Fredagsinspiration: Peppa med hund(ra) procent hundvänlig musik inför helgen!

shutterstock_94854301Helgen står för dörren och vad passar bättre än att peppa med lite musik. Vi har tipsen på musik som sägs vara särskilt anpassad till våra fyrbenta vänner – men, även du som är husse eller matte kanske hittar någon favorit?

Att musik påverkar oss människor är känt sedan tidigare. Viss forskning har även gjorts på huruvida musik av olika stilar påverkar våra fyrbenta vänner, såväl katter som hundar. Eftersom det är Alla hundars dag idag passar vi därför på att dela med oss av fem album på Spotify som är särskilt anpassade för hundar och även andra husdjur. Klicka på respektive albumtitel för att komma åt albumet.

shutterstock_96203069

Musiktips för vovven

Veckans recept är även det anpassat för hunden, mums! Redaktionshundarna låter hälsa att det ska mumsas på godis och lyssnas på musik hela helgen.

Så med det säger vi på Redaktionen, och våra fyrbenta vänner Gino, Ozzy, Sumo och Jessie en trevlig helg!

Redaktionen

shutterstock_460138396

Hemmagjort hundgodis

Hundgodis finns visserligen att köpa i butik, men ibland kan det vara roligt att göra sitt eget. Ett plus är också att du vet vad godiset innehåller om du gör det själv. Här kommer tre mumsiga recept för din vovve!

Recepten är enkla att tillaga och kommer säkert att uppskattats av din fyrbenta vän. Här hittar du hela receptet på Doktorn.com


Så undviker du bakterierna på smutsiga toaletter

shutterstock_84789952

Vad är ditt knep mot äckliga toaletter? Att lägga toalettpapper på toalettringen eller torka av toaletten med papper är två vanliga metoder. Tyvärr är det ingen av dem som hjälper mot bakterierna.

Offentliga toaletter har ofta mycket mer att önska i renlighet, men ibland är man ju så illa tvungen att använda den ändå, hur ofräsch den än må vara. Som kvinna väljer man främst att lägga toalettpapper på toalettringen och som man är det vanligaste sättet att torka av toalettsitsen. Det må se lite renare ut, men ingen av metoderna hjälper om man vill undvika bakterierna. För det krävs vatten och tvål alternativt desinfektionsmedel.

När vi är ute och reser ökar risken att bli smittad av främmande bakterier. Har man då inte tillgång till exempelvis rengöringsservetter med bakteriedödande medel, så är det faktiskt bättre att huka över toaletten och helt undvika kontakt. Det gäller framförallt om vi är utomlands på mer exotiska platser där hygienen inte är lika god.

Här är några råd för hur du bäst handskas med smutsiga toaletter:

  • Bakterier syns inte, men om toaletten är smutsig, då är det stor risk att det också finns bakterier där.
  • Nöden har ingen lag, så om du inte kan vänta tills du hittar en annan toalett bör du huka över den.
  • Tvätta händerna noga med tvål.
  • Använd gärna handdesinfektion när du har tvättat händerna.

 

Källa: Rentokil Initials

Linslus? Se hit – vi tipsar om hur du håller linserna rena!

shutterstock_281831972

Det är alltid viktigt att vara noga med hanteringen av sina linser. Vi ger bästa tipsen för dig som använder linser – så att inte ögonen tar skada.

För dig som är linsbärare är det extra viktigt att så gott det går och är möjligt hålla linserna rena från alla lösa partiklar som flyger runt i vår närmiljö.

Slavar du med rengöringen kan det fastna smuts i linserna, smuts som i värsta fall kan ge skador på hornhinnan.

shutterstock_445100800

Bästa tipsen för dig som använder linser

  • Tvätta alltid händerna noggrant innan du rengör linserna.
  • Rengör linserna extra noga under sommaren för att undvika sår på hornhinnan.
  • Undvik att titta rätt in i solen. Ögats optik blir då till ett ”brännglas” och du riskerar bränna sönder macula (gula fläcken). Då har du bara det perifera seendet kvar, vilket gör allt suddigt. Solljus kan även påskynda gråstarr.
  • Följ instruktionerna för dina linser och använd dem inte längre än vad som rekommenderas. Sitter linserna i längre får hornhinnan syrebrist vilket leder till röda ögon och ökad infektionsrisk.
  • Gå på dina årliga synundersökningar. Vid varje kontroll undersöks om ögat är friskt eller om det finns några begynnande problem som kan förhindras innan skadorna blir permanenta.

