Fredagsinspiration: 8 tips till (ännu mer) inre lycka!

shutterstock_556773706

Det är fredag och vi tänkte passa på att ge just dig åtta härliga tips för att få ännu mer inre lycka i vardagen. Och såklart, veckans recept på det!

Har du egna tips? Eller ros till någon som har gjort något för dig eller något du själv har gjort som bringat lycka i vardagen till någon? Tveka inte att dela med dig i kommentarerna här på bloggen eller här på vår Facebooksida! Då kör vi!

shutterstock_550330309

Krama flera mera!

Ett helt gratis sätt att berätta för dina nära och kära att du tycker om dom är att kramas! En kram kan också fungera som ett förlåt eller en ursäkt. Du kan kramas för att det är fredag eller för att du måste säga hejdå. Och framförallt, du kan ge en kram utan någon som helst anledning bara för att du helt enkelt vill. Våga krama flera mera!

shutterstock_517391686

Säg hej till en främling!

På tunnelbanan häromdagen bevittnade delar av Redaktionen något fint. En man gick fram till en kvinna med hörlurar, pockade på hennes uppmärksamhet och ville helt enkelt säga hej och att hon var väldigt vacker. Kvinnan blev både glad och positivt överraskad, av reaktionen att döma. Oavsett om du vill ge någon en komplimang eller bara uppmärksamma någon lite extra – våga säga hej till en främling. Kassören i kassan, den hemlöse som ber om en slant. Oavsett, att bli sedd gör under för hälsan så säg hej till en främling, det ger mycket!

shutterstock_532564519

Vardagslyx!

Har du något riktigt fint porslin? Eller något klädesplagg du alltid säger att du ska bära bara ”när det är något speciellt”. Ta fram porslinet eller klädesplagget i alla fall – när som helst. Lyxa till vardagen och bara du kan vara medveten om att just den dagen äter ni på finporslin eller du har det där dyra plagget du unnade dig. Man får duka med finsilvret även en helt vanlig fredag!

shutterstock_490938634

Berätta för människor att du älskar dom!

I det engelska språket har inte alltid jag älskar dig samma starka innebörd som i svenskan. Man kan lite mer vardagligt lägga till ett ”I love you”. Men, och det här är något vi kan tänka på, visst är det härligt att få höra att någon älskar en? Familj, vänner, partner. Och visst är det lika underbart att få säga att du älskar någon? Ta vara på tillfället och våga säga jag älskar dig till någon du håller kär!

shutterstock_272673923

Säg snälla, tack och jag ber om ursäkt/förlåt!

Så många gånger som vi har svårt att hitta de där små orden. Vi förväntar oss, vi glömmer bort och vi rusar vidare. Men det är några små ord som lyfter din vardag och lycka att både få höra och säga och det är just ”snälla”, ”tack” och ”jag ber om ursäkt/förlåt”. Det kan aldrig sägas för ofta och om du tvekar, säg det i alla fall!

shutterstock_430835230

Repetera förra punkten!

Att säga snälla, tack och jag ber om ursäkt och förlåt kan behövas mer och oftare än du tror!

shutterstock_342769046

Tro på dig själv!

Det kan låta som en klassiker och det är det också av en god anledning. Att tro på dig själv och ge dig grundstabilitet mentalt ger även en grogrund för god hälsa. Ta en titt i spegeln och spänn ögonen i dig själv och konstatera att vad du är värd – nämligen allt, oavsett!

shutterstock_464692439

Följ dina egna goda råd!

Visst är vi bra på att ge goda råd och tips till andra men ibland behöver man rikta strålkastaren inåt. Orden, tipsen, råden och de goda tankarna kommer någonstans ifrån och de kommer från dig! Precis i det ögonblick du har givit ett gott råd åt någon annan som mår sämre så ta det rådet, värdera det utifrån dig själv och våga tro och lita på att det du just precis gav råd om är det bästa inte bara för den som fick rådet utan även för dig som gav det.

Det här var några mentala ”boostingtips” från oss på Redaktionen. Ibland behöver inte bara kroppen få lite fart utan även själen – så vi hoppas att ni tar med er alla, några eller flera av våra tips in i helgen och som sagt, dela gärna med er av era egna tips på temat ”lycka”.

Med det sagt tänkte vi bjuda på veckans recept och passa på att önska alla er alla lycka, en härlig helg och så ses vi igen på måndag!

