Doktorns boktips: Ord inuti

Så många känslor, men ändå så svårt att beskriva dem. Boken ”Ord inuti” innehåller 150 stycken nyord som hjälper dig sätta ord på det du känner.

Forskning om psykisk hälsa visar att vi mår bättre om vi kan prata om hur vi mår, men det förutsätter ju också att vi med ord kan beskriva våra känslor. Som en hjälp på traven har den ideella föreningen Mind, som arbetar för psykisk hälsa och driver verksamheten ”Självmordslinjen”, tagit fram nyordsboken Ord inuti. Den innehåller 150 ord från A till Ö som beskriver känslor som tidigare saknat ett eget ord. Har du till exempel någon gång känt att en relation drar ned dig och gör dig till en sämre version av dig själv? I så fall har du känt dig relationstung.

Ord inuti kan ses som en ordbok, ett lexikon eller en självhjälpsbok – det är du själv som bestämmer hur du vill använda den. Men en sak är säker, det svenska språket ska aldrig mer behöva hindra dig från att beskriva hur du mår.

Varje sålt exemplar av Ord inuti innebär ett bidrag till Minds verksamhet. Köp boken här

Bildkälla: Mind

Fredagsinspiration: 7 tips till en glädjefull helg

shutterstock_314870831Helgen står för dörren och vi har lösningen till dig som vill få lite mer glädje i kropp och själ – häng med så presenterar vi listan som ska få dig att dra på smilbanden!

Visst handlar det mycket om attityd, det finns undersökningar som visar att sinnesstämningen och vad du själv bestämmer dig för påverkar vår känsla för och mottaglighet av glädje och lycka. Lägg till att det finns sätt som ökar endorfinerna i din kropp och hjälper dig på traven så att du kan se att glädjen i vardagen står för dörren. Vad ger dig glädje? Såpbubblor? Kattungar? Finansiell trygghet? Lugn och ro? Berätta gärna i kommentarsfältet eller på vår Facebooksida

Så får du mer glädje i ditt liv

Skratta! Ett gott skratt förlänger livet sägs det ju och skrattet aktiverar din kropps muskler och hjälper hjärnan att frigöra inte bara endorfiner utan även seratonin och dopamin som även de hjälper till att hålla humöret på topp. Dessutom kan ett skratt och glatt sinne hjälpa till att förebygga och motverka spänningar och stress.

Musik! Att musik kan påverka vår sinnesstämning är nog ingen hemlighet, bra musik kan hjälpa till att skapa endorfiner och hjälper dig att slappna av. Det viktigaste är att det är musik som får dig att slappna av!

Motionera! Motion är alltid bra för att höja stämningen och humöret för motionen ger dig inte bara en känsla av välmående i kroppen utan hjälper även till att frigöra endorfiner. Se till att du motionerar mer än en halvtimme bara och gärna utomhus om du orkar!

Våga leva! Att överskrida sina gränser, springa maratonlopp eller hoppa fallskärm till exempel, gör att hjärnan frigör endorfiner i ett rus. Så, är det något du har drömt om att göra men inte vågat än – ta chansen, du kan bli gladare på kuppen!

Hitta lugnet! Precis som att överskrida dina gränser kan frigöra endorfiner hjälper exempelvis motion till att ändra hjärnan från att vara inställd på stress till att bli mer avslappnad och positiv. Försök hitta lugnet, det ger din kropp och själ ro!

Sov gott! Visst är det så att en god nattsömn gör skillnad – under sömnen ökar produktionen av endorfin och melatonin och en god natts sömn kan hjälpa dig att vakna utvilad och lyckligare!

Hoppas du hittar något tips som du tycker passar just dig!

Med det sagt går vi över till veckans recept som innehåller supernyttiga granatäpplet! Vi önskar alla en fantastiskt skön, glädjefylld och alldeles förträfflig helg så ses vi igen på måndag!

Trevlig helg! 

Redaktionen

Granatäppelsallad med grillad kyckling och avokado

En spännande sallad som bjuder på nya och exotiska smaker.

