacka med pålägg av grönsallad, ägg, räkor, gurka, tomat eller andra grönsaker. Ta lite majonnäs i stället för smör, den innehåller kallpressad olja och protein från ägg.
  • Kebab med sallad, utan bröd eller pommes frites.

Middag:

Till middag gäller samma ”regler” som för lunchen: mindre kolhydrater än tidigare och mer proteiner.

  • Ugnsrostade grönsaker/rotfrukter
  • med kycklingfilé
  • Det här behövs:
  • grönsaker, rotfrukter
  • lite olja
  • salt

Gör så här: Sätt ugnen på 200°. Skala och skär grönsakerna/rotfrukterna i fingerstora bitar. Ringla lite olja över och blanda om. Salta lätt. Rosta i ugnen cirka 20 min. Servera till en kycklingfilé.

5. Mellanmål är viktigt!

För att mota sötsuget behövs två mellanmål: ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Ät mellanmål innan du blir hungrig! Det stora sötsuget kommer ju när blodsockret hinner sjunka och du blir hungrig. Ett proteinrikt mellanmål i rätt tid stoppar sötsuget. Tipset är att äta ett mellanmål två timmar efter varje måltid, det vill säga innan hungern ger sig till känna och sötsuget kommer som ett brev på posten.

Mellanmålet ska innehålla både kolhydrater och protein, det håller blodsockerhalten stabil. Här är Elins bästa mellanmål, förenklade men inspirerade av recept i boken:

  • en halv burk keso med frukt, bär och nötter
  • en knäckemacka med ägg
  • en banan och en näve nötter
  • grönsaksstavar med jordnötsdipp
  • Ät aldrig enbart frukt som mellanmål, det kan trigga sötsuget. Mixa en fruktsmoothie med proteinpulver i stället (se recept Frukost eller Ät kvällsmat här i programmet). Se upp med torkad frukt.

6. Ät kvällsmat – och sov gott

”Nattamat” ger god sömn och håller blodsockerhalten stabil till nästa morgon. Tips ur boken:

  • God natt-smoothie på 1 del blåbär, 2 delar hallon, 2 delar ris- och sojamjölk, 2 msk linfröolja, 1 msk proteinpulver, ¼ tsk kanel, en knivsudd vanilj och lite citronsaft.
  • Fruktsallad med lite mandelolja, kokosmjölk, russin och hackade mandlar.

7. Så fortsätter du!

Den gyllene medelvägen passar den som inte är sockermissbrukare och som gärna vill unna sig lite sötsaker ibland utan att sötsuget triggas i gång för full maskin igen. Prova det här efter några veckor:

  • Ät frukost, lunch, middag och mellanmål varje dag.
  • Bädda in kolhydraterna i protein, så påverkas inte blodsockret lika mycket. Ät ägg, kyckling eller fisk strax innan du unnar dig sötsaker.
  • Lite tillsatt socker i maten är okej, men välj bara socker av god kvalitet – och njut av det.
  • Om du är en godisgris, ät bara godis en dag i veckan.
  • Välj bort light-produkter och konstgjorda sötningsmedel.

Vinn boken!

Kommer du att testa programmet? Är du sugen på att bli av med ditt sockerberoende? Berätta gärna för oss här i kommentarsfältet eller på Facebook. Vill du vinna boken ”Kärnfrisk familj – så gör du”? Vi lottar ut två exemplar. Såhär gör du för att vara med och tävla:

  1. Gilla vår Facebooksida http://www.facebook.com/doktornpunktcom och dela det här inlägget (klicka dela) på din Facebooksida.
  2. Svara på frågan: är socker en kolhydrat?
  3. Bifoga en kort motivering varför just du vill bli fri från sockerberoende!

Skicka in svaret och motiveringen till Doktorn.com, Isafjordsgatan 30C, PL 400 164 40 Kista eller mejla svaret till fraga@doktorn.com och märk ditt brev/vykort eller din e-post med ”Sockertävling” När vi fått in tillräckligt med svar drar vi en vinnare som meddelas via bloggen/Facebooksidan. Lycka till!