Trevlig helg!
Redaktionen

shutterstock_267393116

Omelett med mozzarellasallad

Två underbara maträtter på samma tallrik! Pröva att toppa en öppen omelett med en ljuvlig caprese, italiensk mozzarella- och tomatsallad, och även du kommer att bli förtjust och förförd.

Om du undviker komjölk kan du använda fetaost gjord på get- eller fårmjölk istället. Är ni flera, gör gärna portionsomeletter – det vill säga hellre flera små, för det blir godare och lättare att hantera. Här hittar du hela receptet på Doktorn.com


Doktorns boktips: Ord inuti

Så många känslor, men ändå så svårt att beskriva dem. Boken ”Ord inuti” innehåller 150 stycken nyord som hjälper dig sätta ord på det du känner.

Forskning om psykisk hälsa visar att vi mår bättre om vi kan prata om hur vi mår, men det förutsätter ju också att vi med ord kan beskriva våra känslor. Som en hjälp på traven har den ideella föreningen Mind, som arbetar för psykisk hälsa och driver verksamheten ”Självmordslinjen”, tagit fram nyordsboken Ord inuti. Den innehåller 150 ord från A till Ö som beskriver känslor som tidigare saknat ett eget ord. Har du till exempel någon gång känt att en relation drar ned dig och gör dig till en sämre version av dig själv? I så fall har du känt dig relationstung.

Ord inuti kan ses som en ordbok, ett lexikon eller en självhjälpsbok – det är du själv som bestämmer hur du vill använda den. Men en sak är säker, det svenska språket ska aldrig mer behöva hindra dig från att beskriva hur du mår.

Varje sålt exemplar av Ord inuti innebär ett bidrag till Minds verksamhet. Köp boken här

Bildkälla: Mind

Fredagsinspiration: Eftertanke, Allahelgonahelgen & pumpatips

shutterstock_465014942

I måndags var det officiellt Halloween som firas i flera länder. I Sverige samsas den traditionen med vår alldeles egen Allahelgonahelg som manar till eftertanke och värme.

För många betyder Allahelgonahelgen ett besök på kyrkogården. En stund att minnas och hedra människor som har betytt något i ens liv. Det är fint hur kyrkogårdarna i hela landet lyser upp under helgen. Döden är en självklar del i våra liv och något som vi måste acceptera.

Samtidigt är det inget som får hindra vår vardag att fungera. Ibland ”fastnar” tankar på döden, oro för livet efter detta och ”vad som händer sen”. Kommer du inte ”loss” från dessa tankar själv kan du behöva prata med någon som hjälper dig komma ur hjulspåren man lätt fastnar i.

För även om döden är en del av våra liv ska den inte förhindra oss från att leva (är du fundersam över om din oro kan vara ångest? Läs mer i vår artikel om generaliserat ångestsyndrom). Med det sagt, eftertanke är viktigt. Att vi sätter oss ner och tänker igenom vad vi gör, vad vi vill göra – vad vi är tacksamma för. Testa att lyfta fram tre saker som du är tacksam för här och nu!

shutterstock_465094328

Jag är tacksam för…

Visst är det skönt att få vara tacksam! För att orka vara tacksam behöver vi näring också och vi har ett par tips på vad du kan göra nu när det är fullt med pumpor ute i handeln.

Passa på, när veckan är över kommer pumporna att säljas ut och du kan ju göra så mycket mer med en pumpa än bara karva ur den och sätta ett ljus i den!

shutterstock_114446023

Pumpatips!

Pumpamos. Skala/gröp ur pumpan. Ta bort kärnor och trådar med exempelvis en matsked och dela sedan pumpaköttet i bitar som du kokar i lättsaltat vatten. När pumpaköttet kokat såpass att det känns halvmjukt häller du av vattnet, mosar bitarna med en vist och låter moset svalna!

Rostade pumpakärnor. Pumpakärnorna du fick över från urgröpningen av pumpan sköljer du och torkar. Sedan rostar du dessa i en torr stekpanna tills de börjar poppa. Strö över flingsalt och servera pumpakärnorna ljumma.

Vi är tacksamma för att ni följer oss på hemsidan, i bloggen och på Facebook (titta, vi hittade tre saker direkt) och vill önska er en trevlig och eftertänksam Allahelgonahelg!