Granatäpplen är gott och nyttigt och passar perfekt i sallader. Granatäpplet symboliserar fruktbarhet. De gamla grekerna kallade frukten för persiska äpplen. En grekisk granatäppeltradition är att bruden som ska gifta sig brukar mata sin blivande man med frukten. På nyårsafton brukar man kasta ett äpple i golvet så att fruktköttet exploderar och de röda kärnorna studsar och sprids i hemmets alla vrår. Ett delikat fruktfyrverkeri med andra ord! Här hittar du hela receptet på Doktorn.com


Sommarkollo utan åldersgräns

shutterstock_397624186

Sommarkollo är inte bara till för barn med mycket spring i benen, utan fungerar lika bra för seniorer som hellre umgås än sitter hemma på egen hand. Det har man tagit fasta på utanför Stallarholmen, där sommarkollo för äldre är ett årligt inslag.

Tillhör man den äldre generationen som har ledsnat på att sitta inne och häcka hela sommaren så finns sommarkollo som ett alternativ. I Stockholms Stadsmissions regi har sommarkollo för äldre arrangerats i flera år ute på Stenfasta utanför Stallarholmen, rapporterar SVT nyheter.

Sommarkollot pågår i en eller två veckor och hit kommer äldre som vill ha ett avbrott i ensamheten och den oönskade isoleringen. På kollot får de chans att aktivera sig efter tycke, smak och ork, exempelvis genom morgongymnastik, musikstunder och vistelse i naturen.

Många tycker det är så roligt att de brukar återkomma även nästföljande år, så nog är väl sommarkollo för äldre något för fler ställen i Sverige att ta efter!


#säghej – och tillsammans motar vi mobbningen i grind!

Namnlöst-1 kopieraTillbaka i skolan och på arbetsplatser runt om i landet drabbas alltför många av mobbning, något som oavsett ålder sätter svåra spår och djupa ärr. #säghej kan vara en början till något bättre – hjälp oss sprida kampanjen och du, glöm inte att säga hej!

Vår tanke med #säghej är att det många gånger är en bit på vägen att synliggöra medmänniskor och inte bara gå förbi med skyddslappar för ögonen. För den som blir mobbad kan självkänslan pressas i botten och att någon då ser dig, det kan vara avgörande för att orka resa sig eller för att orka be om hjälp att resa sig. Ser du någon som verkar vara utanför – #säghej Tillsammans kan vi mota mobbningen i grind – dela gärna en eller flera av bilderna (som du kan klicka på) – bilderna finns även på vår Facebooksida!

Har du några tips på hur vi kan förebygga mobbning? Eller har du någon historia från ditt eget liv som handlar om just mobbning? Dela gärna med dig till oss på Redaktionen, du får vara anonym. Mejla redaktionen@doktorn.com eller om du vill dela med dig på vår Facebooksida och berätta – din historia kan vara avgörande för någon annan!

Organisationen Friends arbetar för att förebygga mobbning på såväl arbetsplatser som i skolan. Här följer några riktigt bra råd från Friends, stöd gärna deras arbete. Listan är ganska lång men råden är viktiga så dela gärna på din blogg eller Facebooksida.

De är uppdelade i ”Hemma”, ”I barnets skola eller förskola”, ”På barnets idrottsförening” och ”På arbetsplatsen”.

I hemmet

  • Prata om kamratskap och utanförskap. Passa på när barnet tar upp saker som har hänt i skolan eller på fritiden och fråga vad barnet tycker och tänker om det som har hänt. Var det ok att han/hon gjorde så? Vad hade han/hon kunnat göra istället? Hur skulle du ha känt om det hände dig? Vad kan du göra om du ser något sånt här hända igen? Du kan också fråga vilka i klassen barnet brukar leka med, om det är någon som många vill vara med och varför, och om någon är utanför.
  • Lyssna på ditt barn och ta dess berättelser på allvar så att barnet känner sig lyssnad till på riktigt, i både stort och smått. Barnet ska både känna att den har ditt stöd när det behöver hjälp men också känna tillit till sig själv. Undvik att säga sånt som: ”Bry dig inte om dom så slutar dom säkert”. De ger bara barnet en bekräftelse på att det är utsatt men att det inte finns något att göra åt det. Barnet får med andra ord finna sig och stänga in smärtan. Hjälp istället barnet att hitta strategier för hur man kan hantera olika situationer eller problem som uppstår.
  • Ge ditt barn verktyg för hur man kan lösa konflikter på bra sätt. Tänk på att barnet anammar de sätt som ni löser problem inom familjen.
  • Fundera över hur ni pratar hemma. Blir det mycket skitsnack? Vilka fördomar och normer förmedlar du till dina barn? Förutsätter du exempelvis att de kommer bli kära i någon av motsatt kön eller ställer du öppna frågor som ger dina barn möjlighet att svara något annat?