Källa: Lensway


Sommarkollo utan åldersgräns

shutterstock_397624186

Sommarkollo är inte bara till för barn med mycket spring i benen, utan fungerar lika bra för seniorer som hellre umgås än sitter hemma på egen hand. Det har man tagit fasta på utanför Stallarholmen, där sommarkollo för äldre är ett årligt inslag.

Tillhör man den äldre generationen som har ledsnat på att sitta inne och häcka hela sommaren så finns sommarkollo som ett alternativ. I Stockholms Stadsmissions regi har sommarkollo för äldre arrangerats i flera år ute på Stenfasta utanför Stallarholmen, rapporterar SVT nyheter.

Sommarkollot pågår i en eller två veckor och hit kommer äldre som vill ha ett avbrott i ensamheten och den oönskade isoleringen. På kollot får de chans att aktivera sig efter tycke, smak och ork, exempelvis genom morgongymnastik, musikstunder och vistelse i naturen.

Många tycker det är så roligt att de brukar återkomma även nästföljande år, så nog är väl sommarkollo för äldre något för fler ställen i Sverige att ta efter!


Fredagsinspration: Klara (kräft)skivan med hälsan i behåll & veckans recept!

shutterstock_192480746.jpg

Kräftskivan kanske endast inträffar en eller ett par gånger om året men för dig som vill behålla vikten kan det bli något av ett gissel. Vi tipsar om hur du kan tänka inför årets kräftskiva!

Kräftor och skaldjur är kalorifattiga och nyttiga men som bekant är det ju mer än bara kräftor på bordet. Det är allt från ostar och pajer till potatis, andra tillbehör och lilla nubben. Särskilt nubben är kaloririk så tänk på det när du tar dig en ”hutt”!

Vi ska naturligtvis unna oss att njuta, det handlar bara om att vi kan vara smarta samtidigt. Och vi behöver inte äta allt, alltid.

5 nyttiga tips till kräftfesten

  1. Tänk på vilka tillbehör du äter, vissa är nyttigare än andra. en god och vällagad grönsallad är bättre än vitt bröd till exempel och minst lika mättande. var lite kritisk innan och se hur du kan göra ett bra upplägg och ska du hem till någon, ta med dig lite tillbehör du med!
  2. Kom inte till kräftskivan utsvulten – ät som vanligt under dagen så minskar du risken att du slänger i dig av just tillbehören. Då kan du istället sitta och njuta av att äta kräftorna i lugn och ro!
  3. Sitt inte bara still! Om det är en lång kräftskiva, föreslå att ni efterråt går ut och tar en promenad i goda vänners lag. Stillasittande i kombination med mat och sprit kan göra att du känner dig ”uppblåst” och trött. En rask promenad kan då vara både socialt och uppiggande!
  4. Snaps i all ära – håll koll på hur många det blir. Använd förnuftet och drick vatten mellan varven och om du känner att du inte ska ha mer, säg nej. Alkohol är dessutom en riktig kaloribov!
  5. Njut! Vi ska kunna njuta av tillvaron men ibland behöver vi ta vissa beslut och tänka efter före så att vi också får njuta i långa loppet. Förhoppningsvis kan våra smarta tips hjälpa dig njuta extra mycket av kräftskivan!

Så, med dessa tips i bagaget går vi raskt på veckans recept, en god GI-paj, passar perfekt på kräftskivan eller varför inte dagen efter till lunch. Med dessa tips och det smarriga receptet passar vi på att önska er en trevlig helg så ses vi nästa vecka!

Hälsningar,
Redaktionen

shutterstock_28725907.jpg

 

Pestopaj

Recept på en supergod paj med italienska smaker.

Dinkelmjöl och kvarg ger ostpajen ett lägre GI än vanlig paj. Här hittar du hela receptet. 


#säghej – och tillsammans motar vi mobbningen i grind!

Namnlöst-1 kopieraTillbaka i skolan och på arbetsplatser runt om i landet drabbas alltför många av mobbning, något som oavsett ålder sätter svåra spår och djupa ärr. #säghej kan vara en början till något bättre – hjälp oss sprida kampanjen och du, glöm inte att säga hej!