Redaktionen

shutterstock_502259569

Pumpasoppa

Med så många pumpor ute i handeln passar det fint att göra en god och smakrik pumpasoppa.

Smakkombinationen med lime gör att den dessutom känns härligt fräsch! Läs hela receptet här på DOKTORN.com


Fredagsinspiration: 7 tips till en glädjefull helg

shutterstock_314870831Helgen står för dörren och vi har lösningen till dig som vill få lite mer glädje i kropp och själ – häng med så presenterar vi listan som ska få dig att dra på smilbanden!

Visst handlar det mycket om attityd, det finns undersökningar som visar att sinnesstämningen och vad du själv bestämmer dig för påverkar vår känsla för och mottaglighet av glädje och lycka. Lägg till att det finns sätt som ökar endorfinerna i din kropp och hjälper dig på traven så att du kan se att glädjen i vardagen står för dörren. Vad ger dig glädje? Såpbubblor? Kattungar? Finansiell trygghet? Lugn och ro? Berätta gärna i kommentarsfältet eller på vår Facebooksida

Så får du mer glädje i ditt liv

Skratta! Ett gott skratt förlänger livet sägs det ju och skrattet aktiverar din kropps muskler och hjälper hjärnan att frigöra inte bara endorfiner utan även seratonin och dopamin som även de hjälper till att hålla humöret på topp. Dessutom kan ett skratt och glatt sinne hjälpa till att förebygga och motverka spänningar och stress.

Musik! Att musik kan påverka vår sinnesstämning är nog ingen hemlighet, bra musik kan hjälpa till att skapa endorfiner och hjälper dig att slappna av. Det viktigaste är att det är musik som får dig att slappna av!

Motionera! Motion är alltid bra för att höja stämningen och humöret för motionen ger dig inte bara en känsla av välmående i kroppen utan hjälper även till att frigöra endorfiner. Se till att du motionerar mer än en halvtimme bara och gärna utomhus om du orkar!

Våga leva! Att överskrida sina gränser, springa maratonlopp eller hoppa fallskärm till exempel, gör att hjärnan frigör endorfiner i ett rus. Så, är det något du har drömt om att göra men inte vågat än – ta chansen, du kan bli gladare på kuppen!

Hitta lugnet! Precis som att överskrida dina gränser kan frigöra endorfiner hjälper exempelvis motion till att ändra hjärnan från att vara inställd på stress till att bli mer avslappnad och positiv. Försök hitta lugnet, det ger din kropp och själ ro!

Sov gott! Visst är det så att en god nattsömn gör skillnad – under sömnen ökar produktionen av endorfin och melatonin och en god natts sömn kan hjälpa dig att vakna utvilad och lyckligare!

Hoppas du hittar något tips som du tycker passar just dig!

Med det sagt går vi över till veckans recept som innehåller supernyttiga granatäpplet! Vi önskar alla en fantastiskt skön, glädjefylld och alldeles förträfflig helg så ses vi igen på måndag!

Trevlig helg! 

Redaktionen

Granatäppelsallad med grillad kyckling och avokado

En spännande sallad som bjuder på nya och exotiska smaker.

Granatäpplen är gott och nyttigt och passar perfekt i sallader. Granatäpplet symboliserar fruktbarhet. De gamla grekerna kallade frukten för persiska äpplen. En grekisk granatäppeltradition är att bruden som ska gifta sig brukar mata sin blivande man med frukten. På nyårsafton brukar man kasta ett äpple i golvet så att fruktköttet exploderar och de röda kärnorna studsar och sprids i hemmets alla vrår. Ett delikat fruktfyrverkeri med andra ord! Här hittar du hela receptet på Doktorn.com


Fredagsinspiration: Finn inre lugn i kaoset – får vi komma med ett förslag?

 

 

shutterstock_490884568Visst är hösten här. För många är hösten en ”transportsträcka” med målet julafton och vintern. För andra är det ett passage till ljusare tider som ”måste” passeras. Och för vissa är det den bästa årstiden på året, det är väldigt individuellt. 

Hur som helst kan det vara skönt att slappna av nu när det inte är ett pärlband av lediga dagar och vardagen lunkar på – och även om vardagen inte lunkar på är det lätt att hamna i olika negativa spiraler. Då kan det vara värt att komma ihåg att oavsett – så kan du tänka på att det inte alltid behövs göras något och du behöver inte göra alltign på en gång.