I skola eller förskola

  • Som vuxen är du alltid en förebild. Därför måste du även vara medveten om hur du beter dig när du befinner dig på förskolan eller skolan. Är jag en sån som säger ifrån om jag ser någon behandla ett annat barn illa? Hur reagerar jag om någon skriker ”Fitta” eller ”Bögjävel” i korridoren? Har jag på mig skorna fast alla barn måste ta av sig sina?
  • Uppmärksamma fler barn än dina egna. Lär dig namnen på de andra barnen i klassen och på barnets fritidsaktivitet. Fråga hur det är om någon ser ledsen ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges.
  • Ha en positiv kommunikation med och om skolan. Prata aldrig illa om barnets skola eller personal inför dina barn (även om du är kritisk). Skapa tidigt en dialog med personalen. Vänta inte tills något har hänt. Om du har goda relationer med barnets skola är chansen större att du i ett tidigt skede får veta när något inte är som det ska och det blir vanligtvis lättare att lösa problemen.
  • Lär känna barnets skola! Var med på föräldramöten och var delaktig i skolans trygghetsarbete. Något som många föräldrar upplever som lärorikt är att vara med barnet en dag i förskolan eller skolan. Då ser man sånt som grupperingar, maktstrukturer och om någon är utanför gruppen. Prata gärna med pedagogerna efteråt om både positiva och negativa saker du har sett.
  • Ha en positiv kommunikation med och om de andra barnens föräldrar. Om föräldrarna har bra relationer brukar det kunna sprida sig till barnen. Om man däremot pratar illa om föräldrar kan barnet ha med sig det till skolan och det går ut över den familjens barn. Dessutom ökar chanserna att få veta om något barn far illa och att få ett slut på det, när du har en öppen dialog med de andra föräldrarna.
  • Säg ifrån om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bra skojade” som svar, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”. Riskera att vara en “tråkig” vuxen. Då har du åtminstone visat både de som retades och den utsatta att du är en vuxen som ser och bryr sig.
  • Ta reda på vad skolan har för arbete mot trakasserier, diskriminering och mobbning. Hur arbetar de förebyggande och vad gör de i akuta situationer? Ta del av skolans likabehandlingsplan och dela gärna med dig av dina tankar och funderingar till skolan.
  • Uppmärksamma genast personalen om du misstänker att något barn far illa! Skolan måste utreda på en gång även om det bara rör sig om en misstanke. Riskera hellre att ha fel än att riskera barnet. Kontakta rektor eller skolchef om inte pedagogen lyssnar.

På idrottsföreningar

  • Du är en förebild som idrottsförälder, både för ditt eget och för andras barn! Ditt språkbruk, kroppsspråk och agerande påverkar barnen mer än du tror. Försök därför att vara positiv och ge beröm till barnen vid träning, tävling eller match. Då skapas förutsättningar för personlig och idrottslig utveckling. Ditt beröm och din positiva attityd sprider också en god stämning i idrottsgruppen och föreningen.
  • Våga agera och säga ifrån om du hör eller ser att någon förälder använder ett negativt språkbruk eller beteende vid sidan av matchen eller tävlingen. Kränkande och nedsättande kommentarer ska inte förekomma inom idrotten!
  • Tänk på att det alltid är barnens behov som ska tillgodoses. Respektera barnets målsättning med idrottandet och påtvinga inte dina egna målsättningar.
  • Lägg fokus på lekfullhet istället för prestation. Fråga barnet efter varje träning: ”Hade du roligt idag?”, istället för: ”Gick det bra idag?”. Resultatfixering skapar kan skapa hierarkier i idrottsgruppen som kan leda till kränkande situationer.
  • Det är ledarens roll att leda gruppen och inte förälderns. Lägg dig därför aldrig i träningsupplägget om du inte är ledare. Om du däremot märker att ledarna kränker barnen i sitt ledarskap ska du självklart agera genom att kontakta ansvariga för verksamheten.
  • Ta del av och läs föreningens policy för barn- och ungdomsidrott (om en sådan finns). Kontakta huvudansvariga i föreningen om du har några frågor kring policyn. Vilka mål och ambitioner har föreningen med sin barn- och ungdomsverksamhet? Finns det förebyggande insatser mot diskriminering, kränkningar och mobbning?