Vår tanke med #säghej är att det många gånger är en bit på vägen att synliggöra medmänniskor och inte bara gå förbi med skyddslappar för ögonen. För den som blir mobbad kan självkänslan pressas i botten och att någon då ser dig, det kan vara avgörande för att orka resa sig eller för att orka be om hjälp att resa sig. Ser du någon som verkar vara utanför – #säghej Tillsammans kan vi mota mobbningen i grind – dela gärna en eller flera av bilderna (som du kan klicka på) – bilderna finns även på vår Facebooksida!

Har du några tips på hur vi kan förebygga mobbning? Eller har du någon historia från ditt eget liv som handlar om just mobbning? Dela gärna med dig till oss på Redaktionen, du får vara anonym. Mejla redaktionen@doktorn.com eller om du vill dela med dig på vår Facebooksida och berätta – din historia kan vara avgörande för någon annan!

Organisationen Friends arbetar för att förebygga mobbning på såväl arbetsplatser som i skolan. Här följer några riktigt bra råd från Friends, stöd gärna deras arbete. Listan är ganska lång men råden är viktiga så dela gärna på din blogg eller Facebooksida.

De är uppdelade i ”Hemma”, ”I barnets skola eller förskola”, ”På barnets idrottsförening” och ”På arbetsplatsen”.

I hemmet

  • Prata om kamratskap och utanförskap. Passa på när barnet tar upp saker som har hänt i skolan eller på fritiden och fråga vad barnet tycker och tänker om det som har hänt. Var det ok att han/hon gjorde så? Vad hade han/hon kunnat göra istället? Hur skulle du ha känt om det hände dig? Vad kan du göra om du ser något sånt här hända igen? Du kan också fråga vilka i klassen barnet brukar leka med, om det är någon som många vill vara med och varför, och om någon är utanför.
  • Lyssna på ditt barn och ta dess berättelser på allvar så att barnet känner sig lyssnad till på riktigt, i både stort och smått. Barnet ska både känna att den har ditt stöd när det behöver hjälp men också känna tillit till sig själv. Undvik att säga sånt som: ”Bry dig inte om dom så slutar dom säkert”. De ger bara barnet en bekräftelse på att det är utsatt men att det inte finns något att göra åt det. Barnet får med andra ord finna sig och stänga in smärtan. Hjälp istället barnet att hitta strategier för hur man kan hantera olika situationer eller problem som uppstår.
  • Ge ditt barn verktyg för hur man kan lösa konflikter på bra sätt. Tänk på att barnet anammar de sätt som ni löser problem inom familjen.
  • Fundera över hur ni pratar hemma. Blir det mycket skitsnack? Vilka fördomar och normer förmedlar du till dina barn? Förutsätter du exempelvis att de kommer bli kära i någon av motsatt kön eller ställer du öppna frågor som ger dina barn möjlighet att svara något annat?

