#säghej – och tillsammans motar vi mobbningen i grind!

Namnlöst-1 kopieraTillbaka i skolan och på arbetsplatser runt om i landet drabbas alltför många av mobbning, något som oavsett ålder sätter svåra spår och djupa ärr. #säghej kan vara en början till något bättre – hjälp oss sprida kampanjen och du, glöm inte att säga hej!

Vår tanke med #säghej är att det många gånger är en bit på vägen att synliggöra medmänniskor och inte bara gå förbi med skyddslappar för ögonen. För den som blir mobbad kan självkänslan pressas i botten och att någon då ser dig, det kan vara avgörande för att orka resa sig eller för att orka be om hjälp att resa sig. Ser du någon som verkar vara utanför – #säghej Tillsammans kan vi mota mobbningen i grind – dela gärna en eller flera av bilderna (som du kan klicka på) – bilderna finns även på vår Facebooksida!

Har du några tips på hur vi kan förebygga mobbning? Eller har du någon historia från ditt eget liv som handlar om just mobbning? Dela gärna med dig till oss på Redaktionen, du får vara anonym. Mejla redaktionen@doktorn.com eller om du vill dela med dig på vår Facebooksida och berätta – din historia kan vara avgörande för någon annan!

Organisationen Friends arbetar för att förebygga mobbning på såväl arbetsplatser som i skolan. Här följer några riktigt bra råd från Friends, stöd gärna deras arbete. Listan är ganska lång men råden är viktiga så dela gärna på din blogg eller Facebooksida.

De är uppdelade i ”Hemma”, ”I barnets skola eller förskola”, ”På barnets idrottsförening” och ”På arbetsplatsen”.

I hemmet

  • Prata om kamratskap och utanförskap. Passa på när barnet tar upp saker som har hänt i skolan eller på fritiden och fråga vad barnet tycker och tänker om det som har hänt. Var det ok att han/hon gjorde så? Vad hade han/hon kunnat göra istället? Hur skulle du ha känt om det hände dig? Vad kan du göra om du ser något sånt här hända igen? Du kan också fråga vilka i klassen barnet brukar leka med, om det är någon som många vill vara med och varför, och om någon är utanför.
  • Lyssna på ditt barn och ta dess berättelser på allvar så att barnet känner sig lyssnad till på riktigt, i både stort och smått. Barnet ska både känna att den har ditt stöd när det behöver hjälp men också känna tillit till sig själv. Undvik att säga sånt som: ”Bry dig inte om dom så slutar dom säkert”. De ger bara barnet en bekräftelse på att det är utsatt men att det inte finns något att göra åt det. Barnet får med andra ord finna sig och stänga in smärtan. Hjälp istället barnet att hitta strategier för hur man kan hantera olika situationer eller problem som uppstår.
  • Ge ditt barn verktyg för hur man kan lösa konflikter på bra sätt. Tänk på att barnet anammar de sätt som ni löser problem inom familjen.
  • Fundera över hur ni pratar hemma. Blir det mycket skitsnack? Vilka fördomar och normer förmedlar du till dina barn? Förutsätter du exempelvis att de kommer bli kära i någon av motsatt kön eller ställer du öppna frågor som ger dina barn möjlighet att svara något annat?

I skola eller förskola

  • Som vuxen är du alltid en förebild. Därför måste du även vara medveten om hur du beter dig när du befinner dig på förskolan eller skolan. Är jag en sån som säger ifrån om jag ser någon behandla ett annat barn illa? Hur reagerar jag om någon skriker ”Fitta” eller ”Bögjävel” i korridoren? Har jag på mig skorna fast alla barn måste ta av sig sina?
  • Uppmärksamma fler barn än dina egna. Lär dig namnen på de andra barnen i klassen och på barnets fritidsaktivitet. Fråga hur det är om någon ser ledsen ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges.
  • Ha en positiv kommunikation med och om skolan. Prata aldrig illa om barnets skola eller personal inför dina barn (även om du är kritisk). Skapa tidigt en dialog med personalen. Vänta inte tills något har hänt. Om du har goda relationer med barnets skola är chansen större att du i ett tidigt skede får veta när något inte är som det ska och det blir vanligtvis lättare att lösa problemen.
  • Lär känna barnets skola! Var med på föräldramöten och var delaktig i skolans trygghetsarbete. Något som många föräldrar upplever som lärorikt är att vara med barnet en dag i förskolan eller skolan. Då ser man sånt som grupperingar, maktstrukturer och om någon är utanför gruppen. Prata gärna med pedagogerna efteråt om både positiva och negativa saker du har sett.
  • Ha en positiv kommunikation med och om de andra barnens föräldrar. Om föräldrarna har bra relationer brukar det kunna sprida sig till barnen. Om man däremot pratar illa om föräldrar kan barnet ha med sig det till skolan och det går ut över den familjens barn. Dessutom ökar chanserna att få veta om något barn far illa och att få ett slut på det, när du har en öppen dialog med de andra föräldrarna.
  • Säg ifrån om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bra skojade” som svar, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”. Riskera att vara en “tråkig” vuxen. Då har du åtminstone visat både de som retades och den utsatta att du är en vuxen som ser och bryr sig.
  • Ta reda på vad skolan har för arbete mot trakasserier, diskriminering och mobbning. Hur arbetar de förebyggande och vad gör de i akuta situationer? Ta del av skolans likabehandlingsplan och dela gärna med dig av dina tankar och funderingar till skolan.
  • Uppmärksamma genast personalen om du misstänker att något barn far illa! Skolan måste utreda på en gång även om det bara rör sig om en misstanke. Riskera hellre att ha fel än att riskera barnet. Kontakta rektor eller skolchef om inte pedagogen lyssnar.