På arbetsplatser

  • Säg hej till dina kollegor! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.
  • Ta tid till fika – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för både stämning och arbetsinsatser när man tar sociala pauser.
  • Sätt dig bredvid olika kollegor i personalrummet så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.
  • Fundera över hur du pratar. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Tar du för givet att alla är heterosexuella på din arbetsplats och pratar du på ett sätt som förmedlar att människor är på ett visst sätt utifrån religion eller hudfärg? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det.
  • Häng inte på skitsnack eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.
  • Välkomna in nya kollegor genom att exempelvis sätta dig bredvid i lunchrummet, fråga om ni ska ta en kopp kaffe ihop eller liknande.
  • Gör något roligt ihop utanför arbetsplatsen som att laga mat tillsammans, ordna en picknick eller någon annan rolig aktivitet där ni får se varandra i en ny miljö. Men se till att alla känner sig välkomna!
  • Om du tycker att någon har gjort ett bra jobb – säg det! Exempelvis ”Vilken intressant rapport du har skrivit. Den gav mig många nya tankar!”. Vi behöver alla få höra att vi är duktiga i vårt jobb.
  • Hör gärna av dig till en kollega som är föräldraledig eller sjuk under en längre period så att den inte känner sig bortglömd.
  • Uppmärksamma varandra på ett positivt sätt. Ni kan exempelvis lyfta något positivt som har hänt under veckan vid personalmötet eller dela ut diplom till månadens kompis. Ett annat förslag är att dela ut ”medaljer” till alla i personalgruppen för olika insatser under året. Passa på under julfesten eller inför en ny säsong. Det kan vara för ”Årets härligaste skratt” eller ”Årets bästa lyssnare”, med eller utan motiveringar. Det viktigaste är att alla uppmärksammas!
  • Kartlägg arbetsplatsen med jämna mellanrum. Genomför enkäter om arbetsplatsens klimat och trivsel. Finns det någon plats där man inte känner sig bekväm att vistas? Upplever personalen att det är god stämning på jobbet? Förekommer kränkningar och är alla del av gruppen?
  • Läs arbetsplatsens jämställdhetsplan och mångfaldsplan och kom med synpunkter om de känns bristfälliga. Är åtgärderna konkreta och tar de utgångspunkt i nuläget på arbetsplatsen? Vem ansvarar för vad?
  • Prata genast med chefen om du tror att någon i gruppen är utsatt för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Det kan vara att någon verkar utfryst eller gruppens hackkyckling. Chefen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om detta sker.
  • Du kan själv stötta den som är kränkt eller utanför gruppen genom att visa att du ser och bryr dig. Häng inte på kränkningarna, ge ett leende, sätt dig bredvid I lunchrummet, fråga vad personen jobbar med just nu och lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs oftast ganska lite för att någon ska känna sig bättre.
  • Säg ifrån! Om du vill kan du även markera för de som kränker att du inte tycker att det är ok. När och hur man säger ifrån beror på person och situation. Om det är en kollega som man känner bra är det förstås lättare och om man har hög status I gruppen är det större chans att bli tagen på allvar. Men alla kan åtminstone prata med ledningen om problemen. Det kan vara bra att ha i åtanke att personer som kränker kan vara osäkra och må dåligt själva av olika anledningar. De behöver precis som alla andra bli sedda och hörda. Därför kan det löna sig att vara schysst även mot de som kränker genom att exempelvis le mot eller prata med! Visa att det är beteendet det är fel på – inte personen!

Källa: Friends.se – läs mer om mobbning här


Drömmer du om en vit jul? Ta ställning nu!

shutterstock_123008716

Vilken roll har alkoholen i ditt hem under jul? Eller drömmer du, din familj och din släkt om en ”vit jul”? 

