Anders bloggar: Jag har lärt mig att gräset kan vara som grönast där jag är, just precis nu!

shutterstock_501785248

Är gräset grönare på andra sidan? Eller någonstans överhuvudtaget? Är du också en sådan person som ofta tänker att ”det här kan ju inte vara allt, det måste finnas något mer, runt hörnet”? Då borde du läsa det här blogginlägget.

Vi ska aldrig vara rädda för att försöka, för ett försök är ett försök oavsett utgång. Men om vi försöker för mycket, för ofta, utan egentligen veta varför är risken att det känns som att det är bortkastad energi och att vi glömmer vad det var vi försökte för.

Stoltheten i oss, för visst är vi stolta många gånger, skrämmer oss. Vi blir rädda att andra ska se vårt misslyckande och få rätt i vad de alltid har trott. Jag har lärt mig, om jag pratar om min egen stolthet, att för mig är äkta stolthet att erkänna vart jag står, stå bakom mina egna val och vem jag faktiskt är. Då kan aldrig någon komma åt en, hur mycket de än skulle försöka.

Det finns en stress i vårt samhälle idag att hela tiden ”uppnå något”, att känna att där du är, här och nu, inte duger. Det kan bero på att du befinner dig i familjeförhållanden, vänskapskretsar eller företagsstrukturer där strävan efter att nå högre och högre hela tiden finns närvarande. Det är lätt att svepas med och kännas press från omgivningen och sociala strukturer.

Inte sällan kommer dock pressen inifrån. Viljan att lyckas är en naturlig del av att vara människa för motsatsen, att misslyckas, är någonting negativt. Det får vi lära oss från barnsben, genom skolåren och vidare ut i arbetslivet. Vi ska helt enkelt lyckas. Så, om vi då når vuxen ålder och känner att vi varken har misslyckats men kanske inte heller lyckats, vad händer då?

Den här känslan av att vara rädd för ”status quo” är inget ovanligt, även jag har känt den där känslan av ”var det här allt”? Genom åren har jag velat bli bättre och bättre, nå högre och högre, precis som många andra. Men, med åren har jag också börjat fundera på vad det egentligen är som driver mig? Och vad jag har missat på vägen av rädslan för att stanna upp.

När vi ständigt strävar efter att nå någon annanstans är det väldigt lätt att vi glömmer vad vi faktiskt har uppnått och vad vi har, här och nu. Det är därför begrepp som ”närvaro” och ”mindfulness” har blivit alltmer vanliga. Det är viktigt att skilja på om gräset är grönare och på drömmar. Drömmar är tydliga ting, ibland högtflygande förvisso, men fortfarande tydliga, som låter oss sträva framåt. Känslan att gräset är grönare är istället en oro som gror inifrån oss själva. Oavsett om det gäller ett förhållande, en arbetssituation eller livet som helhet så kan den där känslan av att inte vara nöjd, att inte se sig omkring och värdera det vi har i nuet och att ständigt vara på jakt till slut trötta ut oss.

Att ständigt jaga, det är uttröttande. Särskilt om du inte vet vad det är du faktiskt jagar efter. Är du en sådan person som alltid jagar? Fråga dig själv, är jakten värt det? Vad ger det dig att fråga dig själv, ”vad händer där borta, på andra sidan gräset” var och varannan dag? Skulle det kanske vara skönare att bara lägga dig ner på gräset där du är och faktiskt vara nöjd. Och låta det vara allt.

Anders.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s