Olika livssituationer kan kräva att du faktiskt stannar upp, fångar upp tillvaron, situationer och sorterar. Mentalt.

Lägg in saker i olika fack och kalla dessa något som du själv tror på, till exempel: ”måsten”, ”mindre viktigt”, ”för mig själv” .

Använd sedan dessa ”fack” till att sortera det som behövs i livet. Och framför allt, använd ”för mig själv” -facket.  Ta dig tid och låt ”dig” ta tid att göra saker just för dig själv.

shutterstock_371554987.jpg

Har du något absolut jättebra trick för att slappna av? Då tycker vi att du ska dela med dig i kommentarsfälten. Eller du kanske tycker det snackas för mycket om att slappna av? Alla kanske borde växla upp några knop? Ordet är fritt – kommentera här i bloggen eller på Facebook.

Så, med lite tankar om avslappning och om lugn och ro vill vi presentera veckans smarriga recept och passa på att önska er en trevlig helg – och ta dig tid till dig själv, det förtjänar du!
Redaktionen


Sommarkollo utan åldersgräns

shutterstock_397624186

Sommarkollo är inte bara till för barn med mycket spring i benen, utan fungerar lika bra för seniorer som hellre umgås än sitter hemma på egen hand. Det har man tagit fasta på utanför Stallarholmen, där sommarkollo för äldre är ett årligt inslag.

Tillhör man den äldre generationen som har ledsnat på att sitta inne och häcka hela sommaren så finns sommarkollo som ett alternativ. I Stockholms Stadsmissions regi har sommarkollo för äldre arrangerats i flera år ute på Stenfasta utanför Stallarholmen, rapporterar SVT nyheter.

Sommarkollot pågår i en eller två veckor och hit kommer äldre som vill ha ett avbrott i ensamheten och den oönskade isoleringen. På kollot får de chans att aktivera sig efter tycke, smak och ork, exempelvis genom morgongymnastik, musikstunder och vistelse i naturen.

Många tycker det är så roligt att de brukar återkomma även nästföljande år, så nog är väl sommarkollo för äldre något för fler ställen i Sverige att ta efter!


#säghej – och tillsammans motar vi mobbningen i grind!

Namnlöst-1 kopieraTillbaka i skolan och på arbetsplatser runt om i landet drabbas alltför många av mobbning, något som oavsett ålder sätter svåra spår och djupa ärr. #säghej kan vara en början till något bättre – hjälp oss sprida kampanjen och du, glöm inte att säga hej!

Vår tanke med #säghej är att det många gånger är en bit på vägen att synliggöra medmänniskor och inte bara gå förbi med skyddslappar för ögonen. För den som blir mobbad kan självkänslan pressas i botten och att någon då ser dig, det kan vara avgörande för att orka resa sig eller för att orka be om hjälp att resa sig. Ser du någon som verkar vara utanför – #säghej Tillsammans kan vi mota mobbningen i grind – dela gärna en eller flera av bilderna (som du kan klicka på) – bilderna finns även på vår Facebooksida!

Har du några tips på hur vi kan förebygga mobbning? Eller har du någon historia från ditt eget liv som handlar om just mobbning? Dela gärna med dig till oss på Redaktionen, du får vara anonym. Mejla redaktionen@doktorn.com eller om du vill dela med dig på vår Facebooksida och berätta – din historia kan vara avgörande för någon annan!

Organisationen Friends arbetar för att förebygga mobbning på såväl arbetsplatser som i skolan. Här följer några riktigt bra råd från Friends, stöd gärna deras arbete. Listan är ganska lång men råden är viktiga så dela gärna på din blogg eller Facebooksida.

De är uppdelade i ”Hemma”, ”I barnets skola eller förskola”, ”På barnets idrottsförening” och ”På arbetsplatsen”.