Att som barn komma i andra hand efter spriten är tufft, det vittnar många om. Och visst är det tänkvärt att många sätter en bag in box före sina barn, sin familj och sin släkt. Det finns en hel del människor som ligger i ”riskzonen”. Det kan betyda att du inte nödvändigtvis är en i ”A-laget nere på bänken” utan att du istället helt enkelt dricker dig lite för full, lite för ofta. Ett beteende som lätt kan eskalera och bli ett problem när en bag in box blir två bag in box, eller de där sista nubbarna blir lite för många (läs mer i vår artikelserie Tema alkohol).

Många barn växer upp i hem där alkohol tar bort den magi som ska finnas under julen. Därför arrangerar IOGT-NTO-rörelsen kampanjen Vit Jul för åttonde året. Syftet med kampanjen är att bedriva jullovsaktiviteter för barn och unga och få fler vuxna som firar jul med barn att fira en jul utan alkohol och låta julhelgen vara alkoholfri. Många barn känner oro när vuxna i deras närhet dricker alkohol. För dessa barn kan julen vara en pina istället för den glädjehögtid den borde vara. När förskolor, skolor, fritidsgårdar och sportaktiviteter tar jullov försvinner många frizoner. Vit Juls verksamhet är en viktig del för att skapa frizoner och ge barn en plats att gå till under jullovet, säger Lisa Greve, verksamhetsutvecklare för kampanjen. De aktiviteter som arrangeras under jullovet kan innehålla allt från pulkaåkning till pepparkaksbak och badhusbesök. För att se vilka aktiviteter som arrangeras klicka här.

Här kan du även vara med i kampanjen genom att ta ställning vilket innebär att du lovar att avstå drycker med en alkoholhalt över 2,25 volymprocent under julafton, juldagen och annandagen 2014.

Ställ gärna frågan till dig själv, hur stor plats får alkoholen ta i ditt hem under jul och nyår? Går det att minska ner eller kanske avstå helt. Berätta gärna för oss om du har någon egen berättelse inom det här området, du kan mejla info@doktorn.com om du vill vara vara anonym, annars går det bra att kommentera direkt i bloggen och på vår Facebooksida.

Det finns vinnare – familjer som har kontroll över sina alkoholvanor eller nyktra alkoholister som själva har tagit tag i sina problem. Vi hyllar er och tycker att alla ska få växa upp i ett hem där familjen står först, inte alkoholen!


Får det vara en katt till kaffet?

shutterstock_154696313

Vi pratar inte om lussekatter utan om det senaste fenomenet som har nått New York.

Nämligen ett kattcafé. Ursprungligen kommer idén om kattcafé från Japan där stressade människor kunde ta sig tid att sitta ner, umgås med katterna och bara vara. För faktum är att ett keligt husdjur kan göra underverk för oss människor eftersom den vänliga fysiska beröringen frigör ämnet oxytocin i hjärnan.Försök har visat att vänlig beröring – med en takt på omkring 40 strykningar per minut – kan sänka blodtrycket, höja smärttröskeln, sänka nivån av stresshormoner och för oss människor är beröring dessutom livsviktig. Enligt professor Kerstin Uvnäs-Moberg finns det en rad beröringsformer som framkallar oxytocinet: varm temperatur, massage och akupunktur till exempel. Hon säger även att det går utmärkt att byta ut den mänskliga kontakten till interaktion med ett djur. Och i Japan har man alltså sedan 90-talet använt mycket av den här kunskapen till att låta människor och djur interagera med varandra på så kallade kattcaféer.

Den 15 december i år kommer så New Yorks första kattcafé Meow Parlour att öppna. Förutom kaffe och fikabröd så kan du även boka in en kelstund med caféets katter i en hemmaliknande trygg miljö. En halvtimme med kissemissarna kostar 4 dollar, fem timmar kostar 30 dollar. Du kan fika med katterna, mata katterna och umgås i lugn och ro då tiderna bokas in i förväg. Och eftersom katterna kommer från katthemmet KittyKind finns även möjlighet för den som vill att adoptera sin alldeles egna katt.

Kanske ett kattcafé kan lugna den hektiska stadens stressade invånare eller vad tror du?