Google i ögat ska hjälpa diabetiker

shutterstock_171530321

I dagens samhälle med smarta hushåll, klockor och glasögon kanske det inte kommer som någon överraskning att det snart finns smart teknik som kan användas för att hjälpa dig som är diabetiker.

Det är sökföretaget Google som än en gång tagit tekniken till nya höjder genom att ta fram linser som ska hjälpa dig som är diabetiker att hålla koll på insulinnivåerna med hjälp av tårar. Linsen innehåller mikroskopiska sensorer som mäter sockerhalten i bärarens tårar. Sensorerna är kopplade till en extremt tunn antenn med sändare som ligger mellan två lager av linsmaterial. Är dina insulinnivåer för låga ska linserna kunna larma.

googlelens

Prototypen man har tagit fram vid Googles X-lab, den anläggning där man skapar den här typen av framtidsprojekt, tog ungefär 18 månader att utforma men hur mycket det har kostat vill inte Google avslöja.

De smarta kontaktlinserna inte en utveckling av företagets redan omtalade glasögon Google Glasses. Man tror att diabetiker om fem år ska kunna köpa och använda linserna.

Fakta diabetes

  • 382 miljoner människor med diabetes som måste mäta sitt blodsocker.
  • Enligt International Diabetes Federation kommer var tionde person lida av diabetes 2035.

Källa: AP

Mer läsning


Världens snällaste björn tar sig an diabetes

bamse_omslag_webb kopia

Världens starkaste och snällaste björn hjälper till att öka kunskapen om typ 1-diabetes.

Det var syftet när Svenska Diabetesförbundet för ett år sedan lanserade en tematidning om just typ 1-diabetes. Tanken är att tidningen ska sprida kunskap på ett både lärorikt och samtidigt roligt sätt till kompisar, syskon och klasskompisar till de barn som har diabetes. Tidningen, som ges ut av Egmont Kärnan, vänder sig även till barn som lever med diabetes.

Svenska Diabetesförbundet arbetar mycket med att sätta fokus på problematiken som finns runt skolgången för barn med diabetes och vid lansering ansåg man att tematidningen är ett viktigt verktyg i arbetet. Tidigare har fokus legat på att informera och öka kunskapen hos skolpersonal och föräldrar, med tidningen vänder man sig även direkt till barnen och deras kompisar. Tidningen går att beställa här i Svenska Diabetesförbundets webbutik och den är gratis.

Det finns andra som också vänder sig till barn med diabetes, vi har tidigare berättat om boken ”Älskade vampyr – om livet med ett barn med diabetes typ 1” där författaren Ami Skånberg Dahlstedt på ett lekfullt sätt tar sig an sonen Egils diabetes. Ami bestämde sig bland annat för att försöka göra sjukdomen till något kul och ”coolt” och gjorde lekar av att mäta blodsockret. Du kan läsa intervjun med Ami och Egil här, där får du som förälder till barn med diabetes även tips från Ami från en förälder till en annan.

För föräldrar och skolpersonal har Svenska Diabetesförbundet även lanserat en film. Filmen i sin helhet finns här på deras hemsida men du kan se en liten trailer nedan! Mer läsning om diabetes hittar du på http://www.doktorn.com/diabetes


Den internationella diabetesdagen 14 november samt tävling om bok om diabetes

 

Idag är det den internationella diabetesdagen och i samband med det vill vi lyfta den allt snabbare växande sjukdomen diabetes och vad man själv kan göra för att påverka sin sjukdom och sin livskvalitét.

Diabetes typ 2 klassas sedan en tid tillbaka som en epidemi och FN pratar det som ett lika stort hot mot folkhälsan i världen som malaria, HIV/Aids och tbc. Det tragiska i sammanhanget är att det är en sjukdom som vi till väldigt stor del kan påverka med vår livsstil och kanske inte ens skulle behöva ha.