I skola eller förskola

  • Som vuxen är du alltid en förebild. Därför måste du även vara medveten om hur du beter dig när du befinner dig på förskolan eller skolan. Är jag en sån som säger ifrån om jag ser någon behandla ett annat barn illa? Hur reagerar jag om någon skriker ”Fitta” eller ”Bögjävel” i korridoren? Har jag på mig skorna fast alla barn måste ta av sig sina?
  • Uppmärksamma fler barn än dina egna. Lär dig namnen på de andra barnen i klassen och på barnets fritidsaktivitet. Fråga hur det är om någon ser ledsen ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges.
  • Ha en positiv kommunikation med och om skolan. Prata aldrig illa om barnets skola eller personal inför dina barn (även om du är kritisk). Skapa tidigt en dialog med personalen. Vänta inte tills något har hänt. Om du har goda relationer med barnets skola är chansen större att du i ett tidigt skede får veta när något inte är som det ska och det blir vanligtvis lättare att lösa problemen.
  • Lär känna barnets skola! Var med på föräldramöten och var delaktig i skolans trygghetsarbete. Något som många föräldrar upplever som lärorikt är att vara med barnet en dag i förskolan eller skolan. Då ser man sånt som grupperingar, maktstrukturer och om någon är utanför gruppen. Prata gärna med pedagogerna efteråt om både positiva och negativa saker du har sett.
  • Ha en positiv kommunikation med och om de andra barnens föräldrar. Om föräldrarna har bra relationer brukar det kunna sprida sig till barnen. Om man däremot pratar illa om föräldrar kan barnet ha med sig det till skolan och det går ut över den familjens barn. Dessutom ökar chanserna att få veta om något barn far illa och att få ett slut på det, när du har en öppen dialog med de andra föräldrarna.
  • Säg ifrån om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bra skojade” som svar, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”. Riskera att vara en “tråkig” vuxen. Då har du åtminstone visat både de som retades och den utsatta att du är en vuxen som ser och bryr sig.
  • Ta reda på vad skolan har för arbete mot trakasserier, diskriminering och mobbning. Hur arbetar de förebyggande och vad gör de i akuta situationer? Ta del av skolans likabehandlingsplan och dela gärna med dig av dina tankar och funderingar till skolan.
  • Uppmärksamma genast personalen om du misstänker att något barn far illa! Skolan måste utreda på en gång även om det bara rör sig om en misstanke. Riskera hellre att ha fel än att riskera barnet. Kontakta rektor eller skolchef om inte pedagogen lyssnar.

På idrottsföreningar

  • Du är en förebild som idrottsförälder, både för ditt eget och för andras barn! Ditt språkbruk, kroppsspråk och agerande påverkar barnen mer än du tror. Försök därför att vara positiv och ge beröm till barnen vid träning, tävling eller match. Då skapas förutsättningar för personlig och idrottslig utveckling. Ditt beröm och din positiva attityd sprider också en god stämning i idrottsgruppen och föreningen.
  • Våga agera och säga ifrån om du hör eller ser att någon förälder använder ett negativt språkbruk eller beteende vid sidan av matchen eller tävlingen. Kränkande och nedsättande kommentarer ska inte förekomma inom idrotten!
  • Tänk på att det alltid är barnens behov som ska tillgodoses. Respektera barnets målsättning med idrottandet och påtvinga inte dina egna målsättningar.
  • Lägg fokus på lekfullhet istället för prestation. Fråga barnet efter varje träning: ”Hade du roligt idag?”, istället för: ”Gick det bra idag?”. Resultatfixering skapar kan skapa hierarkier i idrottsgruppen som kan leda till kränkande situationer.
  • Det är ledarens roll att leda gruppen och inte förälderns. Lägg dig därför aldrig i träningsupplägget om du inte är ledare. Om du däremot märker att ledarna kränker barnen i sitt ledarskap ska du självklart agera genom att kontakta ansvariga för verksamheten.
  • Ta del av och läs föreningens policy för barn- och ungdomsidrott (om en sådan finns). Kontakta huvudansvariga i föreningen om du har några frågor kring policyn. Vilka mål och ambitioner har föreningen med sin barn- och ungdomsverksamhet? Finns det förebyggande insatser mot diskriminering, kränkningar och mobbning?