Mer läsning

kattcafé

Källa: TimeOut, http://www.doktorn.com


Fredagsinspiration: Fram med rakhyveln idag – för imorgon är det Movember!

salvador-dali-yoko_2416911b

Movember Foundation utmanar män att odla mustasch under Movember (månaden som tidigare kallades november) för att sätta igång samtal och samla in livsviktiga medel till olika projekt för mäns hälsa. Så anmäl dig idag, fram med rakhyveln och kör igång!

Movember Foundation är den ledande globala aktören med målet att förändra synen på mäns hälsa. Movember har hittills samlat in över kr 3.789 miljoner, och finansierar för närvarande fler än 800 projekt för mäns hälsa i 21 länder (läs mer om mannens hälsa här). Arbetet, som pågår året runt, räddar liv och skapar bättre förutsättningar för män som drabbas av prostata- och testikelcancer.

Hittills har 4 miljoner mustascher odlats runt hela jorden, och man kommer inte att sluta odla så länge det fortfarande finns allvarliga hälsofrågor för män. Medel som samlas in under Movember-kampanjen stödjer forskningsprogram i världsklass som räddar och förbättrar livet för män som drabbats av prostata- och testikelcancer. Movember gör också en viktig insats för mäns hälsa genom att sprida kunskap och förändra attityder. De samtal som äger rum under Movember-kampanjen hjälper män att bli medvetna om och förstå de hälsorisker de står inför och att handla för att bevara hälsan.

Movember utmanar män att odla mustasch under 30 dagar i November, och på så sätt förändra sitt utseende och synen på mäns hälsa. I oktober registrerar sig alla så kallade Mo Bros på Movember.com, och den 1 november startar de – med slätrakade ansikten – en 30 dagar lång resa som går ut på att odla en Mo.

Jag vill vara med – hur gör jag?

shutterstock_140318950

  1. Anmäl dig  officiellt redan idag genom att registrera dig här på Movember.com.
  2. Den 1 november åker rakhyvlarna fram, eftersom varje Mo Bro måste börja månaden slätrakad.
  3. I 30 dagar ska du odla en mustasch i enlighet med Reglerna: inga skägg, inga getskägg.

En avgörande del av att vara en Mo Bro handlar om att samla in pengar till förmån för mäns hälsa. Mo Bros donerar sitt ansikte, och på samma sätt som när man deltar i ett välgörenhetslopp, ber de familj och vänner att sponsra deras insats.

shutterstock_160232510

Movember är inte bara för män. Kvinnorna i Movember kallas Mo Sistas. De spelar en avgörande roll för Movembers framgång, genom att stöjda och uppmuntra männen i sina liv att delta. Mo Sistas registrerar sig också på Movember.com och deltar på samma sätt som män genom att samla in pengar och öka medvetenheten. Kort och gott så gör Mo Sistas allt det som Mo Bros gör, bara utan en Mo.

I slutet av månaden firar Mo Bros och Mo Sistas sin Movemberinsats på ett av Movembers officiella Gala Partés som hålls över hela världen. Allt om Movember Sverige hittar du på hemsidan 

shutterstock_157658165

Men, det är inte bara startskottet för Movember till helgen utan även Alla helgonas helg. En helg för mys, skratt, bus eller godis men även för eftertanke, sorg och respekt. Att blanda två sådana ytterligheter kan verka lite provocerande men ju mer man tänker på det desto mer inser man att det är så livet ser ut, en enda blandning av högt och lågt, skratt och gråt. Så, njut av helgen utifrån dina premisser, det är det viktigaste.

Vill du kan du laga till veckans recept, ett passande recept på pumpapaj från Viktväktarna. Med det sagt vill vi passa på att önska våra läsare en alldeles förträfflig Halloween och Alla helgona helg.

Hälsningar,
Redaktionen

Movembers kampanjfilm

Veckans recept: Pumpapaj

Mattidningarna svämmar över av spökmiddagar, spindelsoppa, grön spagetti, draksnor, frasiga ödlelår eller grillade fladdermusvingar – föga aptitretande, men desto populärare bland barnen. Vi vuxna och lättskrämda vill kanske ha något mer frestande och läckert för att uppskatta middagen.

Här får du ett härligt recept på pumpapaj som du hittar här på www.doktorn.com Låt väl smaka!