För att kunna få veta mer kring diabetes har vi ställt frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson som har specialiserat sig på sjukdomen och hur vi med vår kost och livsstil kan påverka sjukdomen. Kristina är just nu aktuell med sin bok, ”Diabetes – du kan själv påverka” och som du kan vinna längre ned i bloggen!

– Vad är diabetes?

Diabetes är en, eller rättare sagt en samling, sjukdomar som handlar om att kroppen inte kan hantera glukos på samma sätt som hos friska.

Vad är diabetes typ 1?

Typ 1 diabetes är en autoimmunsjukdom vilket innebär att vårt immunförsvar har attackerat och utrotat/dödat de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Då kan kroppen inte längre producera insulin. Insulin i sin tur är ett hormon som vi behöver för att få blodsockret (glukosen) från blodet och in i cellerna där det kan lagras eller användas som energi. Utan insulin, kan vi alltså inte minska mängden glukos i blodet – dvs sänka blodsockret.

– Vad är diabetes typ 2?

Typ 2 diabetes, även kallad åldersdiabetes, är egentligen en helt annan sjukdom. Här handlar det i första hand om att insulinet inte fungerar som det ska. Här produceras insulin, åtminstone inledningsvis, som det ska men när insulinet sen ska öppna upp cellerna så blir det problem. Man kan enkelt beskriva det som att insulin är som nycklar som öppnar upp cellerna och när man drabbas av typ 2 diabetes så har det blivit ”tjall på låset”.

– Vad händer i kroppen vid diabetes?

I båda fallen (typ 1 och typ 2) blir resultatet ett högt blodsocker. Mycket glukos i blodet, högt blodsocker, skadar kroppen genom att skada blodkärlen, nerver, näthinna, njurar etc via så kallad glykering. Något som successivt leder till nedsatt syn, försämrad cirkulation, känselbortfall och i förläningen hjärt- kärlsjukdom.

– Vad behöver man göra som diabetiker?

När man har drabbats av diabetes – oavsett om det är typ 1 eller typ 2 – ligger fokus på att försöka hålla blodsockret på en jämn nivå för att undvika följdsjukdomar och skador på kroppen. Det ska varken bli för högt eller för långt. Förutom mediciner så har livsstilen och framför allt kosten en viktig roll i denna balansgång. Maten vi äter, hur mycket vi rör på oss, andra sjukdomar, stress och sömn påverkar alla vårt blodsocker. Vi kan därför med vår livsstil hjälpa eller för del delen stjälpa kroppen i strävan att hålla blodsockret jämt.

De allra flesta förknippar i första hand diabetes med socker och att diabetiker ska undvika socker. Men detta är bara en väldigt liten del. Det finns betydligt mycket mer att göra.

– Vad händer när vi äter mat med kolhydrater och glukos?

Så fort vi äter kolhydrater (pasta, ris, potatis, rotfrukter, frukt, bröd, allt som är gjort på mjöl etc) så kommer blodsockret att påverkas. Kolhydrater består nämligen av glukos som minsta byggsten och när vi äter kolhydratrika livsmedel så bryts kolhydraterna/stärkelsen i dessa produkter ner till glukos i tarmen och glukosen tas sen upp i blodet. Glukos i blodet är samma sak som blodsocker.

Dock vet man att alla kolhydratrika livsmedel inte påverkar blodsockret lika mycket, det är det som kallas för GI – glykemiskt index. Ju mer finfördelat och/eller processat ett livsmedel är desto mer påverkar det blodsockret. Ett finfördelat mjöl tex. påverkar blodsockret mer än hela korn av samma spannmål (ex. vetemjöl vs. hel vetekärna). Faktum är att ett finfördelat mjöl till och med höjer blodsockret mer än vad socker gör.

– Vilken kolhydratkälla ska man välja som diabetiker?

