Härliga tider, kräfttider… men vad vet du egentligen om dessa omtyckta, och välsmakande, filurer? Vi har fyllt bloggen med roliga fakta du kanske inte visste om kräftor och den svenska kräftfesten! 

Traditionen med att äta kräftor har några år på nacken, närmare bestämt över 200 år. Idag mumsar vi glatt i oss kräftor från norr till söder och vad passar bättre än att då lyfta fram lite roliga fakta om just kräftor och kräftfesten!

Färgglada kräftor

Visste du att kräftorna har hela fem olika pigment i skalet som ger färgerna rött, blått, brunt, grönt och gult. Tillsammans bildar de kräftans mörka skalfärg. När kräftorna kokas blir de röda och det är för att de gröna, blåa och bruna pigmenten förstörs vid upphettning. Den röda färgen dominerar sedan över de gula pigmenten.

Ombyte förnöjer

Kräftans skal växer inte och därför måste kräftan byta skal väldigt ofta. Unga kräftor byter skal upp till åtta gånger per år medan de vuxna kräftorna endast byter skal en-två gånger per år.

Kräftfest för…kräftor

Kräftor är inte kräsna i maten. De äter allt från gamla löv till sniglar. Är det ont om mat kan kräftor till och med äta andra kräftor.

Genusperspektiv a la kräfta 

Det är skillnad mellan honor och hanar. Honorna har bredare stjärt och hanarna har större klor.

Kräftfest för kungligheter

Under 1500-talet var kräftan en del av festligheter för de kungliga. Det har också dokumenterats att kung Erik XIV på 1500-talet odlade kräftor i vallgravarna runt Kalmar Slott.

Kräftfest gav kräftpremiär

Traditionen med kräftfest ute i det fria spred sig mot slutet av 1800-talet från de högre sociala skikten till den växande borgerligheten. Det blev så populärt att risken för utfiskning av kräftor gjorde att man lagstiftade om att kräftor endast fick fiskas i augusti och september. Därför var kräftpremiären länge satt till den 8 augusti. Sedan 1994 får man dock fånga och sälja kräftor året om, även om traditionen med kräftskiva i augusti lever kvar för de flesta.

Serverades ångande varma

På 1500-talets slut åts kräftorna som en del av bland annat olika stuvningar och när man började äta dem hela så som vi gör idag, så var de fortfarande ångande varma. Det var under andra hälften av 1800-talet som det blev populärt att äta kräftor som hade fått svalna i spadet. Kräftorna idag äts hela och svala, dekorerade med dill.

Därför kallas det kräftskiva

Först under 1930-talet började man använda ordet “kräftskiva” och det härstammar troligen från de borgerliga “kräftsuparna” från 1800-talet. Det finns en hel del teorier om varför ordet “skiva” började användas i detta sammanhang. En teori är att ordet “skiva” betydde just “fest” på gammal svenska, men det kan också syfta på att kräftorna blir serverade på en skiva. En annan teori är att ordet kommer från “bordsskiva”, eftersom måltiden serverades på ett bord där man serverade sig själv istället för att bli serverad av betjäningsfolket. “Kräftskiva” används fortfarande idag, men också “kräftkalas” är vanligt.

—

Med dessa intressanta fakta plus veckans recept, smarriga goronzolasnittar som tillbehör till kräftfesten, passar vi på att önska trevlig helg så ses vi igen på måndag!

Trevlig helg!

Redaktionen

Gorgonzolasnittar

Dags för kräftskiva? Varva kräftorna med magiskt goda snittar, här med fyllning av gorgonzola och päron.

Snittar är det perfekta tillbehöret till kräftskivan, mycket smidigare än paj eftersom du slipper kladda ned alla bestick med kräftspad. Snittarna kan förstås variera i fyllning och passar även utmärkt till mingel och bufféer. Här hittar du hela receptet på DOKTORN.com