På arbetsplatser

  • Säg hej till dina kollegor! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.
  • Ta tid till fika – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för både stämning och arbetsinsatser när man tar sociala pauser.
  • Sätt dig bredvid olika kollegor i personalrummet så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.
  • Fundera över hur du pratar. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Tar du för givet att alla är heterosexuella på din arbetsplats och pratar du på ett sätt som förmedlar att människor är på ett visst sätt utifrån religion eller hudfärg? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det.
  • Häng inte på skitsnack eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.
  • Välkomna in nya kollegor genom att exempelvis sätta dig bredvid i lunchrummet, fråga om ni ska ta en kopp kaffe ihop eller liknande.
  • Gör något roligt ihop utanför arbetsplatsen som att laga mat tillsammans, ordna en picknick eller någon annan rolig aktivitet där ni får se varandra i en ny miljö. Men se till att alla känner sig välkomna!
  • Om du tycker att någon har gjort ett bra jobb – säg det! Exempelvis ”Vilken intressant rapport du har skrivit. Den gav mig många nya tankar!”. Vi behöver alla få höra att vi är duktiga i vårt jobb.
  • Hör gärna av dig till en kollega som är föräldraledig eller sjuk under en längre period så att den inte känner sig bortglömd.
  • Uppmärksamma varandra på ett positivt sätt. Ni kan exempelvis lyfta något positivt som har hänt under veckan vid personalmötet eller dela ut diplom till månadens kompis. Ett annat förslag är att dela ut ”medaljer” till alla i personalgruppen för olika insatser under året. Passa på under julfesten eller inför en ny säsong. Det kan vara för ”Årets härligaste skratt” eller ”Årets bästa lyssnare”, med eller utan motiveringar. Det viktigaste är att alla uppmärksammas!
  • Kartlägg arbetsplatsen med jämna mellanrum. Genomför enkäter om arbetsplatsens klimat och trivsel. Finns det någon plats där man inte känner sig bekväm att vistas? Upplever personalen att det är god stämning på jobbet? Förekommer kränkningar och är alla del av gruppen?
  • Läs arbetsplatsens jämställdhetsplan och mångfaldsplan och kom med synpunkter om de känns bristfälliga. Är åtgärderna konkreta och tar de utgångspunkt i nuläget på arbetsplatsen? Vem ansvarar för vad?
  • Prata genast med chefen om du tror att någon i gruppen är utsatt för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Det kan vara att någon verkar utfryst eller gruppens hackkyckling. Chefen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om detta sker.
  • Du kan själv stötta den som är kränkt eller utanför gruppen genom att visa att du ser och bryr dig. Häng inte på kränkningarna, ge ett leende, sätt dig bredvid I lunchrummet, fråga vad personen jobbar med just nu och lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs oftast ganska lite för att någon ska känna sig bättre.
  • Säg ifrån! Om du vill kan du även markera för de som kränker att du inte tycker att det är ok. När och hur man säger ifrån beror på person och situation. Om det är en kollega som man känner bra är det förstås lättare och om man har hög status I gruppen är det större chans att bli tagen på allvar. Men alla kan åtminstone prata med ledningen om problemen. Det kan vara bra att ha i åtanke att personer som kränker kan vara osäkra och må dåligt själva av olika anledningar. De behöver precis som alla andra bli sedda och hörda. Därför kan det löna sig att vara schysst även mot de som kränker genom att exempelvis le mot eller prata med! Visa att det är beteendet det är fel på – inte personen!

Källa: Friends.se – läs mer om mobbning här


DOKTORN lämnar blod – gör du?

shutterstock_218001670

Antalet blodgivare i världen sjunker, men redaktionen på DOKTORN drar sitt strå till stacken. Gör du? Det handlar om 30 minuter av din tid som kan rädda livet på någon annan.

Säkert har du sett blodbussen hålla till någonstans i närheten av ditt hem eller jobb. Och säkert har du lika många gånger tänkt att nästa gång eller någon gång ska du gå in och registrera dig som blodgivare. Gå inte bara och tänk, utan gör slag i saken! Det går snabbt och det känns alltid lika bra efteråt.

Blodbussarna är ju dessutom så fina på det sättet att de kommer till dig, så att du slipper ta dig till någon av de fasta blodcentralerna. Den mobila verksamheten har också gjort att fler lockas till att donera blod, men ännu fler behövs!

Bara under de senaste to åren har antalet blodgivare i världen sjunkit med nästan en tredjedel och bara inom den svenska sjukvården går det åt en blodpåse varje minut – så ditt blod behövs!

För att göra världen medveten om bristen på blodgivare gör Blodcentralerna i Sverige gemensam sak med blodorganisationer i 20 andra länder genom kampanjen Missing type. Den skapades 2015 av NHS Blood and Transplant i England och North Wales och fick stor uppmärksamhet. Grundidén är att bokstäverna A, B och O (blodgruppsbeteckningarna) tas bort ur namn, logotyper och skyltar. Detta för att påminna om att A, B och O behövs i blodbanken.

Nya blodgivare välkomnas alltid och behovet av dem är konstant eftersom förutsättningarna hos blodgivarna själva såväl som runt om i världen hela tiden förändras. Med Missing Type-kampanjen hoppas man inspirera fler till att anmäla sig som blodgivare.

Här på DOKTORN är vi några som regelbundet besöker blodbussen för att lämna blod och vi uppmanar alla som har möjlighet att göra detsamma! Cirka 30 minuter av din tid kan betyda livet för någon annan.