Som diabetiker har man därför mycket att vinna på att tänka på vilken typ av kolhydratkälla man väljer – välja bort allt finfördelat och istället satsa på rena råvaror så som rotfrukter, hela korn, quinoa, bönor etc. Även den totala mängden kolhydrater bör hållas nere. En del dieter går hela vägen och förbjuder helt kolhydrater. Detta kommer naturligtvis lösa problemet med blodsockret på en gång eftersom; inga kolhydrater – ingen blodsockerpåverkan.

– Vad händer då med blodsockret med mera?

Ja, då missar man en viktig sak: blodsockerbalans är inte det enda man bör ta hänsyn till när man pratar om diabetes, åtminstone inte typ 2 diabetes. Det handlar om något mycket mer komplext, där flera andra faktorer spelar in så som inflammationer, blodtryckskontroll, blodfettskontroll etc. och att ta bort alla kolhydrater påverkar mer än bara blodsockret. Det kanske vassaste argumentet är att det inte finns något som tyder på att man måste ta bort alla kolhydrater för att minska/lösa problemet med blodsockret utan det räcker att välja rätt sort och måttlig mängd.

Vi på Doktorn tackar för Kristinas svar på frågor om diabetes!

På DOKTORN:com kan du även läsa ett utdrag från Kristinas bok, faktorer som är intressanta i samband med diabeteskost. Vad du ska tänka på när du är diabetiker, arbetar med diabetiker eller är närstående till någon som är diabetiker.

Vi tävlar även ut Kristinas bok – ”Diabetes – du kan själv påverka”

Vi har tre stycken exemplar som ni kan vinna. Skicka in ditt svar till info@doktorn.com senast på måndag den 19 november kl 12:00. Då drar vi tre vinnare och publicerar era namn på bloggen denna vecka. I ämnesraden i mejlet skriver ni ”Diabetestävling”. Glöm inte att skriva din fullständiga adress så att vi kan skicka er eventuella vinst.

Ps. Om ni inte vinner kan boken även köpas i vanlig bokhandel eller på Adlibris och Bokus. Ds.

Fråga: Vad brukar man kalla diabetes för?

  1. sockersjuka
  2. saltsjuka
  3. pepparsjuka

// Daniel, webbredaktör


Får man bättre hälsa genom att flytta till annan ort?

Genom att flytta från ett fattigt område till ett mindre fattigt område (utan att höja sin inkomst) leder till förbättrad hälsa, enligt en ny studie som publicerades i Science i fredags.

Vad var anledningen till att du flyttade till din nuvarande bostad?
Gissningsvis hade du en bra anledning till att du flyttade dit du bor idag. Oftast flyttar man på eget initiativ, för att få närmare arbetet, familj eller för att flytta dit arbetet finns.

På nittiotalet gjorde amerikanska forskare ett försök att låta slumpmässigt utvalda människor få bidrag för att flytta från de mest utsatta områdena till något bättre bostadsområden. I dagarna har resultatet nu studerats och man har kommit fram till:

Att även om de som via försöket fick flytta inte höjde sina inkomster kunde man notera att de hade bättre fysik och bättre hälsa.

Man har även tidigare dragit slutsatsen att flytt till rikare områden leder till minskad fetma och diabetes. Den stora slutsatsen som dessa forskare gemensamt har kommit fram till är att det bostadsområde man bor i har större inverkan på människors allmänna hälsa än låga inkomster och etnisk segregering som man tidigare trott.

Vi öppnar nu för möjligheten att kommentera direkt här på bloggen om varför du flyttade och om det påverkade din hälsa positivt på något sätt.

[Vi testar denna gång att kunna ha ett öppet forum kring denna fråga så vi kan få igång en diskussion. Vi utvärderar detta vid ett senare tillfälle och tar beslut om hur vi gör med öppenheten för framtiden – så håll som tidigare en trevlig ton i ditt svar/berättelse].