På idrottsföreningar

  • Du är en förebild som idrottsförälder, både för ditt eget och för andras barn! Ditt språkbruk, kroppsspråk och agerande påverkar barnen mer än du tror. Försök därför att vara positiv och ge beröm till barnen vid träning, tävling eller match. Då skapas förutsättningar för personlig och idrottslig utveckling. Ditt beröm och din positiva attityd sprider också en god stämning i idrottsgruppen och föreningen.
  • Våga agera och säga ifrån om du hör eller ser att någon förälder använder ett negativt språkbruk eller beteende vid sidan av matchen eller tävlingen. Kränkande och nedsättande kommentarer ska inte förekomma inom idrotten!
  • Tänk på att det alltid är barnens behov som ska tillgodoses. Respektera barnets målsättning med idrottandet och påtvinga inte dina egna målsättningar.
  • Lägg fokus på lekfullhet istället för prestation. Fråga barnet efter varje träning: ”Hade du roligt idag?”, istället för: ”Gick det bra idag?”. Resultatfixering skapar kan skapa hierarkier i idrottsgruppen som kan leda till kränkande situationer.
  • Det är ledarens roll att leda gruppen och inte förälderns. Lägg dig därför aldrig i träningsupplägget om du inte är ledare. Om du däremot märker att ledarna kränker barnen i sitt ledarskap ska du självklart agera genom att kontakta ansvariga för verksamheten.
  • Ta del av och läs föreningens policy för barn- och ungdomsidrott (om en sådan finns). Kontakta huvudansvariga i föreningen om du har några frågor kring policyn. Vilka mål och ambitioner har föreningen med sin barn- och ungdomsverksamhet? Finns det förebyggande insatser mot diskriminering, kränkningar och mobbning?

På arbetsplatser

  • Säg hej till dina kollegor! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.
  • Ta tid till fika – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för både stämning och arbetsinsatser när man tar sociala pauser.
  • Sätt dig bredvid olika kollegor i personalrummet så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.
  • Fundera över hur du pratar. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Tar du för givet att alla är heterosexuella på din arbetsplats och pratar du på ett sätt som förmedlar att människor är på ett visst sätt utifrån religion eller hudfärg? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det.
  • Häng inte på skitsnack eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.
  • Välkomna in nya kollegor genom att exempelvis sätta dig bredvid i lunchrummet, fråga om ni ska ta en kopp kaffe ihop eller liknande.
  • Gör något roligt ihop utanför arbetsplatsen som att laga mat tillsammans, ordna en picknick eller någon annan rolig aktivitet där ni får se varandra i en ny miljö. Men se till att alla känner sig välkomna!
  • Om du tycker att någon har gjort ett bra jobb – säg det! Exempelvis ”Vilken intressant rapport du har skrivit. Den gav mig många nya tankar!”. Vi behöver alla få höra att vi är duktiga i vårt jobb.
  • Hör gärna av dig till en kollega som är föräldraledig eller sjuk under en längre period så att den inte känner sig bortglömd.
  • Uppmärksamma varandra på ett positivt sätt. Ni kan exempelvis lyfta något positivt som har hänt under veckan vid personalmötet eller dela ut diplom till månadens kompis. Ett annat förslag är att dela ut ”medaljer” till alla i personalgruppen för olika insatser under året. Passa på under julfesten eller inför en ny säsong. Det kan vara för ”Årets härligaste skratt” eller ”Årets bästa lyssnare”, med eller utan motiveringar. Det viktigaste är att alla uppmärksammas!
  • Kartlägg arbetsplatsen med jämna mellanrum. Genomför enkäter om arbetsplatsens klimat och trivsel. Finns det någon plats där man inte känner sig bekväm att vistas? Upplever personalen att det är god stämning på jobbet? Förekommer kränkningar och är alla del av gruppen?
  • Läs arbetsplatsens jämställdhetsplan och mångfaldsplan och kom med synpunkter om de känns bristfälliga. Är åtgärderna konkreta och tar de utgångspunkt i nuläget på arbetsplatsen? Vem ansvarar för vad?
  • Prata genast med chefen om du tror att någon i gruppen är utsatt för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Det kan vara att någon verkar utfryst eller gruppens hackkyckling. Chefen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om detta sker.
  • Du kan själv stötta den som är kränkt eller utanför gruppen genom att visa att du ser och bryr dig. Häng inte på kränkningarna, ge ett leende, sätt dig bredvid I lunchrummet, fråga vad personen jobbar med just nu och lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs oftast ganska lite för att någon ska känna sig bättre.
  • Säg ifrån! Om du vill kan du även markera för de som kränker att du inte tycker att det är ok. När och hur man säger ifrån beror på person och situation. Om det är en kollega som man känner bra är det förstås lättare och om man har hög status I gruppen är det större chans att bli tagen på allvar. Men alla kan åtminstone prata med ledningen om problemen. Det kan vara bra att ha i åtanke att personer som kränker kan vara osäkra och må dåligt själva av olika anledningar. De behöver precis som alla andra bli sedda och hörda. Därför kan det löna sig att vara schysst även mot de som kränker genom att exempelvis le mot eller prata med! Visa att det är beteendet det är fel på – inte personen!

Källa: Friends.se – läs mer om mobbning här

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s