Konsten att välja saffran – plus tio spännande fakta om saffran!

Det finns saffran och så finns det saffran. Saffran ska helst väljas med omsorg och vi berättar varför.

Saffran är ju en nödvändig ingrediens till våra älskade lussebullar. Det är en dyr krydda men önskar man godare smak och starkare färg på sina bullar är det bäst att satsa på saffran med kvalitet. Turligt nog har vi tillgång till bra saffran i våra matbutiker, men köper man saffran utomlands kan det hända att man blir lurad på den äkta varan och får en sämre variant. Denna smakar inte alls lika mycket även om den ser likadan ut och ger gyllengul färg.

Vanligast är nog att köpa mald saffran i en liten påse, men allt fler matbutiker erbjuder nu även hela pistiller av saffran. Redan malda kryddor har tappat doft och arom, därför är de att föredra i hel form. Just för saffranpistiller går det bra att mortla med lite strösocker tills det är finfördelat.

Eftersom väldigt mycket av smakerna och färgen är alkohollösliga är en annan variant att marinera saffran tillsammans med lite sprit, rom eller konjak exempelvis. En saffransmarinerad kan stå i rumstemperatur och håller även till nästa års lussebak.

10 fakta om saffran

  1. För att producera ett kilo saffran behövs 150 000 till 170 000 krokusblommor.
  2. Normalt ligger kilopriset för saffran ­mellan 20 000 och 40 000 kronor. År 2009 låg priset för saffran runt 70 000 kronor per kilo på grund av missväxt i Iran, som är världens största producent av saffran.
  3. Saffranskrokusen (Crocus sativus) ger äkta saffran och den blommar i max 14 dagar. Blomman måste plockas innan det blir för varmt, vanligtvis tidigt på morgonen och sedan har man dagen på sig att ta hand om de röda märkesflikarna på pistillen som används för att göra saffran. Väntar man för länge med att ta bort märkes­flikarna, mister flikarna aromen.
  4. Saffransväxten har tre uppsättningar könskromosomer och den förökar sig genom att den underjordiska knölen bildar sido­knölar som ger nya ­plantor.
  5. Var saffran har sitt ursprung vet man inte. Inte heller har man ­kunnat avgöra hur gammal växten är. Att den använts länge visar en freskomålning i palatset i Knossos på Kreta, daterad till 1700-1600-talet före Kristus, som föreställer en saffransodling.
  6. Många vetenskapliga studier har gjorts på saffran, bland annat för att utreda om kryddan har en antidepressiv effekt, anticancereffekt, eller en terapeutisk effekt på Alzheimers sjukdom. Några tydliga resultat finns inte än.
  7. Saffran är giftigt om man får i sig stora mängder. För en vuxen människa är cirka tio gram en dödlig dos, medan fem gram kan framkalla missfall. Det är dock mängder långt över vad som används i mat och livsmedel, så man behöver inte oroa sig för lussekatten. Däremot bör småfåglar se upp – en liten bit saffransbröd är ­tillräckligt för att skada en talgoxe.
    Saffranskrokusen blommar högst 14 dagar i september och blomman måste plockas när det är svalt. De röda märkesflikarna torkar och blir förstörda om de inte tas om hand snabbt.
  8. De gamla romarna var väldigt förtjusta i vin, men inte lika förtjusta i dagen-efter-syndromet. För att undvika eller i alla fall lindra baksmällan, blandade romarna saffran i vinet. Om inte annat hade det kanske en placeboeffekt.
  9. Under 1600-talet kom saffran till Sverige, troligen importerad av bagaren Mårten Kemmecker i Stockholm.
  10. Om man hittar billig saffran, är det med största sannolikhet falsk saffran – torkad och mald rot från gurkmeja (Curcuma longa).

Källa: Tv4, Allt om vetenskap

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s