Dags att be svartråttan om ursäkt?

1394732890574

Länge har människan anklagat svartråttan för att ligga bakom de svåra utbrotten av pest som härjade i Europa på medeltiden, det mesta ökända utbrottet var digerdöden. Men nu visar det sig att svartråttan faktiskt kan vara helt oskyldig.

Uppfattningen att svartråttan spred pesten grundar sig i att man har trott att pestsmitta funnits permanent hos just svartråttan. Därför föll det sig naturligt att spridningen av svartråttan även troddes vara en av orsakerna bakom de stora utbrotten av pest i Europa på medeltiden, bland annat det utbrott som vi känner till som digerdöden.

Norska forskare har nu givit svartråttan upprättelse genom att kunna visa att när det istället var goda förutsättningar för ökenråttorna i Centralasien och de loppor som ökenråttorna bar på drabbades Europa av pest ett antal år senare. Då handeln mellan Asien och Europa var stor spreds pestbakterierna vidare av europeiska handelsmän. Så, istället för att svartråttan är skyldig läggs skulden på dessa ökenråttor som fanns i Centralasien och Kina.

Kanske dags att be svartråttorna om ursäkt, eller vad säger du?

Fakta digerdöden

Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, var en zoonotisk pandemisk sjukdom under medeltiden som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa och i stort sett alla som smittats. Den allmänt accepterade teorin är att digerdöden var ett mycket omfattande utbrott av pest. Namnet ”digerdöden” kommer från fornsvenskans digher som betyder ’stor’, belagt första gången på en gotländsk grav från 1300- eller 1400-talet.[1] I andra delar av Europa benämns katastrofen ofta med en ordkombination som inkluderar ordet svart. Kanske syftade detta på någon av de fysiska förändringar som skedde efter att en person hade insjuknat – antingen på bölderna eller på fläckarna som kunde uppträda i ett senare stadium av sjukdomsförloppet. Alla de tre formerna av pest – böldpest, lungpest och blodpest – förekom under digerdöden. Dödligheten i böldpest varierade mellan 30 och 70 procent medan den vid de båda andra formerna var nära nog hundraprocentig. Pesten började i Kina 1334 och spred sig sakta västerut via de handelsvägar som etablerats och som var en länk mellan öst och väst. År 1346 var pesten framme i Egypten och Syrien för att via Krim nå Europa. Våren 1347 anlände pesten till Konstantinopel och på hösten nådde den Messina på Sicilien, troligen tillsammans med två fartyg från Kaffa på Krim. (Wikipedia)

Fakta pesten

Pesten har under lång tid varit en av våra mest fruktade infektionssjukdomar och har under historien kallats bland annat för digerdöden och svarta döden. Fruktan för sjukdomen finns fortfarande i tredje världen, även om sjukdomen blir allt ovanligare. Pest ses nuförtiden inte i Sverige. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Pesten orsakas av en bakterie, Yersinia pestis. Flera olika gnagare fungerar som reservoar för bakterien. Sjukdomen förekommer nuförtiden i delar av Asien, Afrika och i Nordamerika. Bakterien sprids i första hand via råttor och deras loppor. Epidemiska utbrott har i regel föregåtts av en ”pestepidemi” bland gnagare, vanligen råttor. Människan smittas primärt i regel av pestsmittade loppor men kan sedan sprida smittan vidare via luften. Inkubationstiden är vanligen två till fyra dygn (ett till sju dygn). Efter bett av pestsmittad loppa insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och förstoring av de lymfkörtlar som är belägna i anslutning till bettstället – böldpest. Förstoringen kan bli mycket uttalad, och smältning kan ske så att var töms genom huden. Bakterien når i regel blodbanan med en allmän blodförgiftning (sepsis) som följd. Hudblödningar med vävnadsdöd kan uppträda, vilket är bakgrunden till begreppet ”svarta döden”. Om inte behandling sätts in i tid är dödligheten vid böldpest över 50 procent. Genom att bakterierna ofta når lungorna och där kan ge upphov till lunginflammation, kan patienten bli höggradigt smittsam via luftvägarna. Andra människor kan då smittas direkt av pestsjuka personer och insjukna i lungpest, där förloppet är särskilt stormande och dödligheten nästan 100 procent utan behandling. Pestbakterien är känslig för flera olika antibiotika. Det är viktigt att behandlingen sätts in tidigt i sjukdomsförloppet för att patienten skall kunna överleva. Diagnosen bygger på typisk sjukhistoria, typisk sjukdomsbild kompletterad med framodling av bakterien.

Vaccin med viss skyddseffekt finns tillgängligt, dock ej i Sverige. Det finns alltid möjlighet till profylaktisk antibiotikabehandling, om risken för pest bedöms vara mycket stor. Pest klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Pest är en smittspårningspliktig sjukdom. Beroende på sjukdomens allvarliga konsekvenser bör smittskyddsläkaren kontaktas redan om pestmisstanken skulle väckas. Då sjukdomen också, enligt gällande internationella hälsovårdsbestämmelser, klassas som ”karantänssjukdom” ska eventuella fall också rapporteras till Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO).

Epidemiska utbrott finns rapporterade sedan antiken. Sverige drabbades senast av pestutbrott på 1800-talet. Pestutbrott bland människor förekommer fortfarande, om än i begränsad omfattning. Efter kraftiga monsunregn i en delstat i Indien under sommaren 1994 ökade antalet råttor och loppor. Under en kort period rapporterades 90 fall av böldpest. Därefter inträffade cirka 450 misstänkta fall av lungpest, varav 41 dog. (Folkhälsoinstitutet)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s