I hemmet

  • Prata om kamratskap och utanförskap. Passa på när barnet tar upp saker som har hänt i skolan eller på fritiden och fråga vad barnet tycker och tänker om det som har hänt. Var det ok att han/hon gjorde så? Vad hade han/hon kunnat göra istället? Hur skulle du ha känt om det hände dig? Vad kan du göra om du ser något sånt här hända igen? Du kan också fråga vilka i klassen barnet brukar leka med, om det är någon som många vill vara med och varför, och om någon är utanför.
  • Lyssna på ditt barn och ta dess berättelser på allvar så att barnet känner sig lyssnad till på riktigt, i både stort och smått. Barnet ska både känna att den har ditt stöd när det behöver hjälp men också känna tillit till sig själv. Undvik att säga sånt som: ”Bry dig inte om dom så slutar dom säkert”. De ger bara barnet en bekräftelse på att det är utsatt men att det inte finns något att göra åt det. Barnet får med andra ord finna sig och stänga in smärtan. Hjälp istället barnet att hitta strategier för hur man kan hantera olika situationer eller problem som uppstår.
  • Ge ditt barn verktyg för hur man kan lösa konflikter på bra sätt. Tänk på att barnet anammar de sätt som ni löser problem inom familjen.
  • Fundera över hur ni pratar hemma. Blir det mycket skitsnack? Vilka fördomar och normer förmedlar du till dina barn? Förutsätter du exempelvis att de kommer bli kära i någon av motsatt kön eller ställer du öppna frågor som ger dina barn möjlighet att svara något annat?

I skola eller förskola

  • Som vuxen är du alltid en förebild. Därför måste du även vara medveten om hur du beter dig när du befinner dig på förskolan eller skolan. Är jag en sån som säger ifrån om jag ser någon behandla ett annat barn illa? Hur reagerar jag om någon skriker ”Fitta” eller ”Bögjävel” i korridoren? Har jag på mig skorna fast alla barn måste ta av sig sina?
  • Uppmärksamma fler barn än dina egna. Lär dig namnen på de andra barnen i klassen och på barnets fritidsaktivitet. Fråga hur det är om någon ser ledsen ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges.
  • Ha en positiv kommunikation med och om skolan. Prata aldrig illa om barnets skola eller personal inför dina barn (även om du är kritisk). Skapa tidigt en dialog med personalen. Vänta inte tills något har hänt. Om du har goda relationer med barnets skola är chansen större att du i ett tidigt skede får veta när något inte är som det ska och det blir vanligtvis lättare att lösa problemen.
  • Lär känna barnets skola! Var med på föräldramöten och var delaktig i skolans trygghetsarbete. Något som många föräldrar upplever som lärorikt är att vara med barnet en dag i förskolan eller skolan. Då ser man sånt som grupperingar, maktstrukturer och om någon är utanför gruppen. Prata gärna med pedagogerna efteråt om både positiva och negativa saker du har sett.
  • Ha en positiv kommunikation med och om de andra barnens föräldrar. Om föräldrarna har bra relationer brukar det kunna sprida sig till barnen. Om man däremot pratar illa om föräldrar kan barnet ha med sig det till skolan och det går ut över den familjens barn. Dessutom ökar chanserna att få veta om något barn far illa och att få ett slut på det, när du har en öppen dialog med de andra föräldrarna.
  • Säg ifrån om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bra skojade” som svar, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”. Riskera att vara en “tråkig” vuxen. Då har du åtminstone visat både de som retades och den utsatta att du är en vuxen som ser och bryr sig.
  • Ta reda på vad skolan har för arbete mot trakasserier, diskriminering och mobbning. Hur arbetar de förebyggande och vad gör de i akuta situationer? Ta del av skolans likabehandlingsplan och dela gärna med dig av dina tankar och funderingar till skolan.
  • Uppmärksamma genast personalen om du misstänker att något barn far illa! Skolan måste utreda på en gång även om det bara rör sig om en misstanke. Riskera hellre att ha fel än att riskera barnet. Kontakta rektor eller skolchef om inte pedagogen lyssnar.

På idrottsföreningar

  • Du är en förebild som idrottsförälder, både för ditt eget och för andras barn! Ditt språkbruk, kroppsspråk och agerande påverkar barnen mer än du tror. Försök därför att vara positiv och ge beröm till barnen vid träning, tävling eller match. Då skapas förutsättningar för personlig och idrottslig utveckling. Ditt beröm och din positiva attityd sprider också en god stämning i idrottsgruppen och föreningen.
  • Våga agera och säga ifrån om du hör eller ser att någon förälder använder ett negativt språkbruk eller beteende vid sidan av matchen eller tävlingen. Kränkande och nedsättande kommentarer ska inte förekomma inom idrotten!
  • Tänk på att det alltid är barnens behov som ska tillgodoses. Respektera barnets målsättning med idrottandet och påtvinga inte dina egna målsättningar.
  • Lägg fokus på lekfullhet istället för prestation. Fråga barnet efter varje träning: ”Hade du roligt idag?”, istället för: ”Gick det bra idag?”. Resultatfixering skapar kan skapa hierarkier i idrottsgruppen som kan leda till kränkande situationer.
  • Det är ledarens roll att leda gruppen och inte förälderns. Lägg dig därför aldrig i träningsupplägget om du inte är ledare. Om du däremot märker att ledarna kränker barnen i sitt ledarskap ska du självklart agera genom att kontakta ansvariga för verksamheten.
  • Ta del av och läs föreningens policy för barn- och ungdomsidrott (om en sådan finns). Kontakta huvudansvariga i föreningen om du har några frågor kring policyn. Vilka mål och ambitioner har föreningen med sin barn- och ungdomsverksamhet? Finns det förebyggande insatser mot diskriminering, kränkningar och mobbning?

På arbetsplatser

  • Säg hej till dina kollegor! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.
  • Ta tid till fika – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för både stämning och arbetsinsatser när man tar sociala pauser.
  • Sätt dig bredvid olika kollegor i personalrummet så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.
  • Fundera över hur du pratar. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Tar du för givet att alla är heterosexuella på din arbetsplats och pratar du på ett sätt som förmedlar att människor är på ett visst sätt utifrån religion eller hudfärg? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det.
  • Häng inte på skitsnack eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.
  • Välkomna in nya kollegor genom att exempelvis sätta dig bredvid i lunchrummet, fråga om ni ska ta en kopp kaffe ihop eller liknande.
  • Gör något roligt ihop utanför arbetsplatsen som att laga mat tillsammans, ordna en picknick eller någon annan rolig aktivitet där ni får se varandra i en ny miljö. Men se till att alla känner sig välkomna!
  • Om du tycker att någon har gjort ett bra jobb – säg det! Exempelvis ”Vilken intressant rapport du har skrivit. Den gav mig många nya tankar!”. Vi behöver alla få höra att vi är duktiga i vårt jobb.
  • Hör gärna av dig till en kollega som är föräldraledig eller sjuk under en längre period så att den inte känner sig bortglömd.
  • Uppmärksamma varandra på ett positivt sätt. Ni kan exempelvis lyfta något positivt som har hänt under veckan vid personalmötet eller dela ut diplom till månadens kompis. Ett annat förslag är att dela ut ”medaljer” till alla i personalgruppen för olika insatser under året. Passa på under julfesten eller inför en ny säsong. Det kan vara för ”Årets härligaste skratt” eller ”Årets bästa lyssnare”, med eller utan motiveringar. Det viktigaste är att alla uppmärksammas!
  • Kartlägg arbetsplatsen med jämna mellanrum. Genomför enkäter om arbetsplatsens klimat och trivsel. Finns det någon plats där man inte känner sig bekväm att vistas? Upplever personalen att det är god stämning på jobbet? Förekommer kränkningar och är alla del av gruppen?
  • Läs arbetsplatsens jämställdhetsplan och mångfaldsplan och kom med synpunkter om de känns bristfälliga. Är åtgärderna konkreta och tar de utgångspunkt i nuläget på arbetsplatsen? Vem ansvarar för vad?
  • Prata genast med chefen om du tror att någon i gruppen är utsatt för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Det kan vara att någon verkar utfryst eller gruppens hackkyckling. Chefen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om detta sker.
  • Du kan själv stötta den som är kränkt eller utanför gruppen genom att visa att du ser och bryr dig. Häng inte på kränkningarna, ge ett leende, sätt dig bredvid I lunchrummet, fråga vad personen jobbar med just nu och lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs oftast ganska lite för att någon ska känna sig bättre.
  • Säg ifrån! Om du vill kan du även markera för de som kränker att du inte tycker att det är ok. När och hur man säger ifrån beror på person och situation. Om det är en kollega som man känner bra är det förstås lättare och om man har hög status I gruppen är det större chans att bli tagen på allvar. Men alla kan åtminstone prata med ledningen om problemen. Det kan vara bra att ha i åtanke att personer som kränker kan vara osäkra och må dåligt själva av olika anledningar. De behöver precis som alla andra bli sedda och hörda. Därför kan det löna sig att vara schysst även mot de som kränker genom att exempelvis le mot eller prata med! Visa att det är beteendet det är fel på – inte personen!

Källa: Friends.se – läs mer om mobbning här